- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
585-586

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guld - Guldalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väst-Australien innehåller anmärkningsvärda
guldgrufvor. I Asien drager sig gulddriften
från Urals sluttningar alltmer åt ö., till Tibet
och Amurlandet. I Europa träffar man ännu en
nämnvärd guldbrytning endast i norra Ungern
och Siebenbürgen, på insidan af Karpaternas
stora båge. I Sverige bearbetades fordom
Adelfors guldgrufva i Småland, där metallen
förekom på gångar af hornsten, men driften
är såsom icke lönande nedlagd. Däremot vinnas
fortfarande mindre guldmängder ur kopparkis i
Falun, där äfven guldkorn af en ärtas storlek
stundom anträffats. Om guldproduktionen i Falun
under femårsperioden 1902-06 se Falu grufva,
sp. 1347-48.

Statistik. Guldproduktionen är underkastad
periodiska växlingar, hvilka bero hufvudsakligen
på upptäckten af nya guldrika alluviallager. Om
ock dessa lager ofta en längre tid lämna en
utomordentlig afkastning, måste de dock förr
eller senare uttömmas, och då följer på en
guldproduktionens flod en ebb, under hvilken man
är hänvisad till den mera kostsamma bearbetningen
af kvartsgångar, som innehålla endast spridda
guldpartiklar, samt andra föga gifvande
fyndorter. Medelvärdet för världsproduktionen
af guld utgjorde

År 1800-50............ 23 ton (à 1,000 kg.)
» 1851-80............ 187 »
» 1881-90............ 160 »
» 1891-95............ 235 »
» 1896-1900......... 411 »
» 1903.................. 494 »

De senaste årens guldproduktion i ton fördelar
sig på följande hufvudorter:

illustration placeholder


Den återgång, som Syd-Afrikas guldproduktion
visar under åren 1900-02, är icke en följd
af naturliga, utan af politiska förhållanden
(boerkriget). F. n. är Johannesburg till följd
af en högt uppdrifven metallurgisk teknik
medelpunkten för en storartad guldindustri,
väldigare än på de flesta andra ställen på
jorden. 1906 lämnade Johannesburg för omkr. 400
mill. kr. guld, d. v. s. mer än en fjärdedel af
hela världens produktion.

Under de sista decennierna har guldmängden på
världsmarknaden ökats proportionsvis mycket
starkare än silfvermängden; förhållandet
var 1891-95 1:20, men 1903 1:12. Jordens
totala guldproduktion från 1500 t. o. m. 1905
uppskattas till nära 400 milliarder kr. Den i
senare tid starkt ökade guldproduktionen kommer
nu i främsta rummet industrien till godo, under
det att mycket mindre användes till myntprägling,
än förr var fallet. Följande siffror visa, hur
stark förskjutningen varit i berörda afseende. Af
guld användes:

illustration placeholder


Under de sista åren har visserligen
industriens guldbehof ökats mindre starkt än
totalproduktionen, men genom guldmyntfotens
införande i Europas största och många af
dess mindre länder har man vunnit garanti
för guldvärdets oföränderlighet. I Tyskland är
myntverket genom lag förpliktadt att uppköpa allt
guld,som erbjudes, till ett pris af 2,784 mark
per kg. och att mot en präglingskostnad af 6 mk
däraf prägla för 2,790 mark guldmynt. Sveriges
riksbank har skyldighet köpa finguld, till ett
pris af 2,480 kr. per kg., med afdrag af 1/4
proc. för präglingskostnaden, och att däraf
prägla 124 st. 20-kronor. Större delen af det
på produktionsorterna nyvunna guldet inströmmar
först till England, och härifrån erhålla öfriga
europeiska länder sitt behof. Centralpunkten
för den internationella omsättningen af
guldplantsar (se Plants) och guldmynt är Bank
of England. Priset för guld i plantsar noteras
på de större börsplatserua i kurslistorna. -
Om franskt guld och talmiguld se d. o.

I industrien användes guld hufvudsakligen
af juvelerare och guldsmeder, urmakare,
galvanoplastiker, förgyllare, glas-
och porslinsfabrikanter, tandtekniker och
fotografer. Bland förgyllningsmetoder (se
Förgyllning) har den galvaniska största
betydelsen.

Guld har förr tidvis åtnjutit anseende som
läkemedel och rekommenderas fortfarande för
sådant ändamål af och till dels af läkare,
dels af kvacksalfvare, hvarjämte guld tillhör
homeopaternas medicin. Det metalliska guldet,
gifvet invärtes (t. ex. i "Danziger gulddroppar",
hvari små flagor af bladguld simma, eller
i öfverdraget på "förgyllda piller") eller
anbragt i fyllnadsmassa uti skadade tänder,
torde icke i och för sig åstadkomma någon verkan
på organismen. Däremot kunna vissa guldsalter,
såsom guldklorid och
natriumguldklorid (auronatrium chloratum), vid oförsiktig
medicinsk användning åstadkomma förgiftningar,
likaså, genom olyckshändelse, vissa guldsalter,
som användas i fotografisk teknik (guldklorid)
och vid galvanisk förgyllning (guldcyanid). I
substans eller i stark lösning verka lösliga
guldsaker etsande, hvarjämte väfnaden färgas
mörkt violettbrun af metalliskt guld, som genom
hastigt inträdande reduktion af saltet utfälles i
form af fina korn. Personer (t. ex. fotografer),
som handtera guldsaltlösningar, få händernas hud
och naglarna på detta sätt färgade. Att större
doser lösliga guldsalter, tagna invärtes,
kunna förorsaka svåra, t. o. m. dödande,
förgiftningar, är säkert. Kräkningar och
förlamning, ofta med konvulsioner, torde vara
de viktigaste symtomen. Om förgiftningen ej
för hastigt leder till döden, märkes äfven
stark afmagring och, enligt uppgift från
djurförsök, fettdegeneration i inre organ. -
Ehuru guldsalter, som nämndt, många gånger
och äfven på senare tid anbefallts som medel
mot många svåra sjukdomar, t. ex. lungsot,
syfilis, nerv- och sinnessjukdomar, reumatism,
kronisk alkoholism (se Guldkuren), mot
glasögonormens bett m. m., ha de dock icke vunnit
någon allmän och erkänd användning i medicinen.
H. E. C. G. S.

Guldalen, dalsträckning i Söndre Trondhjems amt
(Norge), som genomflytes af Gula. Fogderiet af
samma namn innefattade, utom den egentliga dalen
och dess bidalar, äfven Röros pastorat. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free