- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
639-640

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunn - Gunnar - Gunnar Håmundsson - Gunnarn - Gunnarp - Gunnarsjö - Gunnarskog - Gunnarsnäs - Gunnarsson, Birger - Gunnarstorp - Gunnebo - Gunner - Gunner. - Gunnera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kämpar han ville kalla till sig i Valhall. Namnet
förekommer äfven appellativt och betyder strid.

Th. W.*

Gunnar, Gjukes son, en af huvudpersonerna i
Eddans hjältesånger och Volsungasagan. Han
fick af sin moder Grimhild det rådet att fria
till Brynhild, Budles dotter. Budle hade intet
däremot, men saken öfverlämnades åt Brynhilds
eget val. Omkring hennes sal brann en fladdrande
låga, och hon hade lofvat att icke äkta någon
annan än den, som kunde rida genom lågan. Men
när G. dref sin häst Göte mot elden, ryggade
den tillbaka. Sigurd Fafnesbane lånade då
G. sin häst, Grane, men hästen rörde sig ej ur
fläcken. Sigurd och G. måste då växla gestalt,
och Sigurd red därefter genom elden och höll i
G:s skepnad bröllop med Brynhild. När detta svek
blifvit upptäckt, eggades G. af Brynhild att
dräpa Sigurd. Efter Sigurds död beröfvade sig
Brynhild själf lifvet, och hennes make sökte
förgäfves att hindra hennes uppsåt. Därefter
friade G. till Oddrun, Brynhilds och Atles
syster, men fick afslag af Atle. Han äktade
sedan Glaumvor. Hon varnade honom att företaga
färden till Atle, hvarvid han blef svekfullt
öfverfallen och afdagatagen genom att kastas
i en ormgrop. Där slog han sin harpa, så att
alla ormarna söfdes, utom en enda, som borrade
sig in till kämpens hjärta. Enligt en uppgift
var den dödande ormen egentligen Atles moder,
som antagit denna skepnad. – I historien är
G. burgundernas konung Gundahari, som föll jämte
hela sitt folk i strid mot hunnerna 437. En dikt,
Gunnarslagr (Gunnars sång i ormgropen),
fullkomligt hållen i eddakvädenas stil, antogs
förr vara ett äkta fornkväde, men är numera
bevisad vara skrifven af en lärd isländsk präst,
Gunnar Pålsson (d. 1793). Jfr Gjukungar
och Gudrun.

Th. W.*

Gunnar Håmundsson (isl. Gunnarr Hámundarson),
från Hliðarendi, en af hufvudpersonerna i
Nials saga, framstående genom tapperhet, styrka
och ädelmod, invecklades af sin elaka hustru,
Hallgerd, i stridigheter med grannarna och begick
flera dråp, för hvilka han, i synnerhet genom sin
vän Nials klokhet, länge undgick annat straff än
böter. Slutligen dömdes han dock till landsflykt,
och då han icke kunde bekväma sig till att
lämna sitt vackra hem, utan, mot Nials råd,
trotsade domen, öfverfölls han af sina ovänner
och dräptes efter det tappraste försvar. G. är
en af sagotidens ädlaste, mest ridderliga
gestalter. Hans lif inföll sannolikt mellan åren
945 och 990. – G. är hufvudpersonen i Heidenstams
dikt "För mig finns ingen väg från hemmets dörr".

C. R. (R. N–g.)

Gunnarn, kronopark i Stensele socken och revir,
Västerbottens län, afsatt af öfverloppsmarken n:r 6
genom K. M:ts befallningshafvandes afvittringsutslag
för Stensele socken 8 febr. 1888 och enligt
Kammarkollegii förklaring 13 okt. 1891 benämnd
n:r 1 Gunnarn. Areal 65,765 har. Å denna kronopark
har en af de s. k. stora millionsstämplingarna egt
rum. 1896 upplät nämligen Domänstyrelsen genom
kontrakt med Gideå och Husums aktiebolag afverkningsrätt
under 9 år från 15 maj 1897 till 804,419 utstämplade
bjälk- och sågtimmerträd å vissa trakter af kronoparken
mot en köpeskilling af 2,228,240 kr. 63 öre.

G. Sch.

Gunnarp, socken i Hallands län, Faurås
härad. 10,607 har. 1,301 inv. (1907). Annex till
Gällared, Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.

Gunnarsjö, socken i Älfsborgs län, Marks
härad. 4,360 har. 651 inv. (1907). Annex till
Kungsäter, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.

Gunnarskog, socken i Värmlands län, Jösse
härad. 41,189 har. 4,850 inv. (1907). G. bildar
med Bogens kapell ett konsist. pastorat i
Karlstads stift, Jösse kontrakt.

Gunnarsnäs, socken i Älfsborgs län, Nordals
härad. 2,915 har. 760 inv. (1907). Annex till Ör,
Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.

Gunnarsson, Birger. Se Birger Gunnarsson.

Gunnarstorp. Se Kulla-Gunnarstorp och Vrams-Gunnarstorp.

Gunnebo, bruks- och landtegendom i
Gladhammars socken, Kalmar län, vid
ett mindre vattendrag, som faller ut i
Verkebäcksviken. Godset består af 2 11/80 mtl
jordegendom, järnbruk, med manufakturverk,
puddel- och valsverk, tråddragningsmaskin,
kätting- och spiksmedja, samt kvarn, såg och
kraftstation (Brunsö), 2 elektricitetsgeneratorer
om 200 hkr. Taxeringsvärde 665,700 kr. (1907),
däraf 108,700 kr. för jordbruksfastighet. Bruket
anlades 1852 af några tyskar för tillverkning af
skrufvar och järntråd, men har sedan betydligt
utvidgats. Tillverkningen utgjorde 1907: 464 ton
kedjor och kättingar och 3,278,5 ton dragen tråd.
204 arbetare. Egendomen tillhör G. bruksaktiebolag.

Gunner, dansk prelat, f. omkr. 1151, d. 1251,
blef 1208 munk och 1216 abbot i Öms kloster
och blef 1222, genom det inflytande, som hans
ungdomsvän från Paris, den påflige legaten
Gregor de Crescentio, utöfvade på kapitlet,
mot sin vilja vald till biskop i Viborg. Han
var en af de få män med skolastisk lärdom,
som Danmark vid den tiden egde, och i sitt hem
höll han en mycket besökt skola för blifvande
präster. Dessutom prisas han för fromhet,
mildhet och ett gladt sinnelag. 1229 sändes
han till Portugal för att hemföra Valdemar
Valdemarssons brud Eleonora. Troligen har han
haft stort inflytande på ordnandet af innehållet
i "Den jydske lov" och skrifvit det vackra, från
"Decretum Gratiani" delvis lånade företalet. En
i Öms kloster författad lefnadsskildring
är i öfv. utgifven af H. Olrik 1892.

C. R.*

Gunner., vid fäxtnamn förkortning för J. E. Gunnerus.

Gunnera L., bot., växtsläkte af
fam. Halorrhagidaceæ. De omkr. 17 arterna,
som till största delen växa i Syd-Amerika och
på Nya Zeeland, äro dels
illustration placeholder
Gunnera chilensis.

små, dels jättestora örter med krypande
underjordisk eller obetydligt ofvan jorden
framträdande stam, med vanligen rosettställda,
skrofliga eller sträfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free