- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
647-648

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurko, Iosif Vladimirovitj - Gurksläktet - Gurktal-alperna - Gurkväxter - Gurkört - Gurlitt, Heinrich Louis Theodor - Gurlitt, Cornelius - Gurlitt, Fritz - Gurlitt, Cornelius - Gurlitta klätt - Gurit, Ernst Friedrich - Gurit, Ernst Julius - Gurma - Gurmand - Gurnigel - Gurolit - Gurowski, Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter det afslagna anfallet på Plevna 30 juli
drog sig G. tillbaka öfver Balkan samma väg han
kommit, hvarefter hans detachemang upplöstes. Då
ryssarnas förstärkningar anlände i midten
af okt., bildades ett detachemang af 2 1/4
infanteridivisioner och 11 kavalleribrigader,
i spetsen för hvilket G. ställdes och som
fick till första uppgift att bemäktiga sig
Osman paschas förbindelseväg från Sofia till
Plevna. Detta lyckades före månadens utgång
genom striderna vid Gornji-Dubniak, Telisch
och Dolnji-Dubniak. G. trängde nu vidare
framåt, så att han vid slutet af nov. stod
vid Orchanie. Sedan Plevna fallit (10 dec.),
fortsattes framryckningen genom passet vid
Araba-Konak, så att G. i början af jan. 1878 åter
stod s. om Balkan. Efter kriget blef G. kejserlig
generaladjutant och general. 1879, efter
attentatet på kejsar Alexander II, utnämndes
han till tillfällig generalguvernör öfver
Petersburgdistriktet, blef 1882 generalguvernör
och befälhafvare för Odessas militärdistrikt och
1883 befälhafvare i Warschaus militärdistrikt
och generalguvernör i Weichsel-departementet (det
förra Polen). Denna befattning lämnade han 1894
och utnämndes då till generalfältmarskalk. G. var
en man af ovanlig duglighet och handlingskraft.
C. O. N.

Gurksläktet, bot. Se Cucumis.

Gurktal-alperna. Se Gurk.

Gurkväxter, bot., namn på fam. Cucurbitaceæ.

Gurkört, bot., namn på Borrago officinalis. Se
Borraginaceæ.

Gurlitt [go’r-]. 1. Heinrich LouisTheodor G.,
tysk målare, f. 1812 i Altona, d. 1897, förde ett
rörligt lif, reste som ung i Norge och studerade
bl. a. vid Köpenhamns akademi, bodde sedan i
Düsseldorf, München, Dresden och Berlin. Han
representerar inom det tyska landskapsmåleriet
från 1800-talets midt en sund, rättfram,
allvarlig realism med säker teckning och i hans
bättre verk en klar och känslig kolorit. Hans
landskap från Jylland och Nord-Tyskland visa
hans bästa sidor. Han är representerad i Berlins
nationalgalleri, i Dresden, Hamburg m. fl. st.

2. Cornelius G., den föregåendes son,
tysk konstförfattare, f. 1850, studerade
arkitektur, mest likväl dess teori, och
konstindustri, blef 1893 professor vid tekniska
högskolan i Dresden samt har utöfvat en liflig
och mycket omfattande litterär verksamhet.
I sina studier öfver modern konst blef han
en af den moderna tyska konstkritikens
skapare. Bland hans större arbeten märkas
Geschichte des barockstiles, des rococo und des
klassicismu
s (3 dlr, 1886-89), Die baukunst
Spaniens
(3 bd, 1895 -99), Die baukunst
Frankreichs
(1899-1900), Die deutsche kunst des
XIX. jahrhunderts
(1899, 3:e omarbetade uppl.
1907), Geschichte der kunst (2 bd, 1902) och
det stort anlagda verket Kirchen (1906 ff.).
Dessa arbeten med sitt hopade, ofantliga material
vittna om stor lärdom och ej mindre arbetsenergi.
Den tyska konsthistorien öfver 1800-talet
är personligt, nästan journalistiskt
hållen. Bland G:s öfriga arbeten märkas Im
bürgerhaus
(1888), Andreas Schlüter (1891) och
Ueber baukunst (1904). Sedan 1905 redigerar
G. monografisamlingen Die kultur.

3. Fritz G., den föregåendes broder, f. 1854,
d. 1896, var konsthandlande i Berlin, stred
energiskt för den riktning inom det tyska
måleriet, som
representeras af Böcklin, Thoma, v. Marées, Uhde, och
har sin andel i dess slutliga erkännande. G-g N.

Gurlitt [go’r-], Cornelius, tysk tonsättare,
f. 1820 i Altona, d. där 1901, organist vid
stadens hufvudkyrka och 1874 k. musikdirektör,
skref i flytande stil flera kammarmusikverk,
instruktiva pianostycken, sånger, några
operetter och operan Scheik Hassan.
E. F-t.

Gurlitta klätt. Se Fryksdalen.

Gurlt [go’r-]. 1. Ernst Friedrich G., tysk
djurläkare, f. 1794, d. 1882, blef 1826 professor
vid veterinärskolan i Berlin och var 1849-70
teknisk direktör för den. Bland hans skrifter
märkes Handbuch der vergleichenden anatomie der
haussäugethiere
(1821; 7:e uppl. af Leisering
m. fl. 1890). I förening med Hertwig redigerade
G. "Magazin für die gesammte thierheilkunde"
(1835-74).

2. Ernst Julius G., den förres son, tysk kirurg,
f. 1825, d. 1899, blef 1848 med. doktor,
1853 docent i kirurgi i Berlin samt 1862
e. o. professor där. G. var en af vår tids
lärdaste kirurger och utgaf ett mycket
stort antal skrifter, dels själfständiga
undersökningar, dels läroböcker (Handbuch
der lehre von den knochenbrüchen
, 1860-65,
Leitfaden fur operationsübungen, 1862,
7:e upp. 1889), dels öfversiktsartiklar, dels
slutligen arbeten i medicinens historia; bland
de sistnämnda bör hans Geschichte der chirurgie
(3 bd, 1898) särskildt framhållas. G. redigerade
"Biographisches lexikon der hervorragenden
ärzte aller zeiten und völker" (6 bd, 1884-88).
2. R. T-dt.

Gurma, landskap i fransk-afrikanska kolonien
Dahomey, mellan 11° och 13° 30’ n. br., 1° och 3°
30r ö. lgd. De viktigaste platserna äro Nungu och
Kulfela. Området är föga kändt. J. F. N.

Gurmand [-ma’ijd], fr. gourmand (storätare,
frossare, älskare af någon viss maträtt),
finsmakare, läckergom. - Gurmandis [-mardis],
fr. gourmandise (glupskhet), passion för bordets
nöjen; kräsenhet (äfven i afseende på psykisk
välfägnad). Jfr Gourmet.

Gurnigel, besökt utsiktspunkt i schweiziska
kant. Bern, 1,544 m. ö. h. På västra sidan, 1,155
m. ö. h., ligger luftkurorten Gurnigelbad, med
två kalla svafvelkällor och en järnkälla. Mycket
besökt kurort, i synnerhet af dem, som lida af
mag- och tarmåkommor. Säsong 10 juni-15 sept.
Ln.

Gurolit, miner. Se Gyrolit.

Gurowski, Adam, grefve, polsk politiker,
f. 1805, d. 1866, blef 1820 invecklad i
"demagogische umtriebe", men kom sedan, under
en längre vistelse i Ryssland, i vänskapligt
förhållande till storfurst Konstantin. Det
oaktadt deltog han 1830 i polska upproret,
hvarför han dömdes in contumaciam, och hans
gods indrogos. Emellertid hade han begifvit sig
till Paris, där han blef medlem af den polska
nationalkommittén. Senare sökte han försona sig
med den ryska regeringen och blef benådad, sedan
han i flygskriften La vérité sur la Russie (1835)
försvarat panslavismen. Han återvände nu till
sitt fädernesland, men då han förgäfves anhöll
att återfå sina konfiskerade gods, begaf han sig
åter 1844 i hemlighet till utlandet och bosatte
sig 1848 i Amerika. Utom ofvannämnda arbete
har han skrifvit La civilisation et la Russie
(1840), Pensées sur l’avenir des polonais (1841),
Aus meinem gedankenbuche (1843), O aristokracyi
i demokracyi Polwce
<i></i>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free