Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftäckt 1796; mod. af Larchevesque, fullständigad,
på bekostnad af E. Cederlund, med Sergels grupp
"Axel Oxenstierna och historien" m. m. 1906),
Göteborg (1854; af Fogelberg), Bremen (se d. o.,
sp. 90) och i Zwinglikyrkan i Berlin (1908). Inom
målarkonsten ha G. A:s lif och död gifvit ämnen
till större taflor af
J. G. Sandberg,
K. Wahlbom,
K. G. Hellqvist,
L. Braun och
N. Forsberg (se dessa ord).
En obelisk är till hans minne uppförd (1832)
i Uppsala. På Lützens slagfält utmärker en
minnessten ("Schwedenstein"), i senare tid inhägnad
och öfverbyggd med ett monument i gotisk stil,
stället, där hjältekonungen föll. Tätt därinvid
invigdes 6 nov. 1907 en af konsul Oscar Ekman
bekostad minneskyrka. En "lefvande minnesvård"
öfver G. A. utgör f. ö. den 1832 i sammanhang
med högtidlighållandet af 200-årsdagen af
Lützenslaget bildade "Gustaf Adolfsföreningen"
(se d. o.). G. A:s namnteckning finnes återgifven
å pl. III till art. Autograf.
Konung Gustaf II Adolfs skrifter äro samlade
och (1861) utgifna af K. G. Styffe (Ett
kortare urval är
S. Clasons "Ur konung Gustaf II Adolfs skrifter", 1898,
och 1901 utgåfvos särskildt af
P. Sondén "Gustaf II Adolfs bref till Ebba Brahe"),
hvarjämte
G. Droysen utgifvit "Schriftstücke von Gustav Adolf, zumeist an evangelische fürsten Deutschlands" (1877) och
P. Sondén, "Konung Gustaf II Adolfs bref och instruktioner till A. Oxenstierna"
("Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling", I, 1). –
Bland äldre sammanfattande arbeten om G. A. märkas –
utom Widekindis 1691 delvis tryckta, ofulländade krönika –
Hallenberg, "Svea rikes historia under konung Gustaf Adolph den stores regering" (5 bd, 1790–96; går till 1626),
Gfrörer, "G. A., könig von Schweden, und seine zeit" (1835, 4:e uppl. 1863,
starkt katolskt ultramontan),
Flathe, "G. A. und der dreissigjährige krieg" (4 bd, 1840–41),
Geijers och Fryxells skildringar i deras större
arbeten om Sveriges historia samt
Cronholm, "Sveriges historia under G. II A:s regering" (6 delar, 1857–72).
Den moderna litteraturen, såväl den rent vetenskapliga
som den populärt skildrande, om G. A. är synnerligen
rikhaltig. Den fullständigaste bibliografien däröfver
finnes hos
K. Setterwall, "Svensk historisk bibliografi 1875–1900",
hvarjämte i årsbibliografierna i "Hist. tidskr." för
1894 och 1895 redogöres för den mängd populärt hållna
minnesskrifter, som utkom i samband med 300-årsdagen af
G. A:s födelse. Bland moderna skrifter om G. A. må nämnas
Hammarstrand, "Bidrag till historien om konung G. II A:s deltagande i trettioåriga kriget" (1859),
Droysen, "Gustav Adolf" (2 bd, 1869–70;
ensidigt tysknationell i sina synpunkter),
M. Weibull, "G. II A." (1881,
aftryck ur del IV af "Sveriges historia från äldsta
tid till våra dagar", sedermera omtryckt 1894 och i
af L. Weibull öfversedd form intagen i "Sveriges
historia intill tjugonde seklet", del 5, 1906),
Björlin, "G. II Adolf, läsning för ung och gammal" (1890),
Stevens, "Life and times of Gustavus Adolphus" (1885),
Fletcher, "Gustavus Adolphus and the struggle of protestantism for existence" (s. å.),
biografiska minnesskrifter öfver G. A. vid jubelfesten
1894 af bl. a.
H. Forssell,
L. Stavenow och
O. W. Ålund,
H. v. Treitschke, "Gustav Adolf und Deutschlands freiheit" (minnestal 1894),
O. Varenius, "G. A:s Sverige" (1900, tysk uppl. 1901),
H. Hjärne, "G. A., protestantismens förkämpe" (1901, tysk uppl. s. å.). –
Om orsakerna till G. A:s deltagande i trettioåriga
kriget och de mål han därunder åsyftade pågår sedan
flera årtionden tillbaka en tidvis mycket liflig
vetenskaplig polemik. Bland de många inläggen i dessa
strider förtjäna omnämnas
Mankell, "Om orsakerna till G. II A:s deltagande i trettioåriga kriget" (i "Hist. bibliotek", V) och
"Om G. II A:s politik" (1881) samt
C. T. Odhners mot Mankells ohistoriska metod och
uppfattning riktade stridsskrift
"Om orsakerna till G. II A:s deltagande i trettioåriga kriget. Kritisk belysning" (i "Hist. bibliotek", VI, 2:a omarb. uppl. 1882;
jfr recension af båda i "Hist. tidskr. 1882",
af E. Hildebrand),
Gutjahr, "König G. II A:s von Schweden beweggründe zur teilnahme am deutschen kriege" (1894),
W. Struck, "Das bündniss Wilhelms von Weimar mit G. A." (1895) och
"Gustav Adolf und die schwedische satisfaktion" (i "Hist. vierteljahrsschrift", 1899),
Egelhaaf, "G. A. und die deutschen reichsstädte" (1902) och
"G. A. in Deutschland 1630–1632" (1902),
Kretschmar, "Gustav Adolfs pläne und ziele und die herzöge zu Braunschweig-Lüneburg" (1904) och
"Die allianzverhandlungen Gustav Adolfs mit Kurbrandenburg mai und juni 1631" (i "Forschungen zur brandenb. und preuss. geschichte", 1904;
jfr recension af Hallendorff i "Hist. tidskr." s. å.),
C. M. Schybergson, "G. II A:s sista planer" (i "Finsk tidskr.", 1907) samt
B. Boëthius, "Nyare undersökningar rörande G. II A:s planer i Tyskland" (i "Hist. tidskr.", 1908).
En öfversigt af den till jubelfesten 1894 utkomna
tyska litteraturen om G. A. ges af
A. Rydfors, "Tysk Gustaf Adolfsliteratur" (i "Hist. tidskr." 1895).
Jfr litteraturhänvisningarna i art. Trettioåriga
kriget. G. A. tillhör de i vitterheten allra
oftast behandlade svenska gestalterna. Redan hans
samtid har att uppvisa en mängd dikter om honom och
till hans ära; vid hans död voro minnesdikterna öfver
honom talrika. Bland 1600-talets skalder hyllade
honom bl. a. svenskarna Achrelius, Ekeblad, Sponge,
Wexionius och Wiwallius, tyskarna Dach, Fleming,
Rist och Weckherlin m. fl. samt på latin bl. a.
V. Clemens och
J. Narsius "En novell om Konung G. A. och fröken Ebba Brahes kärlekshandel" utkom 1768;
dramatiskt har G. A. behandlats af Gustaf III i
skådespelen
"G. A. och Ebba Brahe" (1783, versifierad af Kellgren) och
"G. A:s ädelmod" (1782),
Beskow ("G. A. i Tyskland", 1838) och
Strindberg (" G. A.", 1900).
Epos och smärre dikter om G. A. ha skrifvits af bl. a.
N. L. Sjöberg och
Franzén ("G. A. i Tyskland"),
Atterbom,
Böttiger ("G. A. vid Lützen", 1833),
Fahlcrantz,
Geijer,
Ingelman,
Lénström,
Ridderstad och
Tegnér.
I Tyskland har han städse varit och är alltjämt
föremål för en rik populär religiös diktning,
såsom kyrkliga festspel (t. ex. af Corleis 1894)
och folkskådespel (t. ex. af Treller s. å.),
till stor del afsedd för "Gustav-Adolf-verein"
(jfr antologien "G. A. in der dichtung", utg. af
K. Röhrig 1905), samt hjälten i epos af
Friedrich (1833; 3:e uppl. 1845),
J. D. Vörckel (1839),
J. E. K. Bischoff (1867–70),
E. Beyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
