Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf-Adolfsföreningen - Gustaf-Adolfskyrkan - Gustaf Adolfs socken - Gustaf den tredje - Gustaf den tredjes silfververk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förening, en i Tyskland bildad förening af
protestanter med uppgift att understödja
och sålunda i kyrkans sköte kvarhålla sådana
protestantiska församlingar i icke-protestantiska
länder, hvilka sakna kyrkor, skolor och andra
medel till kyrkligt lif och barnens kristliga
undervisning. Föreningen stiftades i sammanhang
med firandet af tvåhundraårsdagen (1832)
af Gustaf II Adolfs död. Då det visade sig,
att de medel, som insamlats för upprättandet
af ett monument öfver den enkla minnesstenen
("Schwedenstein") vid Lützen, öfverstego de
för monumentets åstadkommande erforderliga
kostnaderna och det började talas om att
kapitalisera öfverskottet samt använda räntan
däraf till understöd åt hjälpbehöfvande
protestantiska församlingar, utfärdade
(s. å.) superintendenten Ch. G. L. Grossmann
i Leipzig m. fl. ett upprop att genom årliga
penningbidrag af huru litet belopp som helst -
efter engelska pennyföreningarnas mönster -
verka för ofvan antydda ändamål. Föreningen
skulle vara ett "lefvande monument" öfver
den för den evangeliska kyrkans räddning
fallne hjältekonungen och bära hans namn. Kort
därefter bildades två föreningar, en i Dresden
och en i Leipzig, hvilka 1834 sammansmälte
till en. Utom Sachsen fann föreningen ringa
deltagande, men verkade likväl med sina små
tillgångar välsignelserikt under en följd af år,
hvarunder dess kapital tillväxte, bl. a. genom
kollekt- och stamboksmedel, som Karl XIV Johan,
på J. O. Wallins förslag, 1836 beviljade, och
genom gåfvor af konung Fredrik Vilhelm III
af Preussen samt af enskilda. - 1841 aflät
hofpredikanten Zimmermann i Darmstadt, utan
att känna den redan befintliga stiftelsen,
ett "upprop till den protestantiska världen"
i samma syfte som nämnda stiftelses. Detta
upprop vann öfverallt det största deltagande,
och på två möten, i Leipzig 1842 och i
Frankfurt am Main 1843, åvägabragtes med den
förra stiftelsen en förening, hvilken fick
det gemensamma namnet Evangelischer verein der
Gustav-Adolf-stiftung. De regelbundet betalande
medlemmarna inom de olika länderna sammansluta
sig i "hufvudföreningar" (1906 45 i Tyskland
och Österrike-Ungern samt l i Nederländerna och
3 i Sverige, de senare utan organiskt samband
med föreningen eller sinsemellan); hvarje
hufvudtörening, som omfattar en tysk provins
eller stat, har ett större eller mindre antal
filialer ("zweigvereine"), f. n. omkr. 1,350
jämte omkr. 600 kvinnliga filialer och några
orts- och studentföreningar. Alla föreningar ha
en gemensam centralstyrelse (24 ledamöter), som
utses af ombud för samtliga hufvudföreningarna,
har sitt säte i Leipzig och bl. a. förvaltar
centralkassan samt pröfvar ansökningar om
understöd (ordf. i centralstyrelsen ha varit
Grossmann, till 1857, samt geheimekyrkoråden
Hoffmann, till 1875, Fricke, till 1900, och
Pank). Minst hvart tredje år hålles å någon
ort i Tyskland hufvudförsamling (af ombud för
hufvudföreningarna och centralstyrelsen),
som bl. a. besluter om stadgarnas
ändring och reviderar centralstyrelsens
räkenskaper. Föreningarnas inkomster delas
i tre lika stora delar: en står till hvarje
särskild förenings fria förfogande, en sändes,
jämte några allmänna föreskrifter om penningarnas
användning, till centralstyrelsen, och en lämnas
till centralstyrelsen att kapitaliseras eller
att af den efter behof användas. Af stiftelsens
kapital användes endast den årliga räntan. Under
räkenskapsåret 1905-06 uppgingo inkomsterna till
1,809,811 mark och utgifterna till 1,694,629 mk,
fördelade pä 2,276 församlingar. Centralkassans
förmögenhet utgjorde vid 1906 års slut 1,850,765
mk. Sammanlagdt hade föreningarna t. o. m. 1906 i
understöd utdelat nära 47,5 mill. mk. Föreningens
organ äro de af flera hufvudföreningar utgifna
"Boten des Ev. ver. der G. A.-stiftung"
jämte "Fliegende blätter", utg. af
centralstyrelsen, "Gustav-Adolf-blätter’’, "
Gustav- Adolf-hefte’’, " GustavAdolfs-kalender"
o. s. v. Stiftelsen räknar medlemmar i alla tyska
länder - där den bildar snart sagdt det enda
föreningsbandet mellan de evangeliska kyrkorna -
och har vunnit anslutning i Belgien, Frankrike,
Italien, Nederländerna, Rumänien, Ryssland,
Schweiz, Österrike-Ungern och, naturligtvis,
i Sverige. Där finnas tre filialafdelningar:
i Göteborg, sedan 1854, Stockholm, sedan
1857, och Lund, sedan 1882, hvarjämte på ett
möte i Norrköping 2 nov. 1908 beslöts, att en
förening skulle bildas i denna stad. Till de tre
filialerna i Sverige ha anslagits kollektmedel
(1908 inflöto i sådana 15,500 kr.).
Litt.: Zimmermann, "Die bauten
des Gustav-Adolf-vereins in bild und
geschichte" (2 bd, 1859 -66, 1876) och "Der
Gustav-Adolf-verein nach seiner geschichte
etc." (1877), Pressel, "Bausteine zur geschichte
des Gustav-Adolf-vereins" (s. å.), Zenker,
"Der Gustav-Adolf-verein in haupt und gliedern"
(1882), Blanckmeister, " Gustav-Adolf-stunden"
(1894), von Criegern, "Geschichte des
Gustav-Adolf-vereins" (1903), Osk. Pank, "Was
jederman von dem Gustav-Adolf-verein wissen
sollte" (1904), och J. Thulin, "Vad alla borde
veta om Gustaf-Adolfsföreningen. Minnesskrift
till 75-årsfesten" (1907).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
