Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 697-698 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustafsborg - Gustafsburg - Gustafschöld, Abraham - Gustafsfors - Gustafs kyrka - Gustafson, Gabriel Adolf - Gustafsson (Öfverste Gustafsson) - Gustafsson, Rikard

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till 1692, då det nödtorftigt reparerades;
men sedan Karlsten färdigbyggts, raserades
det i början af 1700-talet. Redan 1710
började G. emellertid åter uppföras. 1779
befallde K. M:t, att G. skulle ombyggas efter
en ny och förstorad plan, som under närmast
följande år också utfördes; 1835 började, på
förslag af Meijer, ett kasematteradt batteri,
det s. k. Södra strandverket, anläggas i
st. f. G:s jordverk, som slopades. Södra
strandverket, som blef färdigt 1857, upphörde
samtidigt med Karlsten 1882 att bibehållas
som försvarsverk, men skulle dock tills vidare
underhållas. F. n. (1908) användes en del af
strandverket af den nyuppsatta skeppsgossekåren
i Marstrand, under det att den öfriga delen är
uthyrd till staden. 2. L. W:son M.


Gustafsburg
(ty. Gustavsburg), en fästning, som Gustaf II
Adolf efter sin ankomst till Mainz lät uppföra
på den strategiskt viktiga udde, som ligger
strax s. om Mains utflöde i Rhen (se fig.). G.
byggdes 1632-33 af Mathias Staudt efter ritning
af Oluff Hansson (Örnehufwudh) och under närmaste
ledning af ingenjören Paulus Morsheusser samt
fick formen af ett sexhörnigt bastionsfäste,
som kunde inrymma en stad på 600 hus, och
kostade 156,311 rdr. G., som var uppfördt enligt
nederländska systemet, ansågs som ett mönster för
den tidens fästningsbyggnadskonst och kallades af
protestanterna "Pfaffentraab" l. "Pfaffenzwang"
(prästpinan). Det skadades emellertid snart
af högvatten och förföll hastigt; 1649 voro
husen nedbrunna och verken öfvervuxna. Numera
synas knappast några spår af G., men en strax
bredvid iggande järnvägsstation bevarar
namnet. Jfr "Die Schwedensäule och Gustafsburg"
af V. Granlund (i "Hist, bibi.", 1880),
samt Munthe, "Fortifikationens historia", I.
L. W:son M.

Gustafschöld, Abraham, militär, f. 6
jan. 1723, d. 26 okt. 1792 i Kristianstad,
blef 1741 volontär och 1759 kapten vid
Kronprinsens regemente. Han tjänstgjorde för
tillfället som kommendant i Kristianstad,
då J. Kr. Toll 21 juni 1772 ankom dit för att
förmå garnisonen att understödja konung Gustaf
III:s revolutionsplan. Genom att skickligt
bearbeta G. lyckades Toll förmå honom att
gilla revolutionsplanen. G. öfverlämnade sig
h. o. h. åt Tolls ledning och blef honom ett
medel i händerna till garnisonens revolt,
Till belöning
för sin tjänstvillighet befordrades G. af Gustaf
III s. å. till öfverste samt upphöjdes i adligt
stånd under namnet G. med rätt att bära ett krönt
G i sitt vapen. (Han hette förut
Hellichius) 1778 utnämndes han till generalmajor och 1792
till generallöjtnant. 1787 fick han Ingelstads
kungsgård till fideikommiss för sin släkt.
(L. S.)


Gustafsfors. 1. Masugn. Se Uddeholmsverken.

2. Trämassefabrik i Torrskogs socken på Dal,
vid det fall, som Gustafsforsån gör på sin
väg från Västra Silen till Lelången, tillhör
Gustafsfors fabrikers aktiebolag (bildadt 1875),
som i Torrskogs, Vårviks och Laxarby socknar
eger jordbruksfastigheter (företrädesvis skog)
med ett tax.-värde af 146,400 kr. (1907)
och annan fastighet till ett värde af 340,000
kr. Tillverkningen vid G., med 3 kokare och 2
pappmaskiner, var 1907 3.060 ton torr och 3,050
ton våt trämassa och vid Skåpafors sågverk (i
Laxarby socken), med 2 ramar, 7,400 kbm. sågade
trävaror. Arbetarnas antal resp. 77 och 28.

Gustafs kyrka. Se Köpenhamn.

Gustafson, Gabriel Adolf, arkeolog, f. 8
aug. 1853 i Visby, blef student 1871 i Uppsala,
filos. licentiat 1889, var sedan 1881 amanuens
vid Uppsala universitets museum för nordiska
fornsaker, utförde 1877-88 en rad undersökningar
på Gottland, i Halland, Bohus län och andra
svenska landskap samt blef 1889 konservator
vid Bergens museums historisk-antikvariska
afdelning. Med mycken skicklighet ordnade han
dettas samlingar, och efter prof. O. Ryghs död
blef han 29 sept. 1900 dennes efterträdare
som professor och chef för det arkeologiska
museet. Af de många undersökningar han ledt
märkes i synnerhet utgräfningen af vikingaskeppet
vid Oseberg. Hans litterära verksamhet tillhör
dels Sverige, dels Norge, särskildt det
sistnämnda landet, som han i årsberättelserna
från Bergens museum och Föreningen til norske
fortidsmindesmærkers bevaring har riktat med
ett stort antal afhandlingar. Ett stort arbete,
beräknadt för allmänheten, är hans Norges oldtid,
mindesmærker og oldsager (1906). G. blef
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. 1903.
O. A. Ö.

Gustafsson (Öfverste Gustafsson). Se Gustaf,
svenska konungar, 4.

Gustafsson, Rikard, skriftställare,
f. 11 aug. 1840 i Stockholm, var 1856-61
anställd i specerlhandel, egnade sig därefter
tre år åt den dramatiska konstens utöfning
(dels som elev vid k. teatern i Stockholm,
dels som landsortsskådespelare) och blef
sedermera medarbetare i åtskilliga af den
periodiska pressens organ samt uppsatte själf
(dec. 1869) skämttidningen "Kasper", som han
fortfarande (1908) redigerar. Bland alstren af
G:s författarskap må i främsta rummet nämnas
hans Sagor (A samlingar, 1874. 1875, 1876 och
1877), hvilka mottagits med stort bifall samt
öfversatta till tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>