- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
721-722

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Guyana l. Cayenne - Brasilianska Guyana - Guyau, Jean Marie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tumuc-Humacbergen, från hvilka landet sänker sig mot
n. 78,900 kvkm. 32,908 inv. (1901). Det är
den minst värdefulla delen af G. Den södra
berguppfyllda delen är skogbeväxt, den mellersta
utgöres af prärier, kustområdet är sumpigt och
i hög grad osundt. Däremot ha de inre trakterna
ett sundt, om ock mycket varmt klimat med svala
nätter och luften rensande östanvindar; vid
kusten åter är hettan svår (21-34°). - Under
1700-talet hade G., tack vare jesuiterna, en
blomstringstid och producerade 1760 tre gånger
mer kakao, tolf gånger mer bomull och två gånger
mer socker än nu. Men jesuiternas fördrifvande
och än mer slafveriets upphäfvande 1794 blefvo
hårda slag för kolonien; väl återinfördes det
senare 1802, men de framsteg, som härefter
följde, omintetgjordes genom dess andra
af skaffande 1848. 1852 började förbrytare
deporteras till Cayenne; f. n. bo fångarna
i fyra straffanstalter i Cayenne, Kuru, på
Iles du Salut - af hvilka Djäfvulsön
(Ile-du-Diable) är mest bekant - och vid nedre
Maroni. Enl. E. Reclus skola 1852-67 18,000
fångar ha hitförts, enl. Bremetti 1852-90
20,000, af hvilka en stor del dött. 1906 funnos
9,848 förvista och straff-fångar, däraf 182
kvinnor. Af folksiffran 1895 uppgåfvos 1,500
vara indianer, 300 busknegrer, 559 soldater,
5,796 förvista och fångar och endast 22,000
öfrig befolkning. Indianernas antal uppgifves
dock mycket olika; Coudreau skattade dem 1887
till 10,000. - Den viktigaste inkomstkällan är
plantageodling, särskildt kaffe och kakao;
men äfven majs, ris, peppar, bomull och
tobak lämna goda skördar i den södra, mycket
fruktbara delen. Brist på vägar och arbetskraft
håller dock utvecklingen nere. Af mineralskatter
märkas fosfat och guld - intill 1901 hade af det
senare vunnits för 132 mill. kr. Hela importen
steg 1906 till 14,5 mill. frcs och exporten
till 10,5 mill. I den lokala budgeten för 1907
balanserade inkomster och utgifter på omkr. 3,25
mill. frcs. Moderlandets utgift i budgeten för
1908 var 6,26 mill. frcs, däraf 6,19 mill. frcs
för straffkolonien. Kolonien förvaltas af
en guvernör med ett råd af 5 medlemmar. Den
har ett generalråd af 16 medlemmar och är
representerad i franska deputeradekammaren af
ett ombud. Hufvudstad är sedan 1877 Cayenne
(se d. o.).

5. Brasilianska G. omfattar Brasilien n. om
Amasonfloden och Orinoco och utgör norra
delarna af staterna Amazonas och Para (förr
kallad Portugisiska G.). 300,000 kvkm. 20,000
inv. (enl. Sievers). Det är ett folkfattigt,
af träsk, savanner och urskogar uppfylldt
område. Gränsen emot Frankrike var sedan
gammalt omtvistad. Genom freden i Utrecht
1713 hade Frankrike afstått allt område
n. om Amasonfloden till floden Vincent Pinzon
l. Yaboc. Brasilianerna påstodo, att denna
Yaboc vore densamma som nutida kartors Oyapok,
medan fransmännen ville identifiera den med
Carsewini eller Araguary, hvilket skulle sätta
dem i besittning af ön Maracá och af den enda
naturliga goda hamnen på hela kusten. Denna tvist
afgjordes 1900 genom schweiziske presidentens
skiljedom, då största delen af det omtvistade
området tilldömdes Brasilien. Här finnas
guldfält vid källorna af floderna Cassiporé,
Conani och Amapa. I landet odlas yuca, tobak,
majs, bomull m. m., och på savannerna hållas
stora boskapshjordar.

G:s kust besöktes först af Alonso de Hojeda
1499, som åtföljdes af Amerigo Vespucci; 1500
seglade Vicente Yañez Pinzon utefter den. G:s
inre blef närmare kändt genom de äfventyrare,
som här sökte Eldorados fabelrike. Den första
kolonisationen gjorde holländarna, som 1580
anlade ett nybygge vid floden Pomerun, 1613
ett annat vid Essequibo. Sedan denna tid
började holländarnas kolonier att utbreda sig
öfver en stor del af det nu europeiska G., och
1667 erhöllo de en betydlig tillväxt genom den
1652 anlagda engelska kolonien vid Paramaribo,
hvilken Karl II genom freden i Breda utbytte mot
holländarnas koloni, det s. k. Nya Nederlahd
(New York och New Jersey). 1626 nedsatte sig
fransmännen på ön Cayenne. 1781 eröfrade
engelsmännen de nederländska kolonierna
Demerara, Essequibo och Berbice, återlämnade
dem 1783, men intogo dem ånyo 1795. Det franska
G. eröfrades 1809 af engelsmän och portugiser
och förblef portugisiskt till 1814, då det
genom första freden i Paris åter afträddes
till Frankrike. Om svenska planer på en koloni
i G. se E. Hildebrand, "Den svenska legenden i
G." ("Hist. tidskr.", 1899). Rika etnografiska
samlingar från G. ha skänkts till riksmuseets
etnografiska afdelning af K. Bowallius.
J. F. N.

illustration placeholder

Guyau [gijå], Jean Marie, fransk filosof
och skald, f. 28 okt. 1854, d. 31 mars
1888. Filosofer som Platon, Epiktetos och
Kant, skalder som Corneille, V. Hugo och
Musset fyllde ynglingens själ med en svärmisk
idealism, som blef hans första religion. Det
ondas och lidandets problem väckte hans
första tvifvel på denna världsåskådning,
enligt hvilken det goda var den makt, som
med sin kärlek behärskade en värld af andar,
en del medvetna, andra omedvetna. Kanske var
det detta tvifvel på rationalismen, som kom
honom att välja en representant för en rakt
motsatt åsikt till föremål för sitt första
arbete, La morale d’Ëpicure et ses rapports
avec les doctrines contemporaines
(1878; 3:e
uppl. 1886). I den moderna empirismen fördjupade
han sig vid förstudierna till La morale anglaise
contemporaine
(1879; 3:e uppl. 1886). Han kände
det nu som sin plikt att bryta med sin ungdomstro
och börja arbeta på sin världsåsikt från början
om igen. Huru många än de brister voro, som
han upptäckt hos de samtida representanterna
för utvecklingsläran, såg han allt framgent
i denna, rätt fattad, enda möjligheten att
finna en vetenskaplig grund för moralen och
lifvet. Men vid sidan af denna öfvergång till
en naturalistisk världsåskådning fanns hos
G. fortfarande kvar något af Platons, stoicismens
och Kants idealism. Innan lungsjukdomen bröt
hans krafter, hann G. fullborda den finkänsliga
och djupsinniga Vers d’un philosophe (1881)
och Les problèmes de l’estétique contemporaine
(1884), La genèse de l’idée du temps (i "Revue
philosophique", 1885; i bok 1890), Esquisse d’une
morale sans obligation, ni sanction
(1885; 2:a
uppl. 1890), L’irréligion de l’avenir (1887; 4:e


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free