- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
725-726

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guyau, Jean Marie - Guyenne - Guy Fawkes - Guyon, Jeanne Marie Bouvier de la Mothe- - Guyon, Richard von - Guyon, Joseph Casimir Félix - Guyot, Arnold Henry - Guyot, Yves - Guyot-Dessaigne, Jean François Edmond

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och omutliga, djärfva logik. - Hans lärare
och styffader, Alfred Fouillée, har
egnat hans personlighet och hans filosofi
en sympatisk monografi, "La morale,
l’art et la religion "d’après G." (1889;
4 :e uppl. 1900). Se äfven G. Tarozzi,
"G. e il naturalismo critico contemporaneo"
(1890). På svenska föreligger ett urval ur
G:s verk, "Framtidens irreligion" (1907).
S-e.

Guyenne [giä’n]. Se Guienne.

Guy Fawkes [gåY få’ks]. Se Fawkes.

Guyon [gijå’], Jeanne Marie Bouvier de la
Mothe-G
., fransk mystiker, f. 1648 i Montargis,
d. 1717 i Blois, visade tidigt böjelse för ett
asketiskt lif och studerade flitigt Frans’ af
Sales och Fremiot de Chantals skrifter. Sedan
hon vid 28 års ålder blifvit änka, besökte hon
Genève och flera af Frankrikes södra provinser
samt sökte sprida den s. k. kvietismens (se
d. o.) läror. Återkommen till Paris, vann hon
där många anhängare, bland hvilka märktes Fénelon
och madame de Maintenon, men rönte äfven mycken
fiendskap. Hennes samlade skrifter utgåfvos
1713-22; hennes själfbiografi utkom 1720. Se
T. C. Upham, "Madame de la Mothe-Guyons lefnad
och religiösa erfarenhet" (sv. öfv. 1904).
(N. S.)

Guyon [ga’jn], Richard von, grefve,
ungersk general, f. 1812 i England, d. 1856 i
Konstantinopel, kämpade som ung i Portugal emot
Dom Miguel, ingick 1832 i österrikisk tjänst,
men tog 1839 afsked som öfverstelöjtnant. Vid
inbördes krigets utbrott 1848 anförtrodde
ungerska krigsministeriet åt honom befälet öfver
en bataljon frivilliga, i spetsen för hvilken
han utmärkte sig i det olyckliga slaget vid
Schwechat (30 okt.). Befordrad till chef för
en division af Görgeis armé, stormade han 5
febr. 1849 Branyiskopasset, men enär han blef
oense med general Görgei, lämnade han inom
kort fältarmén och blef kommendant i fästningen
Komorn. Efter många äfventyr lyckades han komma
in i den af österrikarna belägrade fästningen,
hvilken han sedan hjältemodigt försvarade,
tills den undsattes af ungrarna. Då Görgei,
vorden krigsminister, fråntog G. detta kommando,
ville denne h. o. h. lämna armén, men förmåddes
af Kossuth att inträda i syd-armén. Där bildade
han en reservkår, med hvilken han (1 juli 1849)
intog fästningen Arad och understödde general
Vetter i slaget vid Hegyes (14 juli). När det
efter nederlagen vid Szöreg (5 aug.) och Temesvar
(9 aug.) visade sig omöjligt att längre försvara
Ungerns sak, flydde han liksom Kossuth och många
andra till Turkiet. Under namnet Kurschid trädde
han i turkisk tjänst och utnämndes till pascha
och kommendant i Damaskus. 1850 undertryckte han
det gammalturkiska partiets uppror i Aleppo, och
under orientaliska kriget blef han 1854 Achmed
paschas generalstabschef i Kaukasien, men kunde
föga uträtta och återkallades snart af Porten.
(K. B. W.)

Guyon [gijå’], Joseph Casimir Felix, fransk
läkare, f. 1831 på ön Bourbon, professor i
kirurgisk patologi 1877 och i urinvägarnas
sjukdomar 1890 i Paris, är en af vår tids allra
mest betydande auktoriteter på det område, som
hans professur omfattar, och han har utgifvit
bl. a. Leçons cliniques sur les maladies des
voies urinaire
s (3 bd, 1881; 4:e uppl. 1903),
Leçons cliniques sur les affections clnrurgicales
de la vessie et de la
prostate
(1888) och Atlas des maladies
des voies urinaires
(1881-85).
R. T-dt.

Guyot [gijå], Arnold Henry, schweiziskamerikansk
geograf, f. 1807 i Neuchâtel, d. 1884 i
Princeton, New Jersey, blef 1839 professor i
historia och fysisk geografi vid universitetet
i sin födelsestad och anställde med Agassiz och
Desor undersökningar rörande Alperna (Système
glacière
, 1848). 1848 besökte han Agassiz
vid universitetet i Cambridge i Massachusetts
och höll vintern 1848-49 i Boston en serie
föreläsningar om förhållandet mellan den fysiska
geografien och historien, hvilka föreläsningar
1849 utgåfvos under titeln The earth and man (ny
uppl. 1875). För "The smithsonian institution"
anlade han meteorologiska stationer (jämte
instruktion) och uppsatte meteorologiska och
fysiska tabeller samt undersökte Alleghanybergens
geologiska byggnad (afhandl. 1861 och 1880). 1855
blef han professor i geologi och fysisk geografi
vid Princeton college. Han författade vidare
Physical geography (1872), Creation, or biblical
cosmogony in the light of modern science
(1884)
samt utgaf tillsammans med Barnard Johnsons
"Universal cyclopædia" (1876-78).

Guyot [gijå], Yves, fransk politiker
och författare, f. 6 sept. 1843 i Dinan
(dep. Côtes-du-nord), bekämpade som
journalist kejsardömet och blef efter dess
fall en af de främste ledarna fot tidningen
"Le radical". G. hörde till de moderate
republikanerna. Som medlem af Paris’ municipalråd
(1874-84) lyckades han, en motståndare till
den reglementerade prostitutionen, föranleda en
reformering af Paris’ sedlighetspolis. 1885-93
var G. deputerad samt 1887-88 rapportör i
budgetkommissionen. Febr. 1889-febr. 1892 var han
minister för allmänna arbeten i Tirards andra
och de Freycinets fjärde kabinett. Sedermera
har han varit ledare för paristidningen "Le
siècle". G., som är en varm frihandelsvän
och en bestämd motståndare till socialismen,
har skrifvit en mängd högt skattade ekonomiska
arbeten, bland hvilka märkas L’inventeur (1866),
ett försvar för den industriella eganderätten, La
science économique
(1881; 2:a uppl. 1887), Ëtudes
sur les doctrines sociales du christianisme

(1873; 2:a uppl. 1892), Ëtudes de physiologie
sociale
(3 bd, 1882-85), La tyrannie socialiste
(1893), Trois ans au ministère des travaux
publics
(1895) och Quesnay et la physiocratie
(1896). Tills. med A. Baffalovitch har
han utgifvit Dictionnaire du commerce, de
l’industrie et de la banque
(2 bd, 1898-1901).
E.A-t.

Guyot-Dessaigne [gijå’ desä’nj], Jean François
Edmond
, fransk politiker, f. 1833, blef efter en
långvarig juridisk ämbetsverksamhet 1885 invald
i deputeradekammaren, där han slöt sig till det
radikala partiet. Några veckor i febr. 1889 var
han justitie- och kultusminister i kabinettet
Floquet och nov. 1895-april 1896 minister för
allmänna arbeten i kabinettet Bourgeois. G. blef
okt. 1906 justitieminister i Clemenceaus kabinett
och hade som sådan att leda den juridiska
afvecklingen af skilsmässan mellan kyrka
och stat, hvilken gaf anledning till en mängd
svårlösta rättstvister. G. beskylldes i samband
därmed för slapphet gentemot de politiker och
jurister, som därunder riktade sig på bekostnad
af de till staten indragna kyrkliga inkomsterna,
och midt under det förhandlingarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free