- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
735-736

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyldenlöve, Ulrik Frederik - Gyldenlöve, Kristian - Gyldenlöve, Ulrik Kristian - Gyldenlövefejden - Gyldenlöves höj - Gyldenlöves palats - Gyldenmund, Oluf (Olaus Chrysostomus) - Gyldensteen - Gyldenstjerne - Gyldenstjerne, Knud Pedersen - Gyldenstjerne, Mogens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalissimus i detta rike, men bodde dock delvis i
Köpenhamn och sändes 1669 till England för att
underhandla om fred. Han stod i nära personligt
förhållande till P. Schumacher (Griffenfeld),
blef 1670 medlem af geheimekonseljen och
president i kommerskollegium (till 1680),
1671 grefve af Laurvik och åtnjöt stor ynnest
hos sin kunglige halfbroder Kristian V, med
hvilken han lifligt deltog i hofvets nöjen
och utsväfningar.

illustration placeholder


Vid sidan häraf ifrade han
för ekonomiska framsteg och försvarsväsendets
utveckling. 1673 återvände han till Norge,
vinnlade sig om näringslifvets utveckling och
allmogens väl samt förvaltningens förbättring
och var mycket afhållen af befolkningen. Också
ledde han med kraft kriget mot Sverige 1675-79,
särskildt i Bohuslän ("Gyldenlövefejden"). Efter
freden bosatte han sig i Köpenhamn, men fortfor
att därifrån sköta Norges styrelse till 1699,
under det han besökte landet blott en och
annan gång. Att han 1676 medverkat till
Griffenfelds störtande synes ej ha varit
fallet (han ogillade det snarare), fastän
förhållandet dem emellan sedan 1672 hade blifvit
kyligare. Efter Kristian V:s död 1699 drog
han sig tillbaka till Hamburg. Han var en fint
bildad och glänsande personlighet, men slösaktig
och utsväfvande. Redan 1659 lät han i hemlighet
viga sig vid Sofie Urne, riksmarsken Jörgen Ürnes
dotter, och fick med henne två söner, som 1682
blefvo friherrar till Lövendal; men äktenskapet
blef aldrig godkändt, och han öfvergaf henne
1661 för att äkta Marie Grubbe (se d. o.), från
hvilken han lät skilja sig 1670 till följd af
hennes otrohet; slutligen förmälde han sig 1677
med grefvinnan Antoinette Augusta af Oldenburg
(f. 1660, d. 1701). Sönerna i detta äktenskap
fingo 1693 titeln Danneskjold-Laurvigen (se
Danneskjold). - 5. Kristian G., Kristian V:s
son med Sofie Amalie Moth,f. 1674,d. 1703,var
1692-94 fransk öfverste i Flandern och
anförde 1701-02 de danska hjälptrupperna i
tyske kejsarens tjänst i Italien. Han blef 1696
gift med sin faders halfbroder G. 4:s dotter
Charlotte Amalie Danneskjold (f. 1682. d. 1699)
och 1702 med baron Jens Juels änka Dorothea
Krag (f. 1675, d. 1754), som blef stammoder
för ätten Danneskjold-Samsöe. Enligt hans
testamente grundades Gisselfelds adliga
jungfrustift. - 6. Ulrik Kristian G., den
föregåendes broder, f. 1678, d. 1719, blef
1696 amiral och president i amiralitetet, 1711
generalamiral. Han anförde flottan i Öresund 1700
samt i slagen vid Kjögebukt 1710 och vid Rügen
1712 och var ett pålitligt stöd för Tordenskjold.
E. Ebg.

Gyldenlövefejden [gyl-] plägar den rad
af fäktningar och strider kallas, som under
kriget mellan Sverige och Danmark 1675-79
utkämpades på den svensk-norska gränsen,
företrädesvis i Bohuslän. Den fick sitt namn
efter norrmännens befälhafvare U. F.
Gyldenlöve
(se Gyldenlöve 4). Se I.
Gulowsen, "Gyldenlövefejden 1675-1679" (1906).

Gyldenlöves höj [gyl-], den högsta punkten
på Själland, 128 m., 12 km. n. ö. om staden
Ringsted.

Gyldenlöves palats [gyl-]. Se
Charlottenborg.

Gyldenmund [gyldenmun], Oluf (Olaus
Chrysostomus
), dansk biskop, d. 1553, blef
1527 efter studier utrikes "læsemester" vid
Köpenhamns universitet. Där uppträdde han
närmast i humanistisk anda mot prästernas
brist på bildning och biskoparnas världsliga
lefnadssätt, men då han 1529 flyttades till den
evangeliska skolan i Malmö, slöt han sig till
reformationen. Han deltog i förhandlingarna
på herredagen i Köpenhamn 1530 och öfversatte
"reformatorernas klagan" på latin, medverkade
1537 vid affattandet af kyrkoordningen, blef
sedan professor vid universitetet och präst
vid Vor frue kirke i Köpenhamn. Slutligen blef
han 1548 superintendent öfver Vendelbo stift
och bodde till sin död i sin födelsestad
Hjörring, ifrigt verksam för utbredandet
af boklig bildning bland sina präster.
E. Ebg.

Gyldensteen [gyldensten], danskt grefskap,
beläget i norra delen af Fyn (Odense amt),
omfattar sju hufvudgårdar med en areal af
1,380 har samt 550 har skog och upprättades
1720 af en fransk adelsman, J. H. Huguetan,
som 1711 flytt till Danmark, medförande stora
rikedomar. Vid dennes död (1749) öfvergick
grefskapet till hans dotterdotter, som var gift
med en grefve Knuth. Då deras sondotter (1790)
gifte sig med en son till A. P. Bernstorff,
kom det i Bernstorffska familjens ego.
E. Ebg.

Gyldenstjerne [gyl-], gammal dansk adlig ätt,
känd redan 1310 genom riksrådet Niels Eriksen. På
Kristofers af Bajern tid (1440-48) intogos
framstående platser af riksråden Erik Nielsen,
hvars son blef stamfader för den svenska linjen
(Gyllenstierna), och riddaren Knud Henriksen,
som 1456 blef riksråd och dog 1467. En obestyrkt
och mycket osannolik sägen förtäljer, att
änkedrottningen Dorotea 1448 önskade äkta honom,
men att hans ståndsbröder hindrade detta (ämne
för H. F. Ewalds roman "Knud G.", 1876). Af
ätten, som 1729 utdog i Danmark, kunna nämnas:

1. Knud Pedersen G., f. omkr 1480, d. 1552,
blef 1517 afsatt som länsman och förvisad från
hofvet, därför att Kristian II ansåg
honom medskyldig i mordet på Dyveke; han var
nämligen Torben Oxes kusin. 1523 deltog
han i kampen i Skåne emot Sören Norby, blef
1529 riksråd och visade af hämndlystnad stor
råhet mot Kristian II, då denne öfverfördes
som fånge på Sönderborg. 1533 tillhörde han
det katolska partiet i riksrådet, blef året
därpå tillfångatagen af grefve Kristofer af
Oldenburg, låtsade försona sig med denne, men
svek honom snart liksom den öfriga skånska adeln
och blef därför ånyo fängslad och 1536 sänd
till Mecklenburg. Efter att ha öfverlämnats
till konung Kristian III hölls han fängslad,
tills han lofvat denne trohet. Han fick ånyo
säte och stämma i riksrådet och blef dessutom
hofmarsk, begagnades i viktiga värf, t. ex.
vid underhandlingarna med svenskarna vid
Brömsebro. Som länsman på Kalundborgs slott
var han sedan 1549 konung Kristian II:s
fångvaktare, men visade då större skonsamhet
mot sin forne fiende.

2. Modens G., sonson af Knud Henriksen,
f. 1485, d. 1569, förde 1520 riksbaneret på
tåget till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free