Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 775-776 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna, Kristofer - Gyllenstierna, karl - Gyllensvan, Fredrik - Gyllental

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef han 1681 intagen i rådet, 1682 utnämnd
till överståthållare och 1687 upphöjd i grefligt
stånd. Sistnämnda år förordnades han äfven till
en af K. M:ts deputerade till reduktionsverkets
afslutande. 1697 blef han en af konung Karl
XII:s förmyndare. –

G. var (i sitt andra
gifte, 1696) gift med prinsessan Katarina af
Pfalz-Zweibrücken, dotter af pfalzgrefven Adolf
Johan och kusin till konung Karl XI.


17. Karl G.,
den föregåendes broder, grefve, till Steninge,
kungligt råd, president, f. 1649, d. 1723, hade
innehaft flera hoftjänster hos änkedrottning
Hedvig Eleonora och 1680 förordnats till
guvernör öfver hennes lifgeding, då han 1687
utnämndes till k. råd och rikskammarråd. 1697
blef han president i Kammarrevisionen, 1718
president i Svea hofrätt och 1719 kansler för
Åbo universitet. 1687 upphöjdes G. i grefligt
stånd.

1. ^{V. K–r.}* 2–4. ^{Fr. W.} 5. ^{O. E. G. N.}*
6–7, 10–11 o. 14–16. ^{A. A. B.}* 8. (^{O. P.})
9. ^Hjr. (^{R. F.}) 12–13. ^{L. S.}

Gyllensvan, Fredrik,
militär, partiman, f. 17 juli 1723, d. 2
nov. 1787, gick 1746 i holländsk krigstjänst,
deltog i belägringen af Bergen op Zoom samt
blef 1747 premiärlöjtnant vid prinsens af
Sachsen-Hildburghausen regemente och 1748 kapten
därstädes. Efter fredsslutet återkom han till
Sverige 1749, blef 1750 kapten vid Savolaks’
regemente, 1752 major, adlades 1756 (han hette
före adlandet Svanhals) och befordrades
till öfverste vid Hälsinge regemente 1772. 1776
afskedades han för tjänstefel. Från sitt
första uppträdande på riddarhuset 1760 intog
G. genast en bemärkt plats som en outtröttlig
och oförskräckt talare, "grundlig, men något
seg och stundom benägen att drifva sina meningar
till ytterlighet" (Malmström). Han slöt sig från
början med uppriktig ifver till mösspartiet,
till hvars mest inflytelserika ledare han
snart räknades. Redan vid 1765 års riksdag
tillhörde han mössornas hemliga råd, insattes
i sekreta utskottet och bankodeputationen och
framträdde som hufvudtalare både i räfsten
med växelkontoren och bankofullmäktige och vid
angreppen på rådet och Fersen m. m. Äfven vid de
följande riksdagarna hade G. samma framskjutna
ställning som en af mösspartiets förtroendemän
och mest energiska förkämpar. Vid statskuppen
i aug. 1772 vistades G. vid sitt regemente
i Hälsingland. Vid första underrättelsen
om revolutionen lär han gjort försök att få
medel till att sätta sitt regemente i rörelse
mot Stockholm, men han fann snart, att hvarje
motstånd var fåfängt,
begaf sig till hufvudstaden och underkastade
sig den nya ordningen. Gustaf III lät honom
behålla sitt regemente, ehuru det ej var något
tvifvel om, att G. var och förblef hans och
det nya statsskickets hemliga fiende. G:s
kända politiska ståndpunkt blef emellertid
något senare anledning till hans olycka. Han
invecklades 1775 i en process för tjänstefel,
hvilken icke utan påtryckning uppifrån 1776
slutade med hans afsättning och ruin. Den
Gyllensvanska processen tillhörde de mest
uppmärksammade händelserna under den tidigare
gustavianska tiden och förtjänar därför något
utförligare skildring. Anledningen till densamma
var, att G. med våld lät uttaga några rekryter
vid Hälsinge regemente, innan de tjänat ut
sin årslega hos sina husbönder, och detta,
ehuru landshöfdingen med stöd af legostadgan
uttryckligen befriat dem från alla kommenderingar
före sagda tid. Generalkrigsrätten dömde G. till
afsättning med en rösts öfvervikt. När målet
på våren 1776 kom till justitierevisionen,
där G. hade flera gamla partivänner, hade
G. sannolikt frikänts, om målet afdömts af samma
division, hvari det föredrogs. För att hindra
detta begärde konungen handlingarna till sig och
behöll dem, till dess att med sommarens inträde
rådsdivisionens sammansättning ändrades. Icke
desto mindre frikändes G. af 4 röster, medan 3
voro för mildare straff och blott 2 stadfäste
afsättningsdomen. Men genom att konungen
förenade sina två röster med de fällande,
uppkom lika röstetal för afsättning och för
frikännande, hvarpå med något tvifvelaktig
lagtolkning de tre delvis fällande rösterna
genom sammanjämkning förklarades förstärka den
strängare meningen. G. icke blott förlorade sitt
ämbete, utan fick äfven betala skadeersättning
och processkostnader, hvarjämte han miste den
dryga ackordsumman för öfversteämbetet. Målets
utgång fattades af konungen som en politisk
seger, men de tydliga drag af förföljelse, som
framträdt under detsamma, bidrogo icke att höja
hans anseende. G. åter drefs genom förföljelsen
att söka skydd hos sin gamla förbundne,
den ryska diplomatien. Han begaf sig själf på
hösten s. å. till Petersburg och erhöll såsom
belöning för gamla tjänster en växel på 4,000
rubel. Hans förhoppning att vinna anställning
i rysk tjänst gick däremot om intet. Efter
hemkomsten blef han en ifrig bundsförvant åt de
ryske och danske ministrarna i deras bemödanden
att bilda ett motparti mot konungen, tjänstgjorde
vid riksdagen 1778–79 som rysk penningutdelare
och vågade t. o. m. vid adelns sammanträde med
konungen på rikssalen ang. riddarhusordningen
uppträda och förfäkta dess rätt att i
enrum rådslå om de föreslagna ändringarna.

^{L. S.}

Gyllental kallas det tal, som angifver ett
års ordningsnummer i måncykeln l. Metonska
cykeln. Atenaren Meton upptäckte nämligen (5:e
årh. f. Kr.), att i månfasernas inträffande
finnes en period af i det allra närmaste 19 år,
så att månfasen för någon viss dag af ett visst
år måste vara densamma som månfasen för samma
datum 19 år före eller efter det ifrågavarande
året (enneadekaëteris). Orsaken härtill är den,
att 19 tropiska år innefatta i det närmaste
jämt 235 lunationer. Hvarje år har således till
gyllental ett af de hela talen 1–19, i det man
alldeles konventionellt antagit gyllentalet 1 för
hvarje år, då nymåne infaller på nyårsdagen. Året
1899

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>