- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
779-780

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gümbelit - Gymer - Gymkhana - Gymnadenia - Gymnarchus - Gymnasiark - Gymnasiehemman - Gymnasist - Gymnasium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gümbelit, miner., fintrådigt, kalihaltigt
mineral, som står i närheten af pyrofyllit.
A. Hng.

Gymer, nord. myt., en jätte, var fader
till den sköna Gerd, som blef Frejs
maka. Enligt en uppgift var G. blott ett
annat namn på hafsguden Ägir (isl. Ægir).
Th. W.*

Gymkhana [djimkä’no], sportv., eng., ett slags
spel till häst, som afser att prestera vighet och
fintlighet hos ryttaren, hvarvid t. ex. olika
föremål skola upptagas från marken eller vissa,
ofta skämtsamma uppgifter skola under ridningen
utföras. Det har ursprungligen öfvats särskildt
inom engelska kolonialtruppernas kavalleri.
B. C-m.

illustration placeholder

Brudsporre, blomställning.

Gymnadenia R. Br., bot. farm., ett litet släkte
i fam. Orchidaceæ, hvilket har frömjölsmassornas
klibbskifvor obetäckta, treflikad läpp utan
knölar vid basen och sporren ej tryckt till
läppen. Dithörande vackra örter ha röda eller
hvitaktiga blommor i långt, smalt ax. I Sverige
finnas 3 arter och en bastard, hvilka ha handlika
stjälkknölar. Af den välluktande G. odoratissima
Rich., som förekommer sällsynt på kalkängar,
voro blommorna, Flores palmæ Christi,
förr använda mot rödsot. Den mera allmänna
G. conopsea R. Br., brudsporre (se fig.),
har under namnet Palma Christi major åtnjutit
högt anseende som ett kraftigt medel mot flera
svåra nervlidanden. Stjälkknölarna voro förr
föremål för vidskepelse och spelade en roll vid
skattgräfningar. O. T. S. (G. L-m.)

Gymnarchus, zool., ett fisksläkte, tillhörande
fam. Mormyridæ bland de mjukfeniga fiskarna,
som utmärkes genom ållik gestalt och
saknad af stjärt-, anal- och bukfenor
samt därigenom, att ryggfenan sträcker sig
öfver nästan hela ryggen. Ett elektriskt
organ sträcker sig längs kroppssidorna
nära intill hufvudet. G. niloticus lefver i
Nilen. Hannen bygger för äggen ett flytande bo.
L-e.

Gymnasiark (grek. gymnasiarches, af
gymnasion, gymnasium, och archein, härska),
högste föreståndare eller uppsyningsman för ett
gymnasium. I det forna Aten var detta ett af de
rike medborgarna turvis beklädt hedersuppdrag,
hvarmed följde åliggandet att på egen bekostnad
hålla gymnasiet i godt stånd och anordna gymniska
festspel. Se Gymnasium 1.

Gymnasiehemman, kam., kallades sådana af kronan,
städer eller enskilda åt gymnasierna donerade
hemman, hvilkas afkastning som lön uppbars
af gymnasielärare och efter skolreformen 1859
öfvergick till lärare vid elementarläroverken
i afräkning på den då fastställda normallönen.
Kbg.

Gymnasist (se Gymnasium), lärjunge vid ett
gymnasium.

Gymnasium (grek. gymnasion, af gymnos,
naken). 1. I det forna Grekland en offentlig,
för kroppsöfningar (gymnastik) afsedd lokal. I
samma betydelse förekommer stundom äfven
ordet palaistra (lat. palæstra, af palaiein,
brottas). Dock synes man, åtminstone under äldre
tider, med palaistra i
allmänhet ha betecknat en privat gymnastikanstalt
för gossar, hvilka där undervisades af en
s. k. paidotri’bes, hvaremot gymnasiet var
afsedt för de vuxne ynglingarnas (efebernas, se
d. o.) och männens kroppsöfningar. Som ett för
grekerna egendomligt, nationellt intresse och
med särskild hänsyn till deras betydelse för de
värnpliktige medborgarnas kroppsliga utbildning
stodo dessa öfningar under statens hägn och
leddes, åtminstone hvad efeberna angår, af en
offentlig gymnastiklärare (gymnastes). öfningarna
företogos utan beklädnad (däraf namnet gymnasion)
och sedan kroppen förut ingnidits med olja. De
bestodo hufvudsakligen i kapplöpning (dromos
eller stadion), hoppning (halma), brottning
(pale), kastning med kastskifva (diskobolia)
eller med spjut (akontismos; jfr fig. å
sp. 781). Till dessa fem arter, hvilka
sammanfattades under den gemensamma benämningen
pentathlon (femkamp), kom den i synnerhet
af atleter idkade knytnäfskampen (pygme)
och pankration, som var en sammansättning af
knytnäfskamp och brottning. Äfven bollspelet
(sfairistike) idkades med stor flit. Ett
gymnasium utgjordes hufvudsakligen af en stor,
kvadratisk eller rektangulär, af pelargångar
omgifven gård (peristylion) med tillstötande
byggnader, hvilka under tak inrymde åtskilliga
för olika ändamål afsedda lokaler, såsom
efebeion, en större för efebernas öfningar
afsedd sal, apodyterion, afklädningsrum eller
garderob, elaiothesion, ett rum där ingnidningen
med olja verkställdes, konisterion, där de
sålunda inoljade lemmarna beströddes med stoft,
hvarigenom deras slipprighet minskades och man
kunde få fastare tag vid brottningen, lutron,
badrum, ofta utvidgadt till en fullständig
badinrättning för varma och kalla bad,
xystoi, täckta gångar, dels för promenad,
dels för vissa slag af kroppsöfningar. Stundom
var med gymnasium förenadt ett särskildt
siadion, eller en aflång vädjobana, omgifven
af amfiteatraliskt uppstigande bänkrader,
där en större människomassa kunde åskåda de
vid festliga tillfällen uppförda gymniska
täflingsspelen. Därtill kommo sedermera äfven
föreläsningssalar (exedrai), där filosofer och
retorer kring sig samlade skaror af lyssnande
åhörare. Gymnasiet öfvergick sålunda till
att blifva en universell bildningsanstalt för
de båda hufvudarter af mänsklig utveckling,
den kroppsliga och den andliga, hvilka af
grekerna sammanfattades under benämningarna
gymnastik och musik. Omgifvande skuggrika
planteringar och promenader bidrogo att göra
gymnasierna till angenäma vistelseorter, där
man företrädesvis gärna tillbragte sin lediga
tid. Hvarje grekisk stad egde åtminstone ett,
ofta flera offentliga gymnasier, hvilka i
anseende till det vidsträckta utrymme, som
en sådan anläggning kräfde, i de flesta fall
torde ha legat utanför stadens murar. Detta var
t. ex. fallet med de tre berömda gymnasierna
i Aten: Akademeia, Lykeion och Kynosarges,
kända äfven som Platons, Aristoteles’ och de
kyniske filosofernas läroplatser.

Litt.: Krause, "Die gymnastik und agonistik
der hellenen" (1841), V. F. Palmblad,
"Grekisk fornkunskap" (1843-45), Grasberger,
"Erziehung und unterricht im griechischen
altertum" (bd l o. 3, 1864-81), Hartelius,
"Gymnastiken historiskt framstäld" (I, 1872;
2:a uppl. 1890), O. H. Jaeger, "Die gymnastik
der hellenen" (1881), och Hermann-Blümner,
"Lehrbuch der griechischen privatalterthümer"
(1882).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free