- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
793-794

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnocerata - Gymnocladus - Gymnodontes - Gymnogramme - Gymnokarpa lafvar - Gymnophiona - Gymnosofister - Gymnosperma - Gymnospermia - Gymnosporangium - Gymnothrix

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gymnocerata, zool., en af de hufvudafdelningar,
i hvilka man indelar underordningen skinnbaggar
(Heteroptera) af halfvingarnas (Hemiptera)
ordn. bland insekterna. Gymnocerata omfattar
sådana skinnbaggar, som lefva på land
(Geocorisæ] eller vid vatten och på dess yta
(Amphibicorisæ) och utmärkas genom tydliga,
fritt utstående antenner, medan till den andra
hufvudaf delningen, Cryptocerata, föras de i
vatten lefvande skinnbaggarna (med anledning
däraf äfven kallade Hydrocorisæ), hvilkas
antenner äro ytterst korta, dolda i en grop
på hufvudets undre sida. De viktigaste till
afdelningen Gymnocerata hörande familjerna
äro sköldskinnbaggar, äfven kallade bärfisar
l. stinkflyn (Pentatomidæ), Lygæidæ,
strandskinnbaggar (Saldidæ), rofskinnbaggar
(Reduviidæ), vattenlöpare (Hydrometridæ), vägglöss
(Acanthiidæ l. Cimicidæ) samt ängsskinnbaggar
(Capsidæ). Se vidare de uppräknade familjerna
äfvensom Skinnbaggar. G.A-z.

Gymnocladus Lam., bot, växtsläkte af
fam. Leguminosæ, afd. Cæsalpinioideæ, nära släkt
med Gleditschia. De båda arterna äro ståtliga
träd med dubbelt pardelade blad. Barken
af G. dioica Baill. i östra Nord-Amerika
användes till tvättning som tvål; på samma sätt
användas baljorna af G. chinensis Baill.,
såpträdet, i Kina. Fröna af den förstnämnda
arten ha användning som kaffesurrogat,
hvaraf dess namn Kentucky kaffeträd.
G. L-m.

Gymnodontes, zool., en familj tillhörande
fiskgruppen fastkäkar (se d. o.).

Gymnogramme Desv., bot., ett prydligt
ormbunksläkte af fam. Polypodiaceæ,
som har nakna sporgömmen ordnade i linjer,
hvilka vid hastigt påseende likna skriftecken
(grek. gramma). De flesta arterna förekomma
i tropikerna. Flera arters blad äro på
undersidan täckta af ett silfverhvitt
eller guldgult vaxpulver och odlas ofta som
prydnadsväxter i kruka, t. ex. G. argentea
(Syd-Afrika), G. calomelanos (tropiska
Amerika) och G. sulphurea (Västindien).
O. T. S. (G. L-m.)

Gymnokarpa lafvar (af grek. gymnos, naken,
och karpos, frukt), bot. Se Lafvar.

Gymnophiona, zool. Se Amfibier, sp. 827.

Gymnosofister (af grek. gymnos, naken,
och sofistes, vis), benämning på de
indiske filosofer, som satte filosofiens
väsen i själfforsakande kontemplation och
undertryckande af sinnligheten. De gingo
så långt i askes, att de försmådde hvarje
beklädnad och t. o. m. uppbrände sig själfva
för att dess snarare öfvergå i ett renare
tillstånd. Som vise stodo de i stort anseende
hos de indiske konungarna. Fakirerna i det
nuv. Indien erinra om gymnosofisterna.
(S-e.)

Gymnospermæ (af grek. gymnos, naken,
och sperma, frö), Bar- l. Nakenfröiga,
Archispermæ. 1. Bot., afdelning af
fanerogamerna, omfattande växter med nakna
frön. Till denna afdelning af växtvärlden höra
endast träd och buskar med skildkönade blommor,
utan blomhylle (undantag: Gnetales). Stammens
byggnad öfverensstämmer i hufvudsak med
dikotyledonernas. Hanblommorna sitta i hängen,
med ett mer eller mindre utdraget fäste, besatt
med många ståndarblad af växlande form och med
pollensäckarna på undersidan. Fruktbladen äro
ej
sammanslutna till en pistill (som hos Angiospermæ)
och sakna märke. Pollenkornen komma med vindens
tillhjälp direkt på fröämnets mikropyl,
pollenslangen genomväxer nucellus för att
nå arkegonierna i embryosäcken, som före
befruktningen är fylld af endosperm. Pollenkornen
bestå af 1-2 vegetativa celler och en generativ
cell, som bildar de befruktande spermakärnorna
eller äkta spermatozoider. Groddplantan har
2-15 hjärtblad. - Gymnospermerna uppkommo
på jorden långt före angiospermerna och
uppträdde då under ett betydligt större antal
arter och typer än nu. Afdelningen delas i 6
klasser: Cycadales, Bennettitales, Cordaitales,
Ginkgoales, Coniferæ
och Gnetales (se dessa
ord). - 2. Paleobot. Under forna geologiska
perioder utgjorde gymnospermerna en vida
ansenligare del af jordens vegetation än nu, ja
barrträd och cykadofyter voro under trias- och
juraperioden så öfvervägande, att Ad. Brongniart,
som indelade växtlighetens utveckling på vår
jord i tre stora skeden, betecknade sagda
perioder såsom tiden för gymnospermernas
herravälde (règne des gymnospermes). De hade
dock uppträdt redan under den devoniska perioden
och voro under stenkolsperioden på sina ställen
ganska allmänna. Stenkolsperiodens gymnospermer
stodo med hänseende till frönas byggnad fullt
ut lika högt som, ja delvis t. o. m. högre än
nutidens. Dessa frön äro på några ställen så
väl stenvandlade, att man under mikroskopet kan
urskilja de finaste detaljer, t. o. m. de ännu i
pollenkammaren inneslutna pollenkornen, men man
har egendomligt nog aldrig hos desamma iakttagit
något embryo. Ett af de bäst kända släktena
från denna tid är Cordaites (se Cordaitales),
men dessutom funnos många andra släkten och
mot den paleozoiska tidens slut sannolikt äfven
verkliga barrträd jämte cykadofyter. Om äfven de
ormbunkartade fröväxterna eller pteridospermerna
(se d. o.) räknas till gymnospermerna, med hvilka
de öfverensstämma däruti, att de äro barfröade,
blir dessas betydelse under den paleozoiska
tiden ytterligare ökad. - Stenkolsperiodens
gymnospermer utdogo till största delen
under den permiska tiden och efterföljdes
af triasperiodens barrträd och cykadofyter,
hvilka mera närma sig dessa växters nutida
utseende. Under juraperioden voro de, såsom förut
nämnts, mycket ymniga; men sedan de angiosperma
dikotyledonerna under kritperioden uppträdt,
blefvo gymnospermerna alltmer undanträngda. Också
börjar under kritperioden den afdelning, som
Brongniart kallade tiden för angiospermernas
herravälde (règne des angiospermes)
och hvilken ännu kan sägas fortfara.
1. G. L-m. 2. A. G. N.

Gymnospermia (af grek. gymnos, naken, och
sperma, frö), bot. Se Angiospermia.

Gymnosporangium, bot., svampsläkte af
fam. Pucciniaceæ bland uredinéerna. I Sverige
finnas 4 arter, som alla äro hetereciska;
æcidierna utvecklas under sommaren och hösten
på blad, grenar och frukter af rosacéer,
underfam. Pomoideæ, uredo saknas, teleutosporerna
bilda gulröda, i väta geléartade klumpar på
engrenar. Den vanligaste arten är G. juniperinum,
hornrost, hvars hornlika æcidier framskjuta på
undersidan af rönnblad. På äppelträdens blad
äro æcidierna af G. tremelloides, apelrost,
ej sällsynta. G. L-m.

Gymnothrix, bot. Se Pennisetum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free