- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
795-796

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnotus - Gymnura - Gymnurini - Gympie - Gymseyjar klaustr - Gümürdzina - Gynæceum - Gynæconitis - Gynandræ - Gynandri - Gynandria - Günderode, Karolina von - Gynekokatri - Gynekologi - Gynerium - Günnigfeld - Gynobasisk - Gynocardia - Gynodieci - Gynodioik - Gynodynamisk - Gynofor - Gynofylli - Gynokardsyra - Gynomoneci - Gynomonoik - Gynostemium, Könspelare - Güns - Günther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gymnotus, zool. Se Darrålen.

Gymnura, zool. Se Erinaceidæ.

Gymnurini, zool. Se Erinaceidæ.

Gympie [gi’mpi], stad i Queensland,
Australien, vid Mary river. 14,431
inv. (1901). Bergsskola. Guldgrufvor, stampverk.

Gymseyjar klaustr. Se Gimsö kloster.

Gümürdzina, hufvudort i en liva i
turkiska vilajetet Adrianopel, 20
km. från Egeiska hafvet. Omkr. 8,000 inv.
J. F. N.

Gynæceum, lat. (af grek. gyne, kvinna, och
oikein, bo). 1. (Gynæconitis)
Frustuga, den inre, af kvinnorna bebodda
delen af forngrekernas boningshus. - 2. Bot.,
sammanfattning af pistillerna i en blomma. Se
Pistill.

Gynæconitis. Se Gynæceum.

Gynandræ, bot. Se Microspermæ.

Gynandri (af grek. gyne, kvinna, och aner,
man), bot., uppträdande af honblommor
i normalt hanliga blomställningar eller
uppträdande först af honblommor, sedan af
hanblommor eller sammanväxning af honliga
och hanliga könsorgan (jfr Gynandria).
G. L-m.

Gynandria l. Gynandria (af grek. gyne,
kvinna, och aner, man), bot., tjugonde klassen
i Linnés sexualsystem. Dithörande växter ha
ståndarknappen fäst på pistillens märke.
(G- L-m.)

Günderode, KaroIine von, tysk skaldinna,
f. 1780 i Karlsruhe, beröfvade sig 1806 lifvet,
då en förbindelse mellan henne och den berömde
Creuzer (se d. o.) ej kunde komma till stånd
på grund af att dennes hustru ej ville gå in
på skilsmässa. Hennes dikter och uppsatser
(Gedichte und phantasien, 1804, Poetische
fragmente
, 1805), under märket Tian, röja ett
upprördt, fantasifullt själslif och mycken
poetisk schvung. Bettina von Araim-Brentano,
hvars vän och lärjunge hon var, skildrade
henne i "Die Günderode" (1840; ny uppl. 1890
och 1906). E. Rohde utgaf 1896 "Fr. Creuzer
und K. v. G. Briefe und dichtungen". Jfr
vidare L. Geiger, "K. v. G. und ihre freunde"
(1895) och en afhandling af Büsing (1903).
R-n B.

Gynekokrati (af grek. gyne, kvinna, och kratein,
härska), kvinnovälde.

Gynekologi (af grek. gyne, kvinna, och logos,
lära), med., läran om kvinnans sjukdomar i de
för henne egendomliga organen.

Gynerium H. B. K., bot., växtsläkte af
fam. Gramineæ, med 1 art, G. saccharoides,
ett ända till 8 m. högt gräs, inhemskt i
Syd-Amerika, hvars präktiga blomvippor äro en
handelsartikel och användas i makartsbuketter. Om
G. argenteum (pampasgräset) se
Cortaderia och pl. 2 till art. Gramineæ.
G. L-m.

Günnigfeld [-felt], by i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen). 5,164
inv. (1900). Stenkolsgrufvor, tillhöriga
Krupps bolag. J. F. N.

Gynobasisk, bot. Se Pistill.

Gynocardia R. Br., bot., växtsläkte af
fam. Flacourtiaceæ. Släktet omfattar endast 1
art, G. odorata E. Br., ett i bortre Indien
växande träd med välluktande, ganska stora
blommor. Dess frön säljas under namn af
chaulmoografrö i alla indiska basarer. Ur
dessa frön, stora som kakaobönor, pressas ett
egendomligt fett, chaulmoografett
(oleum Gynocardiæ), som har salfkonsistens,
gul eller brungul färg och egendomligt
härsken lukt. Det smälter redan vid 35-40°
C., löses delvis i alkohol, till största
delen i eter, fullständigt i kloroform,
bensol och kolsvafla. Hufvudmassan utgöres
af palmitin; dessutom ingå arakin och 12
proc. gynokardsyra, som uppges vara drogens
verksamma beståndsdel. Såvidt kändt, är dess
verkan egentligen lokalt retande. Fettet
och äfven därur framställd syra ha användts
både invärtes och utvärtes, oblandadt eller i
salfvor, såsom medel mot kroniska hudsjukdomar,
särskildt spetälska (lepra). Om medlets värde äro
meningarna delade. Sedan fröna genom urkokning
befriats från gift, användas de som näringsmedel.
G. L-m. C. G. S.

Gynodieci (af grek. gyne, kvinna, dis, dubbelt,
och oikos, hem), bot., det förhållandet,
att det finnes individ med honblommor och
individ med hermafrodita blommor hos en
och samma växt. Dylika växter, t. ex. Thymus
serpyllum
, många alsinacéer, kallas gynodioika.
H. Hn. G. L-m.

Gynodioik, bot. Se Gynodieci.

Gynodynamisk (af grek. gyne, kvinna, och
dynamis, styrka), bot., säges en blomma
vara, som har förkrympta ståndare, men väl
utbildade pistiller. Mots.: androdynamisk,
med väl utbildade ståndare och förkrympta
pistiller. Gynodynamiska blommor påträffas ej
sällan hos hvitsippan, båda slagen af blommor
finnas hos Potentilla fruticosa.
G. L-m.

Gynofor [-fär; af grek. gyne, kvinna, och
foros, bärande], bot., en förlängning af
blommans stamdel mellan fodret och kronan
(äfven kallad androfor) eller mellan ståndarna
och fruktämnet, hvarigenom fruktämnet
blir skaftadt. Gynofor är utmärkande för
fam. Passifloraceæ och Capparidaceæ (se
fig.), men förekommer äfven i andra familjer,
t. ex. Caryophyllaceæ, underfam. Silenoideæ.
G. L-m.
illustration placeholder

Gynofor å blomma af Capparis.

Gynofylli (af grek. gyne, kvinna, och fyllon,
blad), bot. Se Förgröning.

Gynokardsyra. Se Gynocardia.

Gynomonecl (af grek. gyne, kvinna,
monos, samma, och oikos, hem), bot.,
det förhållandet, att honblommor förekomma
jämte hermafrodita blommor hos en och samma
individ. Dylika växter, t. ex. Atriplex-axter,
många kompositéer, kallas gynomonoika.
H. Hn. G. L-m.

Gynomonoik, bot. Se Gynomoneci.

Gynostemium, Könspelare, bot. Se Androeceum,
sp. 995, Asclepiadaceæ och Orchidaceæ.

Güns (ung. Köszeg), kunglig fristad
i ungerska komitatet Eisenburg, vid
Raabs tillflöde Güns (Gyöngyös). 7,930
inv. (1901), 52 proc. tyskar. Spets-, filt-
och cementtillverkning. Historiskt intresse
har staden genom N. Jurisics’ tappra försvar af
densamma under nästan hela aug. 1532 med endast
28 husarer, 18 tyska ryttare och 700 vapenlösa
bönder mot sultan Solimans starka här, hvilken
efter 19 stormningar nödgades draga sig tillbaka.
(J. F. N.)

Günther, svensk adlig ätt, som härstammar från
preussiske undersåten Julius Andreas G., hvars
söner Kristian Ernst (f. 1685 i Königsberg,
d. 1772 såsom f. d. öfverste) och Julius
(f. 1691, d., barnlös, som f. d. öfverstelöjtnant
1778) adlades 1720.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free