Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 801-802 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gypogeranidæ - Gypogeranus serpentarius - Gyps - Gypsografi - Gypsophila - Gyptis - Gyralrörelse - Gürdschi - Gyreidometer - Gyreidoskop - Gyrencephala - Gyrinidæ - Gyrinus - Gyrolit l. Gurolit - Gyrometer - Gyromitra - Gyrophora - Gyrophyceæ, Phycobryæ, Charales, Charophyta, Characéer, Kransalger - Gyroskop - Gyrostemon ramulosus - Gyroptrop - Gyrowetz, Adalbert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liknar en stork. Ormfalken lefver parvis och
förtär i synnerhet kräldjur, men försmår icke
andra ryggradsdjur eller insekter. Från äldsta
tider är den känd som utrotare af ormar, och
den angriper utan betänkande de farligaste
sådana. Därvid använder den vingarna som sköld
eller anfallsvapen, hugger med näbben, söker
krossa sin fiendes hufvud och äter slutligen
upp honom. I Kaplandet tämjes denna fågel ofta,
emedan den dödar råttor och ormar. Sekreterare
har man kallat denna fågel, emedan man med
anledning af hans fjäderbuske liknat honom vid
en skrifvare, som stuckit sin penna bakom örat.
C. R. S. (L-e.)

Gypogeranus serpentarius, zool Se
Gypogeranidæ.

Gyps, zool.. Se Gåsgamen.

Gypsografi (af grek. gypsos, gips, och grafein,
rista), boktr. Se Cerografi.

Gypsophila L., bot. farm., örtsläkte af
fam. Caryophyllaceæ, underfam. Silenoideæ,
med klocklikt, hinnaktigt, grundt femflikigt
foder utan ytterfoder och 5 äggrunda,
i spetsen naggade eller urnupna kronblad,
nästan utan klo. Frukten är en kapsel. De två
svenska arterna G. jastigiata L., såpört,
och G. muralis L., grusnejlika, äro
småväxta, smalbladiga örter, med små hvita eller
svagt ljusröda blommor. De förekomma sällsynt
å sandiga och grusiga ställen. De flesta
arterna förekomma i östra Medelhafsområdet,
bland hvilka den i södra Europa och i Orienten
växande G. Struthium L. har en grof rot af
3-4 dm. längd, som kallas Rad. Saponariæ
hispanicæ l. levanticæ l. ægyptiaceæ och
innehåller saponin (se d. o.) samt nyttjas,
på grund af det såplikt löddrande saponinet,
till kläders tvättning. Flera andra arter
användas för samma ändamål (jfr Såprot). I
trädgårdar odlas allmänt, under namn af
gipsblomma, G. elegans (Kaukasus), G. paniculata
(Öst-Europa och Sibirien), G. viscosa (Syrien)
m. fl. som prydnadsväxter. Deras fina, eleganta
blomställningar med mycket talrika, små hvita
eller rödaktiga blommor användas allmänt i
buketter. O. T. S. (G. L-m.)

Gyptis, astron., en af småplaneterna.

Gyralrörelse. Se Rotation.

Gürdschi [gy’rd-], turk. Se Georgiska språket
och litteraturen.

Gyreidometer (af grek. gyros, ring, eidos,
bild, och metron, mått), fys., en apparat för
uppmätning af de Newtonska färgringarna (se
Färgringar). Dessa ringar frambringas mellan
en plan glasskifva och en konvex lins, som kan
förflyttas medelst en mikrometerskruf, och de
uppmätas med ett äfvenledes flyttbart mikroskop.
K. L.*

Gyreidoskop (af grek. gyros, ring, eidos, bild,
och skopein, se), fys., en apparat, afsedd att
visa de Newtonska färgringarna (se Färgringar).

Gyrencephala, zool. Se Däggdjur,
sp. 1200.

Gyrinidæ, zool. Se Vattenkretsare.

Gyrinus, zool. Se Vattenkretsare.

Gyrolit l. Gurolit,
miner., omvandlad apofyllit.
A. Hng.

Gyrometer (af grek. gyros, ring, och metron,
mått), instrument för mätning af roterande
kroppars rotationshastighet.

Gyromitra, bot. Se Murkla .

Gyrophora Ach., bot., växtsläkte bland lafvarna
med bladlik grå eller brunaktig bål, som vid
midten
i en punkt är hårdt fastvuxen vid klippan. Flera
arter äro allmänna i Sverige, i synnerhet i
fjälltrakter och vid kusterna. G. esculenta
Miy. användes i Japan mycket som
näringsmedel under namn af iwatake.
G- L-m.


Fig. 1. Chara fragilis, toppen af en hufvudgren
(2/3 nat. storl.). - Fig. 2. Förstorad sidogren
af samma växt, med antheridier (a) och oogonier
(o).
Gyrophyceæ, Phycobryæ, Charales, Charophyta,
Characéer, Kransalger, bot., afdelning bland
kryptogamerna, kanske närmast släkt med de gröna
algerna. Hithörande växter äro alla nedsänkta
vattenväxter, förekommande både i sött och
bräckt vatten, ofta bildande utbredda mattor och
utmärkta af en egendomlig, frän lukt. Stammen,
som ofta är taggig, kalkinkrusterad och
bräcklig, består af långsträckta leder,
från hvilka kransvis sittande grenar (blad)
utgå. Stammen och bladen äro gröna af talrika
små klorofyllkorn. Från de nedersta ledknutarna
utgå färglösa rhizoider, som fästa växten i
bottenslammet. Befruktningsorganen, som äro
antheridier och oogonier, sitta på bladen, på
samma eller olika stånd. Antheridierna likna
små röda kulor och ha en mycket komplicerad
byggnad; i dem utvecklas talrika, spiralvridna
spermatozoider. Oogonierna äro äggformiga och
innesluta l äggcell. Könlös förökning genom
svärmceller förekommer ej. På stammens nedre
del bildas stundom stärkelserika knölar, som
tjänstgöra som förökningsorgan. Afdelningen
omfattar endast en familj, Characeæ,
med omkr. 160 arter, fördelade på ett fåtal
släkten. Flera arter af släktena Chara
(sträfse) och Nitella (slinke) äro allmänna i
Sverige. Characéer kunna användas som gödselmedel
och lära vara af kraftig verkan. De äro ofta
funna fossila, äldst i trias (musselkalk).
G. L-m.

Gyroskop (af grek. gyros, ring, och skopein,
se). Se Rotationsapparat.

Gyrostemon ramulosus, bot. Se
Australien, sp. 455.

Gyrotrop (af grek. gyros, ring, och trope,
vändning). Se Kommutator.

Gyrowetz [gyr-], Adalbert, bömisk tonsättare,
f. 1763 i Budweis, d. 1850 i Wien, utbildade sig
under sju års tid i Milano, Paris och London,
hvarefter han slog sig ner i Wien, där han
1804-31 var hofkapellmästare. G. öfverlefde
sina verk, hvilka voro utomordentligt
talrika: 30 operor, 40 baletter, 19 mässor,
60 symfonier, öfver 60 stråkkvartetter,
30 trior, 40 pianosonater samt sångsaker
m. m. Längst bibehöll sig operan Der augenarzt;
baletten Natalie uppfördes i Stockholm
1843. G. utgaf äfven en själfbiografi (1848).
A. L.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>