- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
807-808

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyttjebad l. Gyttjemassagebad - Gyttjelera - Gyttjemassagebad - Gyttjeå - Gyttorp - Gützkow - Gützlaff, Karl Friedrich August - Gyula - Gyulafehérvár - Gyulai, Ignaz - Gyulai, Franz - Gyulai, Pál - Gögöfördö - Göngyös - Göngyösi, István

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norden, äro fotade på en annan princip; genom
att omgifva kroppen med en dålig värmeledare,
såsom gyttja, sand o. d., kunde badens termiska
verkan förstärkas i hög grad. Dylika bad benämnas
i Tyskland schlammbäder och moorbäder. Slammet
afsättes från en del mineralkällor eller
upptages från grunda hafsvikar. Baden beredas på
mycket olika sätt. Ofta ingnides den uppvärmda
slammassan helt lösligt, men vanligtvis
omgifves kroppen af det uppvärmda slammet. Af
dylikt slag äro baden i Abano, i Acqui,
Fangobaden med Battagliagyttja. Moorbaden
administreras på helt annat sätt. Gyttjan
(mooren) till dessa upptages vanligen
från torfmossarnas djupare lager. Gyttjan
upplägges i högar under vintern och undergår
då åtskilliga förvittringsprocesser, hvarvid
bildas en del flyktiga organiska syror, rensas
väl och söndermales samt blandas med kokande
mineralvatten till en grötliknande massa af olika
konsistens; på denna anses verkningarna bero. Det
färdigberedda moorbadet, med en temperatur
af 38° till 42°, införes uti badrummet. Den
badande söker att pressa sig ned i den varma
gyttjemassan, och sedan man tillbringat den
bestämda tiden i denna, öfvergår man till det
ljumma reningsbadet, som finnes i samma badrum
och där man söker att befria sig från gyttjan
(se fig. 2). Vid alla dessa olika gyttjebad
är det nödvändigt att tillbringa en eller två
timmar i sängen efter badet. Ett utomordentligt
medel äro dessa bad vid reumatiska lidanden,
vid neuralgier, framför allt ischias, gikt
m. fl. Efter dylika varma gyttjebadskurer blir
hudorganet ytterligt ömtåligt, och badläkaren
bör därför med alla medel söka härda detsamma,
ty annars är ett recidiv i sjukdomen att befara.

illustration placeholder
Fig. 2. Moorbad.


Litt.: E. Victorin, "Kort berättelse om Looka
hälsobrunn" (1727), P. J. Bergius, "Tal om
kalla bad" (1764), H. Dor, "De l’emploi de
la vase dans les bains de mer de la Suède"
(1861), I. C. Holm, "Om gyttjemassagebadet"
(N. Mag. 1891), A. Levertin, "Förhandlingar
vid läkaremötet i Helsingborg 1888" och "Om
gyttjemassagebadet i Varberg" (i Hygiea", 1892),
samt Hök, "Några upplysningar rörande Sveriges
badgyttjor" (i Sv. läkarsällskapets "Handlingar",
bd 8).
Ln.

Gyttjelera. Se Gyttja.

Gyttjemassagebad [-massāʃ-]. Se Gyttjebad.

Gyttjeå, kronopark i Öfver-Luleå
socken, Bodens revir, Norrbottens län, afsatt
jämlikt k. br. 22 sept. 1876, som föreskrifver,
att Norra Gyttjeå krononybygge skall förvaltas
som kronopark. Areal 1,922 har. G. Sch.

Gyttorp,
egendom i Nora socken, Örebro län, tillhörig
Gyttorps sprängämnesaktiebolag, som i denna
och Ramsbergs socken eger fastigheter om 5,1
mtl, tax. till 377,900 kr. (1906). Bolaget
drifver jämte jordbruk tillverkning af diverse
sprängämnen. Tillverkningen uppgick 1907
vid G. till omkr. 313,000 kg. dynamit och
spränggelatin, vid
Ramsberg till 157,000 kg. svartkrut och 7,000
kg. mauserkrut, med ett sammanlagdt värde af
omkr. 662,000 kr. Antalet arbetare var 63.

Gützkow [gy’ts-], stad i preussiska
reg.-omr. Stralsund (Pommern), ej långt från
Peene. 2,050 inv. (1900). – Vid G. låg en liten
skans, Gützkower fähr, som utdömdes 1681,
hvarefter försvarsverken fingo förfalla. 1759
anlade svenskarna ett brohufvud där.
J. F. N.

Gützlaff [gy’ts-], Karl Friedrich August,
tysk evangelisk missionär i Kina, f. 1803,
d. 1851, upprättade en kinesisk-engelsk
uppfostringsanstalt i Hongkong. Han öfversatte
nya testamentet på siamesiska och på två af
siamspråkets folkdialekter, nya testamentet,
profeterna och början af Moses böcker på
kinesiska samt nya testamentet och 1:a Mosebok
på japanska. Bland hans öfriga skrifter märkas
undervisningsböcker på kinesiska. (N. S.)

Gyula [dju’la], stad i ungerska komitatet Békés,
vid Fehér (Hvita) Körös. 25,483 inv. (1901),
ungrare, rumäner, tyskar och slovaker. Jordbruk,
boskapsskötsel, kreaturshandel. Vackert
slott. K. B. W.

Gyulafehérvár [dju’lafähërvär], ungersk stad. Se
Karlsburg.

Gyulai [dju’lai]. 1. Ignaz G., grefve,
österrikisk militär, f. 1763, d. 1831, förde
som fältmarskalklöjtnant 1809 en armékår i
Italien och utmärkte sig 1813 vid Dresden och
vid Leipzig i spetsen för sin armékår. Kort
före de förbundnes intåg i Paris (1814) vann
han segern vid La Ferté-sur-Aube. G. blef 1830
president i hofkrigsrådet. - 2. Franz G., den
föregåendes son, grefve, österrikisk militär,
f. 1798, d. 1868, lade som kommendant i Trieste
under det oroliga året 1848 i dagen stor kraft
och själsnärvaro, var 1849-50 krigsminister och
blef efter Radetzkys död (1858) befälhafvare
för Österrikes italienska armé. I det 1859
utbrytande kriget mot Sardinien och Frankrike
lät han tillfället att besegra sardinarna
före fransmännens ankomst gå sig ur händerna
och måste efter nederlaget vid Magenta (1859)
lämna armén, hvarefter han drog sig tillbaka till
privatlifvet. - Med hans broder, fältmarskalken
grefve Samuel G., f. 1803, d. 1886, utslocknade
den gamla från Siebenbürgen stammande släkten G.
C. O. N.*

Gyulai [dju’lai], Pál, ungersk skald
och kritiker, f. 1826 i Klausenburg, 1876
professor i ungersk litteratur vid Budapests
universitet, har utmärkt sig som lyrisk
diktare (en diktsamling 1870, många nya,
utvidgade uppl.), akademisk minnestalare och
kritiker. Hans monografi öfver Vörösmarty (1866)
har vunnit stor berömmelse. Sedan 1873 utger han
"Budapesti Szemle", Ungerns förnämsta litterära
och politiska tidskrift. K. B. W.

Gyögöfördö [djö-]. Se Mehadia.

Gyöngyös [djö’ndjöʃ], stad i ungerska
komitatet Heves, vid foten af Matra. 15,878
inv. (1900), ungrare. Gotisk franciskankyrka
från 1300-talet. Spannmåls- och vinhandel.
K. B. W.

Gyöngyösi [djö’ndjöji], István, ungersk skald,
d. 1704, stod länge som slottsförvaltare och
sekreterare i nära förbindelse med familjen
Wesselényi och besjöng i ett lyriskt epos Murányi
Venus
(Venus från Murány, 1664) i klangfulla
alexandriner sin slottsherres, grefve Ferenc
Wesselényis gemål Maria Szécsi, hjältinnan från
Murány. Särskildt de lyriska partierna däri
blefvo synnerligen populära. Både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free