- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
809-810

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göngyösi, István - Györ - Györy, Vilmos - Gådeå-staden - Gåfva - Gåfvobref - Gå för en slör l. Slöra - Gå för run - Gå i däck - Gå i fart - Gå i fas - Gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom detta och sina senare, mindre betydande
verk bidrog han kraftigt till utbildandet
af det ungerska poetiska språket. Under sina
senare år tog han verksam del i det politiska
lifvet och administrationen, 1686-93 och
1700-04 som vicegespan i komitatet Gömör.
K. B. W.

Györ [djõr], stad och komitat i Ungern. Se Raab.

Györy [djo’ri], Vilmos, ungersk
skriftställare, f. 1838, d. 1885. som präst
i Budapest, är bekant som lyrisk skald,
skriftställare för barn och särskildt som flitig
öfversättare, bl. a. af svenska författare. 1867
vann han ett pris af Kisfaludy-sällskapet för
sin öfversättning af Tegnérs "Fritiofs saga",
och 1882 utkom under titeln Svéd költökböl (Från
svenska skalder) en samling öfversättningar
från Tegnér, Runeberg, Franzén, Topelius,
Geijer, Böttiger, Karl XV, Oskar II m. fl. I
ungerska pressen belyste han under åratal
med sympati och insikt svenska förhållanden.
K. B. W.

Gådeå-staden, del af Härnösand.

Gåfva, jur., en rättshandling, hvarigenom
en person utan vederlag aflåter ett
förmögenhetsobjekt till en annan, då aflåtelsen
sker frivilligt och det står i öfverensstämmelse
med gifvårens vilja, att vederlag för densamma
ej skall utgå. En gåfva, såsom innebärande en
aflåtelse kan sålunda närmare bestämdt ega rum
icke blott därigenom, att man - under ofvan
nämnda förhållanden i öfrigt - till en annan
öfverlåter en sak, en fordran mot tredje man
o. s. v., utan äfven därigenom, att man till en
annan upplåter nyttjanderätt till en sin sak,
att man gifver honom en fordran mot sig, att man
efterskänker en fordran, som man har mot honom,
o. s. v. Den kan sålunda öfver hufvud taget ske
genom hvarje rättshandling, genom hvilken
gifvarens förmögenhet minskas och gåfvotagarens
ökas. Gåfva af fast egendom skall för att
vara giltig ske i skriftlig handling
(gåfvobref), som undertecknas af gifvaren och
vittnen. Gåfvan blir bindande först genom den
skriftliga handlingens öfverlämnande. Gåfva af
lös egendom behöfver ej ske i någon bestämd
form, men den blir icke bindande, förrän
gåfvoförklaringen verkställts, såvidt rum för
sådan verkställighet finnes. Verkställigheten
sker vid gåfva af lös sak genom öfverlämnande af
saken. Består gåfvan i en annan rättshandling
än i öfverlåtande af eganderätten till en sak,
sker verkställighet genom företagande af sådan
åtgärd, som med hänsyn till den ifrågavarande
rättshandlingens beskaffenhet kan anses motsvara
besittningsöfverlämnandet vid lös sak. Så sker
verkställighet - för att anföra några exempel
- genom transporterande och öfverlämnande
af fordringsbeviset vid gåfva af reverserad
fordran mot tredje man, genom utfärdande och
öfverlämnande af ett skuldebref vid gåfva
af fordringsrätt mot gifvaren själf, genom
återlämnande eller förstörande af skuldebref
vid gåfva genom efterskänkande af en reverserad
fordran, o. s. v. Med afseende på verkningarna af
gåfva är att märka, att gifvaren icke ansvarar
för fel i saken och att han icke heller står
i hemul. Vissa särskilda verkningar förekomma
vid gåfva af fast egendom enligt k. förordn. 21
dec. 1857. Enligt nu omförmälda förordning kan
nämligen den, hvilken som gåfva mottagit fast
egendom, blifva skyldig att, om de komma i nöd,
bidraga till gifvarens och, efter hans död,
till hans barns
underhåll. Enligt bestämmelserna i samma förordning
kan också gåfva af fast egendom återkallas,
om gåfvotagaren gjort gifvaren "märklig orätt
eller skada". Beträffande gåfva är för öfrigt
att märka, att om den, som genom gåfva afhändt
sig egendom, fast eller lös, skulle försättas
i konkurs, kunna borgenärerna återvinna
egendomen, om gåfvan varit till märklig skada
för borgenärerna och ej mera än tre månader före
konkursens början förflutit, sedan gåfva af lös
egendom blifvit fullbordad, eller lagfart å gåfva
af fast egendom blifvit sökt. Jfr Donation. Se
E. Eschelsson, "Om begreppet gåfva enligt svensk
rätt" (1897). E. E-n.

Gåfvobref. Se Gåfva.

Gå för en slör l. SIöra, sjöv., segla med vinden
rumskots, d. ä. då fartyget har vinden i någon
riktning emellan tvärs och rätt akter in. R. N.*

Gå för run, sjöv. 1. Låta gå för run, med
afsikt låta föremål af sin egen tyngd,
utan afhåll och hejdande, nedfalla på
däck. (Då en man eller ett föremål af våda
nedfaller från taklaget på däck kallas detta
l. falla i däck.) - 2. l. Mönstra för
run
(från engelskan lånadt sjömansuttryck),
inmönstra å ett fartyg blott för öfverresan
till närmaste hamn, med öfverenskommelse att,
utan afseende på resans längd, för densamma
erhålla en bestämd summa penningar och ej vara
skyldig till annat skeppsarbete än det, som
kräfves för fartygets manövrering och segling.
R- N.*

Gå i däck, sjöv. Se Gå för run.

Gå i fart. Se Fart 2.

Gå i fas, elektrot. Se Fasa.

illustration placeholder

Fig. 1.
Gång. 1. Geol., en i allmänhet plattformig, om än
delvis oregelbunden bergartsmassa, som med skarp
begränsning genomskär andra bergarter. Gångar ha
bildats genom utfyllning af förut i berggrunden
befintliga sprickor eller rämnor, antingen
därigenom, att smälta ämnen trängt upp från
djupet, eller genom småningom skeende afsättning
eller utfällning af mineralämnen, som varit
upplösta i vätskor, som silat genom sprickan
eller fyllt densamma. I allmänhet intaga gångarna
en brant, stundom lodrät ställning, men sådana
finnas ock, som
äro blott svagt lutande eller nästan
liggande. Till utsträckning och mäktighet eller
bredd äro gångarna mycket olika, från några
få cm. till flera tiotal m. i bredd och från
blott obetydlig till flera mils utsträckning i
längd. På de blottade bergytorna te sig gångarna
som mer eller mindre breda band af vanligen
annan färg och struktur än den omgifvande
bergarten. Dels fortsätta gångarna tämligen
rakt, dels bukta de hit och dit eller göra tvära
vändningar. Ibland dela de sig i flera grenar
eller utsända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free