Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäfle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norra staketgatan har på de senare åren uppstått
en rad vackra hus. Längre västerut vid Gafle-ån
skymtar mellan tallarna å Sätraåsen Gäfle och
Gästriklands lasarettsbyggnad. S. om ån midt emot
stadsträdgården resa sig Hälsinge regementes
nya kasernbyggnader, för hvilka staden till
kronan med eganderätt öfverlämnat ett område af
18,17 hektar och dit regementet skall inflytta
1909. Staden är ganska väl försedd med öppna
platser och planteringar, bland hvilka märkas
Rådhusesplanaden (fig. 5) och Järnvägs- l. Stora
Esplanaden. Strax v. om staden och längs norra
stranden af ån ligger den synnerligen vackra
parken Stadsträdgården, hvartill gränsa en
liten talldunge ("Boulognerskogen") och stadens
be-grafningsplats. Från Stadsträdgården leder en
gångbro öfver ån till utvärdshuset Strömdalen,
och äfven på elektricitetsverkets dammbyggnad
kunna fotgängare komma öfver till södra
stranden. Ett stycke norrut ligger förstaden
Strömsbro. Fjärdens norra strand är ända ut
till fiskelägena Bönan och Utvalnäs kantad
med synnerligen tätt liggande större och
mindre sommarställen. På den södra ligga
visserligen också närmast staden några
dylika ställen, t. ex. den präktiga Villa
Rettig, men största delen upptages af Korsnäs’
aktiebolags anläggningar för sågning, hyfling
och utskeppning af virke. På dess mark och
på angränsande delar af Valbo socken har en
andra, mycket folkrik förstad på senare åren
uppstått. Längre bortåt Skutskär ligger den
ansenliga hafsbadkolonien och folkparken
Furuvik (se d. o.). Hamnen är ganska vidsträckt
och väl skyddad af Limön och andra holmar. Den
består af inre och yttre fjärden samt de
närmaste delarna af ån, längs hvilken en
tredubbel rad varumagasin sträcker sig på västra
delen af Skeppsbron (se fig. 3). Kajutrymme med
magasin finnes äfven i en gräfd bassäng, kallad
Nyhamn. I sundet mellan de båda fjärdarna och
genom ett järnvägsspår i förbindelse med staden
ligger den nya, 6,5 m. djupa, för en kostnad af
1,454,100 kr. anlagda och 5 aug. 1905 invigda
hamnkajen på en holme, förut upptagen af en
gammal skans, Fredriksskans (se d. o.). Staden
står i daglig ångbåtsförbindelse med Stockholm
och de norrländska städerna. Från G. utgå
järnvägslinjerna Gäfle-Dala, Uppsala-Gäfle,
med en bibana till Bomhus, d. v. s. Korsnäs’
nyssnämnda anläggningar, Gäfle-Ockelbo och
Sala-Gysinge-Gäfle. Stationerna äro Norra
stationen, Centralstationen och Södra stationen.
Staden hade 1906 144 fabriksanläggningar med
3,697 arbetare och ett tillverkningsvärde af
nära 20 mill. kr. Största tillverkningsvärdet
ha 2 kvarnar (1,7 mill. kr.), 3 tobaksfabriker
(omkr. 950,000 kr.), 14 bryggerier (700,000
kr.), 1 bomullsspinneri (239 arb., 786,000 kr.),
2 bomullsväfverier (127 arb., 450,000 kr.), 1
ylleväfveri (139 arb., 385,000 kr.), 2 garfverier
(2,4 mill. kr.), 3 sågverk och hyflerier (500
arb., 4,36 mill. kr.), 5 såp- och tvålfabriker
(437,000 kr.), 1 träkolsverk (365,000 kr.),
11 järn- och stålvarufabriker samt gjuterier
(452 arb., 1,3 mill. kr.), 6 mek. verkstäder
(880,000 kr.). Bland stadens industriella
anläggningar är den Rettigska tobaksfabriken
äldst, anlagd 1809 och vida berömd för sina
fabrikat, därnäst i ålder, från 1845, kommer
Kronbergska maltfabriken. Vidare märkas Gäfle
manufakturaktiebolags spinneri och väfveri i
förstaden Strömsbro, grundlagdt 1849, åtskilliga
gjuterier och
mekaniska verkstäder, däribland Brynäs-Atlas
med slip och någon varfsverksamhet, fem större
bryggerier, bland hvilka Gustafsbro västerut
vid en lika benämnd landsvägsbro öfver ån, två
kvarnar, den ena en ångkvarn, den andra drifven
af ett vattenfall i ån och tillhörande staden,
Mattonska garfvenerna med storartad verksamhet
efter moderna metoder, flera kemisk-tekniska
fabriker, Korsnäs sågverks aktiebolags omfattande
anläggningar, två mekaniska snickerifabriker,
kakelfabrik m. m. Stadens egna verk representeras
af gas-, vattenlednings- och elektricitetsverk,
det sistnämnda vid Strömdalen och liksom kvarnen
drifvet med vattenkraft ur ån. Handtverkarnas
antal 1906 var 383 med 543 arbetare och en
uppskattad inkomst af handtverksdriften af
509,320 kr. Bland penninginstitut må nämnas af
delningskontor af Riksbanken, hufvudkontor
af Gäfleborgs enskilda bank och af Gäfle
handelsbank, afdelningskontor af Hälsingebanken
och bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland,
två sparbanker, stadens och länets, m. m. För
undervisningen finnas ett högre allmänt läroverk,
två högre flickskolor, Gäfle borgarskola (om dess
handelslinje se Handelsskolor), navigationsskola,
sjätte döfstumundervisningsdistriktets skola,
två enskilda handelsskolor, många folkskolor
med stora, prydliga byggnader, den största och
yngsta belägen på "Brynäsberget" i ö. och
synlig långt ut på fjärden. 1908 förlades
Hälsinge regementes chefsexpedition till G. I
staden utkomma fyra dagliga tidningar från egna
tryckerier: "Gefleposten", moderat liberal,
"Norrlandsposten’’ och "Gefle dagblad",
båda liberala, samt "Arbetarebladet",
socialdemokratiskt. Fattigvårdsarbetet bedrifves
(sedan 1903) enligt de grundsatser, som utmärka
det s. k. Elberfeldsystemet. Utgifterna ha
visserligen icke minskats (de voro 1905 220,350
kr., för tills. 1,632 understödstagare, 5,29
proc. af stadens folkmängd), men däremot antalet
understödstagare. 1908 utdebiterades kr. 7,40
pr bevillningskrona. Stadens inkomster upptogos
till 1,744,000 kr., utgifterna till 2,846,000
kr., dess sammanlagda tillgångar voro bokförda
till nära 16,25 mill. kr. och skulderna till
10,67 mill. kr.
Stadens handelsflotta, till storleken den femte
af svenska städers, räknade vid 1906 års slut
9 segelfartyg om 5,049 ton och 23 ångfartyg om
15,391 ton. Till staden ankommo 1906 1,840 fartyg
om 618,866 ton (350,582 i inrikes och 268,284
i utrikes fart), och därifrån afgingo 1,847
fartyg om 624,474 ton (461,045 ton i inrikes
och 163,429 ton i utrikes fart). I hamnafgifter
erlades sammanlagdt 84,348 kr. Tullinkomsterna
stego s. å. till 1,407,506 kr. Antalet handlande
och handelsfirmor 1906 var 350 med 697 betjänte
och en uppskattad inkomst af handelsrörelsen
af 1,386,000 kr. - Stadens export omfattar järn
och trä, införseln utgöres af spannmål, fläsk,
kolonialvaror och industriartiklar af allahandla
slag m. m.
Staden är ett regalt pastorat i Gästriklands
östra kontrakt af ärkestiftet. Där finnes äfven
en romerskkatolsk församling med rätt till egen
kyrkobokföring (62 pers. år 1900). I staden
finnas många frireligiösa samfund, af hvilka
åtskilliga ega betydande samlingslokaler. En
sådan är baptisternas nybyggda kyrka,
Immanuelskyrkan, vidare Waldenströmarnas
(Betlehemskapellet), metodisternas S:t Petri
kyrka, alla i södra stadsdelen, samt sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
