- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
833-834

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäfle - Gäfle-Bomhusuddens järnväg - Gäfleborgs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samfunds S:t Matteus kyrka i den norra. Utom
gudstjänstlokalerna i staden finnas kapell för
statskyrkogudstjänst i Strömsbro, på Bönan och
i den kring Korsnäs’ anläggningar uppkomna
förstaden. Välgörenhetsinrättningarna äro
likaledes många och bestå af fattighus med
dårhusafdelning, barnhus, änkhus, gubbhus,
barnsjukhus, barnbördshus m. m. Bland dessa
må endast Grapeska ålderdomshemmet nämnas,
beläget vid ingången till Stadsträdgården och
förr lasarettsbyggnad. 1893 utgick staden ur
Gäfleborgs läns landsting. Den sänder nu en
representant till riksdagens Första kammare och
två till den Andra.

Stadens namn förekommer i historiska handlingar
tidigast 1413. Dess äldsta kända privilegiebref
är utfärdadt af konung Kristofer. I början
af sin tillvaro hade den att konkurrera
med Stockholm och äfven närmare liggande
orter. Detta skedde icke utan framgång, och
under Gustaf Vasas tid synes G. ha åtnjutit
en viss blomstring. Dess sjöfart sträckte
sig då ända till Frankrikes västra kust. 1569
undergick den en allt förhärjande eldsvåda,
och s. å. förlorade den hela sin handelsflotta
utanför Reval, hvarigenom dess välstånd
totalt förstördes. Dess återuppblomstring
hindrades först af dess indragande 1636-73
under det "Bottniska handelstvånget?’ (se
d. o.) och sedan af olyckorna under Karl XII
och dessas följder. Först fram på 1700-talet
började den småningom repa sig, särskildt
under Gustaf III, med anledning af 1780 års
väpnade neutralitet. Handel och sjöfart och
den därmed sammanhängande varfsverksamheten
vunno en vacker utveckling. Den senare
bibehöll sig med tidtals inträffande större
eller mindre afbrott till 1800-talets sista
decennier, men kan nu anses i det närmaste ha
upphört. Stadens främsta näringsfång i äldre
tider och ända in på 1800-talet har varit
strömmingsfiske i Hälsinglands, Medelpads och
Ångermanlands skärgårdar i förening med handel
i samma trakter. - I G. hölls riksdag 1792.
O. F.

Gäfle-Bomhusuddens järnväg. Se Uppsala-Gäfle
järnväg
.

Gäfleborgs län omfattar de båda landskapen
Gästrikland och Hälsingland samt en liten del af
Dalarna (se dessa ord) och är beläget mellan 60°
10′ och 62° 21′ n. br. samt 0° 32′ och 3° 37′ v.
lgd från Stockholms observatorium. Länets största
längd, i n.–s., är fullt 240 km. och största bredd,
i ö.–v., 162 km., dess ytinnehåll är 19,724 kvkm.,
som torde fördela sig med omkr. 18,270 å land
och 1,450 å vatten, hvilka två senare tal äro
blott approximativa, enär länets nämnda areal
med nära 479 kvkm. öfverskjuter summan af nu
kända arealer för socknarna och städerna samt för
land och vatten. Folkmängden vid 1907 års slut
utgjorde 249,340 personer (123,437 mankön och
125,903 kvinnkön), hvaraf 200,884 å landsbygden
och 48,456 i städerna. Folkmängdstätheten var
sålunda ej fullt 14 personer på 1 kvkm. land. I
förhållande till rikets folkmängd hade länet 4,64
procent däraf och var med hänsyn till folkmängden
det 7:e i ordningen och till folkmängdstätheten
det 20:e. Folkökningen har varit i ett stadigt
stigande, ej blott i städerna, utan äfven å
landsbygden och folkmängden har fördubblats i
de förra på de sista 36 åren, å den senare på 65
är och i hela länet på 55 år, ensamt för de sista
25 åren är folkökningen å landsbygden, i städerna
och länet resp. 34,11, 53,56 och 37,49 proc. –
I judiciellt hänseende är landsbygden delad
i 5 domsagor under Svea hofrätt, nämligen
Gästriklands domsaga, omfattande domsagans
Östra tingslag och Västra t:g; Bollnäs domsaga,
Bollnäs t:g; Sydöstra Hälsinglands domsaga,
Åla t:g och Enångers t:g; Norra Hälsinglands
domsaga, Bergsjö och Forsa t:g samt Delsbo
t:g; Västra Hälsinglands domsaga, Ljusdals t:g
samt Arbrå och Järfsö t:g. Fögderierna äro 4:
Gästriklands, omfattande 6 länsmansdistrikt,
Södra Hälsinglands med 8, Norra Hälsinglands
med 9 och Västra Hälsinglands fögderi med 6
länsmansdistrikt, af hvilka fögderier endast de
först och sist nämnda sammanfalla med de först
och sist nämnda domsagorna. Länets städer, Gäfle,
som är länsresidens, Söderhamn och Hudiksvall,
ha hvar sin rådstufvurätt. I länet finnes en
köping, Bollnäs, och två municipalsamhällen,
Ljusdal, som skall blifva köping, och
Åvik (i Hälsing-Tuna socken). Landskommunerna
äro 47. Staden Gäfle ingår ej i landsting. I
ecklesiastikt hänseende ingår länet i Uppsala
stift, och dess 53 lands- och 3 stadsförsamlingar
bilda 7 kontrakt, hvarjämte en församlingsdel
ingår i ett annat kontrakt; en romersk-katolsk
församling finnes i Gäfle. – Länet ingår vidare
i Mellersta postinspektionsdistriktet, Östra och
Norra telegrafinspektörsdistrikten, Nedre norra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Gäfle-Dala
bergmästar- och Gäfle-Dala skogsdistrikt samt
bildar 2 justeringsdistrikt, n:r 43 och 44. –
För hälso- och sjukvården är länet indeladt
i 5 provinsialläkardistrikt, jämte hvilka
finnas 13 extra provinsialläkardistrikt. I
städerna äro upprättade länslasarett och
i Järfsö ett sjukhus för spetälska. Länet
har 2 länsveterinärer. – Länet är deladt i 2
folkskoleinspektörsdistrikt. I Bollnäs finnes en
manlig folkhögskola, därjämte landtmannaskola,
och en kvinnlig folkhögskola. – Till riksdagens
Första kammare utser Gäfle stad 1 och länet i
öfrigt 6 ledamöter; till Andra kammaren väljer
landsbygden 6 led. och af städerna Gäfle 2,
Söderhamn 1 och Hudiksvall (och Östersund) 1. –
Af länets egovidd upptaga åker och annan odlad
jord 5,6 proc., naturlig äng 4,3 och skogbärande
mark 82 proc. En medelmåttig skörd kan beräknas
till 1,500 hl. hvete, 70,000 hl. råg, 280,000
hl. korn, 500,000 hl. hafre, 25,000 hl. blandsäd,
620,000 hl. potatis och 120,000 hl. rofvor och
rötter. Vid 1907 års slut uppgafs kreatursstocken
till 18,013 hästar, 85,301 nötkreatur, hvaraf
65,226 kor och 282 oxar, samt 72,096 får,
8,734 getter och 16,669 svin. Afkastningen af
jordbruket och boskapsskötseln är med undantag
för råg och svin ej blott tillräcklig för
länets behof, utan lämnar äfven öfverskott för
afsalu. Skogarna ha länge hårdt anlitats och
torde nu till 2/5 af hela sitt ytinnehåll vara
i det närmaste uthuggna; visserligen är ännu
ingen brist för länet i dess helhet, men många af
Hälsinglands kustsocknar, där afverkningen inom
länet hårdast bedrifvits, uppvisa stora kalmarker
och åtskilliga hemman, som torde sakna nödig
husbehofsskog. För skogssköflingens hämmande
och en rationell hushållnings bedrifvande
äfven å enskilda tillhöriga skogar står
förhoppningen till de nya skogslagarna och länets
skogsvårdsstyrelse. Fisket afser hufvudsakligen
strömming, och det årliga värdet däraf anslås
till 3 à 4 hundratusen kr. – Grufdriften är
mindre betydande och omfattade år 1907

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free