- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
835-836

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gäfleborgs län - Gäfle-Dala järnvägar - Gäfle-Ockelbo järnväg - Haarik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Torsåkers socken 16,059 ton skrädd svartmalm
(värd 136,200 kr.), blott kanske 1/10 af behofvet för
järnverken i länet, där järnindustrien har en ganska
stor omfattning. S. å. erhöllos vid 15 masugnar
90,498 ton tackjärn (i värde af 7,26 mill. kr.), och
vid järnverken var produktionen af smältstycken,
råskenor, göt och smidbart gjutgods 107,755 ton
(12,02 mill. kr.), af stångjärn m. fl. gröfre arbeten
af smidesjärn och stål 79,937 ton (13,09 mill. kr.);
i sammanhang härmed må anföras, att träkolsförbrukningen
uppgick till 8,04 mill. hl. (3,9 mill. kr.).
Vid bergshandteringen användes under året 2,966
arbetare, och den för bevillning uppskattade inkomsten
af denna rörelse utgjorde 1,25 mill. kr. – Äfven
fabriksverksamheten är betydande, såsom följande
tal för år 1906 visa. Vid 669 fabriker voro 15,497
arbetare anställda, och summan af tillverkningsvärdet
uppgick till 65,44 mill. kr., hvaraf kommo på
sågverk och hyflerier 27,1, trämassefabriker 7,9,
järn- och stålvarufabriker samt gjuterier 7,8, garfverier 2,5,
spinnerier 1,8, mekaniska verkstäder 1,8, tobaksfabriker
1,4 och väfverier 1,1. Den för bevillning uppskattade
inkomsten var 5,4 mill. kr. Motsvarande summa
s. å. var öfver 1,6 mill. kr. för 2,277 handtverkare
med 1,834 arbetare. – Antalet af handlande 1906
angafs till 1,420 med 1,621 biträden, och inkomsten
af handelsrörelsen uppskattades till fullt 3,1
mill. kr. Den i länet hemmahörande handelsflottan
af fartyg om 20 netto-ton och däröfver bestod
s. å. af 22 segelfartyg om 6,246 ton och 39
ångfartyg om 18,209 ton och 12,553 hästkrafter;
å sjömanshusen voro 1,331 sjömän inskrifna. Af
järnvägar har länet både statens, en del af Norra
stambanan med förgreningarna Kilafors–Söderhamn–Stugsundet
och Ljusdal–Hudiksvall, tillsammans
355 km., och flera enskilda till en längd af 347 km.,
af hvilka mest betydande äro de normalspåriga
Gäfle–Dala (inom länet 61,9 km.). Dala–Hälsinglands
(57,7 km.), Sala–Gysinge–Gäfle (49,5 km.),
Gäfle–Ockelbo (38,5 km,), Uppsala–Gäfle (14,8
km.) och Marma–Sandarne (10,1 km.) samt de
smalspåriga (0,891 m.) Dala–Ockelbo–Norrsundet
(63,9 km.) och Hudiksvall–Bergsjö (40,3 km.). –
Hemmantalet å landsbygden utgör 2,201 mantal och
beräknas till nära 22 för städerna. Taxeringsvärdet
1907 var för jordbruksfastigheter 104,874,900 kr. å
landsbygden och 2,554,300 kr. i städerna samt för
annan fastighet 55,942,100 kr. å den förra och
60,896,600 kr. i de senare, oberäknadt värdet af
statens och menigheters fasta egendom, taxerad å
landsbygden till 14,725,400 kr. och i städerna till
7,891,700 kr. Fideikommissegendom till ett
taxeringsvärde af blott 14,400 kr. innehades 1905 af 2
personer. Den fasta egendom, som vid samma tid
innehades af inhemska aktiebolag, 170 till antalet,
var taxerad till 74,256,000 kr., hvaraf i mill. kr.
räknadt kommo på Kopparbergs och Hofors
sågverksaktiebolag 6,83, Bergvik och Ala nya aktieb. 6,75,
Sandvikens järnverksaktieb. 5,78, Ljusne–Voxna
aktieb. 5,43, Korsnäs sågverksaktieb. 4,97, Hofors
aktieb. 3,74, Hudiksvalls trävaruaktieb. 3,52, 6
aktiebolag hvartdera 2-3 mill. kr., 5 aktieb. hvartdera
1–2 mill. kr. o. s. v. Endast en utländsk
undersåte egde en fastighet, helt obetydlig.

Gäfleborgs län bildades 29 juni 1762 genom
utbrytning af Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen
ur dåvarande Västernorrlands län och blef
således detsamma som sistnämnda län, sådant
detta var, förr än det år 1654 utvidgades med
andra delar af Norrland. Från G:s län skildes
Härjedalen 7 maj 1810, hvarefter mindre väsentliga
ändringar i länets område egt rum genom vissa
öfversättningar dels från Kopparbergs och dels till
Jämtlands län.
K. S.

Gäfle–Dala järnvägar, ett bredspårigt (1,435 m.)
järnvägskomplex, som utgöres af Gäfle–Dala, Falun–Orsa
och Falun–Västerdalarnas järnvägar,
tillhöriga särskilda järnvägsbolag, hvilkas alla aktier –
med undantag af ett mindretal i den sistnämnda –
dock egas af Gäfle–Dala järnvägsaktiebolag, som
äfven trafikerar samtliga järnvägar.

1) Gäfle–Dala järnväg (sign. G. D. J.),
som tillhör Gäfle–Dala järnvägsaktiebolag, är 92
km. lång och sträcker sig från Gäfle norra station
öfver Storvik till Falun. Vid Gäfle ansluter
järnvägen till Uppsala–Gäfle och Gäfle–Ockelbo
järnvägar, vid Hagaström, 6 km. från Gäfle, till
Sala–Gysinge–Gäfle järnväg, vid Storvik till Norra
stambanan och vid Falun till Falun–Orsa,
Falun–Västerdalarnas och Bergslagernas järnvägar. Från
stationerna Forsbacka och Hofors utgå 3 km. långa
bibanor till de liknämnda bruken och från hållplatsen
Håde en 3 km. lång bibana till Mackmyra
sulfitfabrik och bruk. Dessa banor äro bredspåriga och
tillhöra resp. bruksbolag. Den förut från stationen
Born utgående, 7 km. långa, smalspåriga bibanan
till Ängelsfors är numera (1908) upprifven. För
allmän trafik öppnades sträckan Gäfle–Kungsgården
1857, Kungsgården–Hofors 1858 och Hofors–Falun
1859. Bokförda byggnadskostnaden 31 dec. 1907
var 7,663,767 kr., hvaraf för rullande materiel
3,121,378 kr. Vid 1907 års slut utgjorde
aktiekapitalet 4,8 mill. kr. och reservfonden 480,000 kr.

2) Falun–Orsa järnväg
Falun–Rättvik–Mora järnväg), som eges af
Falun–Rättvik–Mora järnvägsaktiebolag, sträcker sig
med en 102 km. lång hufvudlinje från Falun till Rättvik
och därifrån utefter sjön Siljans strand till Orsa.
Från stationen Mora Noret utgår en 2 km. lång
sidobana till Mora. Vid Mora står järnvägen i
förbindelse med Mora–Vänerns och Mora–Älfdalens
järnvägar – hvilken sistnämnda inköpts af
Falun–Rättvik–Mora järnvägsaktiebolag – samt vid Orsa
med Dala–Hälsinglands och Orsa–Härjeådalens
järnvägar. För allmän trafik öppnades sträckan
Falun–Sågmyra 1889, Sågmyra–Rättvik 1890,
Rättvik–Mora Noret 1891, Mora Noret–Orsa 1892
och Mora Noret–Mora 1896. 31 dec. 1907
utgjorde bokförda byggnadskostnaden 3,653,500 kr.,
aktiekapitalet 1,282,100 kr. och reservfonden
270,000 kr.

3) Falun–Västerdalarnas järnväg,
som eges af Falun–Västerdalarnas järnvägsaktiebolag,
är 70 km. lång och sträcker sig från Falun öfver
Repbäckens station vid Siljans järnväg till Björbo
station vid linjen Ängelsberg–Vansbro af
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg. Linjen
Falun–Repbäcken öppnades för trafik 1904 och linjen
Repbäcken–Björbo 1905. 31 dec. 1907 utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 3,611,059 kr. och
aktiekapitalet 1,000,000 kr.

Bolagens styrelser ha sitt säte i Gäfle.
A. d’A.

Gäfle–Ockelbo järnväg (sign. G. O. J.),
bredspårig (1,435 m.), 38 km. lång, tillhörig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free