Print (PDF) - On this page / på denna sida - Gäfleborgs län - Gäfle-Dala järnvägar - Gäfle-Ockelbo järnväg - Haarik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Torsåkers socken 16,059 ton skrädd svartmalm
(värd 136,200 kr.), blott kanske 1/10 af behofvet
för järnverken i länet, där järnindustrien har
en ganska stor omfattning. S. å. erhöllos vid
15 masugnar 90,498 ton tackjärn (i värde af 7,26
mill. kr.), och vid järnverken var produktionen
af smältstycken, råskenor, göt och smidbart
gjutgods 107,755 ton (12,02 mill. kr.), af
stångjärn m. fl. gröfre arbeten af smidesjärn och
stål 79,937 ton (13,09 mill. kr.); i sammanhang
härmed må anföras, att träkolsförbrukningen
uppgick till 8,04 mill. hl. (3,9 mill. kr.). Vid
bergshandteringen användes under året 2,966
arbetare, och den för bevillning uppskattade
inkomsten af denna rörelse utgjorde 1,25
mill. kr. - Äfven fabriksverksamheten är
betydande, såsom följande tal för år 1906
visa. Vid 669 fabriker voro 15,497 arbetare
anställda, och summan af tillverkningsvärdet
uppgick till 65,44 mill. kr., hvaraf kommo på
sågverk och hyflerier 27,1, trämassefabriker
7,9, järn- och stålvarufabriker samt gjuterier
7,8, garfverier 2,5, spinnerier 1,8, mekaniska
verkstäder 1,8, tobaksfabriker 1,4 och väfverier
1,1. Den för bevillning uppskattade inkomsten var
5,4 mill. kr. Motsvarande summa s. å. var öfver
1,6 mill. kr. för 2,277 handtverkare med 1,834
arbetare. - Antalet af handlande 1906 angafs
till 1,420 med 1,621 biträden, och inkomsten
af handelsrörelsen uppskattades till fullt 3,1
mill. kr. Den i länet hemmahörande handelsflottan
af fartyg om 20 netto-ton och däröfver bestod
s. å. af 22 segelfartyg om 6,246 ton och 39
ångfartyg om 18,209 ton och 12,553 hästkrafter;
å sjömanshusen voro 1,331 sjömän inskrifna. Af
järnvägar har länet både statens, en del af Norra
stambanan med förgreningarna Kilafors-Söderhamn
-Stugsundet och Ljusdal-Hudiksvall, tillsammans
355 km., och flera enskilda till en längd
af 347 km., af hvilka mest betydande äro
de normalspåriga Gäfle-Dala (inom länet
61,9 km.). Dala-Hälsinglands (57,7 km.),
Sala-Gysinge-Gäfle (49,5 km.), Gäfle-Ockelbo
(38,5 km,), Uppsala-Gäfle (14,8 km.) och
Marma-Sandarne (10,1 km.) samt de smalspåriga
(0,891 m.) Dala-Ockelbo-Norrsundet (63,9 km.) och
Hudiksvall-Bergsjö (40,3 km.). - Hemmantalet
å landsbygden utgör 2,201 mantal och beräknas
till nära 22 för städerna. Taxeringsvärdet 1907
var för jordbruksfastigheter 104,874,900 kr. å
landsbygden och 2,554,300 kr. i städerna samt för
annan fastighet 55,942,100 kr. å den förra och
60,896,600 kr. i de senare, oberäknadt värdet af
statens och menigheters fasta egendom, taxerad
å landsbygden till 14,725,400 kr. och i städerna
till 7,891,700 kr. Fideikommissegendom till ett
taxeringsvärde af blott 14,400 kr. innehades
1905 af 2 personer. Den fasta egendom, som vid
samma tid innehades af inhemska aktiebolag,
170 till antalet, var taxerad till 74,256,000
kr., hvaraf i mill. kr. räknadt kommo på
Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag 6,83,
Bergvik och Åla nya aktieb. 6,75, Sandvikens
järnverksaktieb. 5,78, Ljusne-Voxna aktieb. 5,43,
Korsnäs sågverksaktieb. 4,97, Hofors
aktieb. 3,74, Hudiksvalls trävaruaktieb. 3,52,
6 aktiebolag hvartdera 2-3 mill. kr., 5
aktieb. hvartdera 1-2 mill. kr. o. s. v. Endast
en utländsk undersåte egde en fastighet, helt
obetydlig.
Gäfleborgs län bildades 29 juni 1762 genom
utbrytning af Gästrikland, Hälsingland och
Härjedalen ur dåvarande Västernorrlands län
och blef
således detsamma som sistnämnda län, sådant
detta var, förr än det år 1654 utvidgades
med andra delar af Norrland. Från G:s län
skildes Härjedalen 7 maj 1810, hvarefter
mindre väsentliga ändringar i länets område
egt rum genom vissa öfversättningar dels
från Kopparbergs och dels till Jämtlands län.
K. S.
Gäfle-Dala järnvägar, ett bredspårigt (1,435
m.) järnvägskomplex, som utgöres af Gäfle-Dala,
Falun-Orsa och Falun-Västerdalarnas järnvägar,
tillhöriga särskilda järnvägsbolag, hvilkas
alla aktier - med undantag af ett mindretal
i den sistnämnda - dock egas af Gäfle-Dala
järnvägsaktiebolag, som äfven trafikerar samtliga
järnvägar.
1) Gäfle-Dala järnväg (sign. G. D. J.), som
tillhör Gäfle-Dala järnvägsaktiebolag, är
92 km. lång och sträcker sig från Gäfle norra
station öfver Storvik till Falun. Vid Gäfle
ansluter järnvägen till Uppsala-Gäfle och
Gäfle-Ockelbo järnvägar, vid Hagaström,
6 km. från Gäfle, till Sala-Gysinge-Gäfle
järnväg, vid Storvik till Norra stambanan och
vid Falun till Falun-Orsa, Falun-Västerdalarnas
och Bergslagernas järnvägar. Från stationerna
Forsbacka och Hofors utgå 3 km. långa bibanor
till de liknämnda bruken och från hållplatsen
Håde en 3 km. lång bibana till Mackmyra
sulfitfabrik och bruk. Dessa banor äro
bredspåriga och tillhöra resp. bruksbolag.
Den förut från stationen Born utgående, 7
km. långa, smalspåriga bibanan till Ängelsfors
är numera (1908) upprifven. För allmän trafik
öppnades sträckan Gäfle-Kungsgården 1857,
Kungsgården-Hofors 1858 och Hofors-Falun 1859.
Bokförda byggnadskostnaden 31 dec. 1907 var
7,663,767 kr., hvaraf för rullande
materiel 3,121,378 kr. Vid 1907 års slut
utgjorde aktiekapitalet 4,8 mill. kr. och
reservfonden 480,000 kr.
2) Falun-Orsa järnväg (Falun-
Rättvik-Mora järnväg), som eges af Falun-
Rättvik-Mora järnvägsaktiebolag, sträcker sig
med en 102 km. lång hufvudlinje från Falun till
Rättvik och därifrån utefter sjön Siljans strand
till Orsa. Från stationen Mora Noret utgår en
2 km. lång sidobana till Mora. Vid Mora står
järnvägen i förbindelse med Mora-Vänerns och
Mora-Älfdalens järnvägar - hvilken sistnämnda
inköpts af Falun-Rättvik-Mora järnvägsaktiebolag
- samt vid Orsa med Dala-Hälsinglands och
Orsa-Härjeådalens järnvägar. För allmän
trafik öppnades sträckan Falun-Sågmyra
1889, Sågmyra-Rättvik 1890, Rättvik-Mora
Noret 1891, Mora Noret-Orsa 1892 och Mora
Noret-Mora 1896. 31 dec. 1907 utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 3,653,500 kr.,
aktiekapitalet 1,282,100 kr. och
reservfonden 270,000 kr.
3) Falun-Västerdalarnas järnväg, som eges
af Falun-Västerdalarnas järnvägsaktiebolag, är
70 km. lång och sträcker sig från Falun öfver
Repbäckens station vid Siljans järnväg till
Björbo station vid linjen Ängelsberg-Vansbro
af Stockholm -Västerås-Bergslagens järnväg.
Linjen Falun- Repbäcken öppnades för
trafik 1904 och linjen Repbäcken-Björbo 1905.
31 dec. 1907 utgjorde bokförda byggnadskostnaden
3,611,059 kr. och aktiekapitalet 1,000,000 kr.
Bolagens styrelser ha sitt säte i Gäfle.
A. d’A.
Gäfle-Ockelbo järnväg (sign. G. O. J.),
bredspårig (1,435 m.), 38 km. lång, tillhörig
Gäfle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
