- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
857-858

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göcking, L.Fr.G. von - Gödecke, Peter August - Gödeke, K.Fr.L. - Gödelöf - Gödestad - Göding - Gödning - Gödningskur - Gödningsämnen, Artificiella - Gödselberäkning - Gödselhus - Gödselkakor - Gödselkällare - Gödselmedel - Gödselspridningsmaskin - Gödselstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göcking [gö’k-], L. Fr. G. von, tysk skald. Se
Goecking.

Gödecke, Peter August, skriftställare och
pedagog, f. 2 juni 1840 i Norrköping, d. 18
aug. 1890 å Vik nära Växjö, blef student i
Uppsala 1861, filos. kandidat 1869 och filos.
doktor 1872. 1869 blef han föreståndare för
Herrestads folkhögskola i Östergötland, med
hvilken han 1872 flyttade till Lunnevad. 1873
kallades han till föreståndare för den
nyinrättade folkhögskolan i Örebro län (Vrana),
var 26 maj 1876-31 maj 1879 hufvudredaktör
för tidningen "Aftonbladet" och utnämndes
1880 till rektor vid folkskollärarseminariet i
Växjö. G., som under märket Finn debuterade
i "Namnlösa sällskapets" kalendrar, utgaf
ett par originalarbeten, Berättelser och
utkast
(1867), Turistbref från en resa i Norge
sommaren 1875
(1876), skref litteraturkritiker
i "Nordisk tidskrift" m. m., men är framför
allt ihågkommen för sin öfversättning af
Eddan (1877; ny uppl. 1881), som ännu icke
blifvit öfverträffad på vårt språk och som
förskaffade G. Letterstedtska priset. Se
N. Linder i kalendern "Svea" för 1891.
(R-n B.)

Gödeke [gö’-], K. Fr. L. Se Goedeke.

Gödelöf, socken i Malmöhus län, Torna
härad. 2,015 har. 552 inv. (1907). Annex till
Lyngby, Lunds stift, Bara kontrakt.

Gödestad, socken i Hallands län, Himle härad. 877
har. 320 inv. (1907). Annex till Hunnestad,
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.

Göding [gö-], tjech. Hodonin, stad i
Mähren, vid March, som där utgör gräns mot
Ungern. 10,233 inv. (1900). Stor tobaksfabrik,
sockerfabriker m. m. I trakten hållas årligen
stora hofjakter. (J. F. N.)

Gödning af husdjur företager man i ändamål
att till människoföda erhålla ett smakligare,
näringsrikare och mera lättsmält kött, än då
kreaturen i magert tillstånd slaktas. Jfr
Fårskötsel, Nötboskapsskötsel,
Svinskötsel
samt artiklar om fjäderfä.
C. A. L.*

Gödningskur. Se Diet, sp. 370.

Gödningsämnen, Artificiella, äldre beteckning
för varor, som användas för jordens gödsling. Se
Gödselmedel.

Gödselberäkning, landtbr. Den mängd gödsel,
som nötkreatur och andra husdjur lämna,
plägar beräknas på grund af det foder kreaturen
förtärt. Då i medeltal ung. hälften af fodrets
torrsubstans afgår med träcken och då den
ströblandade gödseln innehåller omkr. 1/4 på 1
del fasta ämnen, beräknas den färska ströblandade
gödselmassan sålunda:
4(fodrets torrsubstans/2 + ströets torrsubstans). Vid
gödsels brinning, d. v. s. jäsning, minskas sedan
gödselmassan mer eller mindre hastigt alltefter
det sätt, hvarpå den förvaras; vid omsorgsfull
skötsel har den, när den är "halfbrunnen",
minskat med 1/3 à 1/4 af sin ursprungliga vikt. I
fråga om fodrets innehåll af växtnäringsämnen
öfvergå nästan hela mängden af mineralämnena
och nära 90 proc. af kväfvet, men häraf kan mer
eller mindre förloras genom bortrinning och af
kväfvet oftast äfven en betydlig del - upp till
hälften - genom jäsning. H. J. Dft.

Gödselhus. Se Gödselstad.

Gödselkakor, landtbr. Se Oljekakor.

Gödselkällare. Se Gödselstad.

Gödselmedel, mindre riktigt Gödningsämnen,
landtbr., ämnen, som man använder för att gödsla
(ej göda) jorden och ersätta de växtnäringsämnen,
som grödorna bortföra. Det vanligast nyttjade
gödselmedlet är kreatursgödsel, mer eller
mindre blandad med halm, torfströ eller
annat strömedel. Denna samt människogödsel (se
Latrin), tång, kompostgödsel och andra organiska
lämningar samt däraf beredda gödselvaror, såsom
pudrett, pläga kallas naturliga l. fullständiga
gödselmedel, det senare, emedan de innehålla
alla för växterna erforderliga näringsämnen och
dessutom mullbildande ämnen, som äro af vikt för
jordens fruktbarhet. Med artificiella gödselmedel
l. konstgödsel menar man däremot gödselmedel, som
äro föremål för en mer eller mindre genomgripande
fabriksmässig beredning. De viktigaste af dessa
äro: 1) kväfverika: chile- och kalksalpeter,
svafvelsyrad ammoniak, karbidkväfve (kalkkväfve
och kväfvekalk) samt blod-- och köttmjöl,
fiskguano och peruguano, hvilket ock innehåller
stora mängder fosforsyra; 2) fosforsyrerika :
råfosfater (fosforit, koproliter, osteoliter och
apatit), superfosfat, thomasfosfat, precipitat,
kväfvefattig guano samt benmjöl; 3) kalirika,
nämligen dels krossade kalimineral, såsom kainit,
karnallit m. fl., dels däraf genom upphettning
(kalcinering) och omkristallisering beredda
kalisalter, såsom 20-procentigt kalisalt och
37-procentig kaligödning. De betecknas som
ofullständiga gödselmedel, emedan de innehålla
blott vissa växtnäringsämnen och aldrig
mullbildande ämnen i någon afsevärd mängd. Jfr
art. öfver de olika slagen af gödselmedel samt
Gröngödsling, Gödselspridningsmaskin, Gödselstad,
Gödselvatten
och Gödsling. Om blomstergödning
se d. o. H. J. Dft.

Gödselspridningsmaskin, landtbr. För
gödselmedlens jämna verkan är af största
vikt, att de blifva likformigt utspridda
öfver fältet. Detta sker fullkomligast
med gödselspridningsmaskiner. Sådana
konstruerades först för spridning af
pulverformiga konstgödselmedel och bestå
af en af två transporthjul uppburen låda,
ur hvilken konstgödseln utmatas genom olika
anordningar. På senaste tid ha i Amerika
konstruerats och hit införts maskiner för
spridning af kreatursgödsel; dessa bestå af en
gödselvagn, hvars botten består af en rörlig
bana, som för gödseln mot vagnens bakre ända, där
den gripes af en piggvals, hvilken finfördelar
densamma och utsprider den bakom vagnen.
H. J. Dft.

Gödselstad, landtbr., upplagsplats för
gödsel invid kreatursstallen. För att noga
kunna tillvarataga och sköta den för jordens
fruktbarhet så viktiga kreatursgödseln, då den
ej kan genast utföras och nedbringas i jorden,
bör gödselstaden vara så beskaffad, att gödseln
kan så mycket som möjligt skyddas för förlusten
af sitt innehåll af växtnärande ämnen. Detta var
förr oftast mycket försummadt. Ofta upplades
gödseln på marken utanför ladugården utan några
särskilda anordningar för att hindra den flytande
gödselns, gödselvattnets, bortrinnande eller
nedsipprande genom den otäta marken. I norra
Sverige samlades gödseln ofta i en gödselkällare
under ladugårdsgolfvet, hvilket gjorde



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free