- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
861-862

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göinge - Göingeholmen - Göjemånad - Gök (Gjök) - Gökbenet - Gökblod - Gökblomster - Göken - Gökhem - Gök-Irmak - Gökmat - Göksholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och 1710 stodo de båda fientliga arméerna mot
hvarandra i G., till dess frosten och striden
vid Hästveda förmådde danskarna att utrymma
G. Den mest beryktade perioden i G:s historia
är tvifvelsutan den s. k. snapphanetiden, närmare
bestämdt tiderna 1658-60 och 1676-79. Utom dansk
patriotism och hårdt, stridslystet sinnelag
måste bland orsakerna till oroligheterna i
G. räknas, att befolkningen, ur stånd att
lifnära sig endast af jordbruket, såg sina
öfriga näringskällor till god del afskurna,
då slätternas befolkning i s. ekonomiskt illa
tilltygades af kriget och därigenom ej längre var
så god afnämare som förr af G:s produkter. Den
härigenom uppkommande nöden åstadkom oroligheter
och dref till bildande af fribytarband, sedan
redan förut på dansk maning många i likhet
med hvad föregående släktled gjort trädt in i
frikårer för att bistå den reguljära danska armén
(se vidare Snapphanekrig). En sträng efterräkning
följde efter krigets slut. Om allmogedräkten i
G. se den i art. Folkdräkt, sp. 749-750, anförda
litteraturen och pl. I. En äldre beskrifning af
G. är Lovén, "De gothunga" (akad. afh., Lund,
1745). Jfr Daner, sp. 1248. A. S.

Göingeholmen. Se Göinge.

Göjemånad. Se Februari och Goe.

Gök (Gjök), turk., "blå", "blågrön", ingår i
flera turkiska geografiska namn: 1. Gök-Irmak
("blå floden"), biflod fr. v. till nedre
Kisil-Irmak, i vilajetet Kastamuni (Mindre
Asien). - 2. Göksu ("blått vatten"),
grek. Kalykadnos, under medeltiden Saleph, flod
i vilajetet Adana (Mindre Asien), rinner upp på
Geik dag (Taurus) och faller ut i Medelhafvet
nedanför Selefke (Seleukia). 200 km. lång. I
G. drunknade kejsar Fredrik Barbarossa 1190. -
3. Gök-tsjai, armen. Sevanga. Se
Goktja.

Gökbenet, anat. Se Stjärtbenet.

Gökblod, bot., benämning på den mörkröda
erineumbildning, som ofta förekommer på
öfversidan af björkblad. Jfr Gallbildningar.

Gökblomster, bot., namn på Lychnis flos cuculi.

illustration placeholder

Göken, hona.

Göken, Cuculus canorus, zool., representant för
göksläktet (se d. o.) i Sverige. Hannen är ofvan
samt på hals och bröst blågrå, vingarna brungrå,
stjärtpennorna svarta med hvita spetsar och
hvita småfläckar, nedre delen af bröstet, buken
och kroppssidorna hvitaktiga med svartgrå
tvärband. Honan (se fig.) är af växlande
färg. Stundom liknar den hannen, men har rostbrun
inblandning på bröstet,
halsens sidor och vingarna, stundom åter är
den rostbruna färgen starkt förhärskande, så
att hela fågeln är spräcklig af rostbrunt och
svart. Yttertån är såsom hos alla gökfåglar
vändbar, d. v. s. kan riktas såväl framåt
som bakåt. Längden 340-380 mm.; honan är
oftast något mindre än hannen. Göken är en
i hela vårt land allmänt förekommande och
genom sitt tvåtoniga parningsläte väl bekant
fågel. Den är flyttfågel och anländer till
södra Sverige i slutet af april eller början af
maj, flyttningen söderut anträdes i aug. eller
början af sept. Liksom öfriga arter af släktet
rufvar ej göken själf sina ägg, utan öfverlämnar
detta bestyr liksom ungarnas uppfödande åt andra
fåglar, vanligen småfåglar, betydligt mindre än
göken själf. I sådan egenskap af fosterföräldrar
har ett stort antal olika fågelarter anträffats,
men i främsta rummet kunna nämnas piplärkor,
sångare, sädesärlan, gärdsmygen, rödstjärten
och rödhaken. I hvarje bo lägger gökhonan
endast ett ägg, och i de fall, då man funnit
2 à 3 gökägg i ett och samma bo, torde äggen
ha varit lagda utaf olika honor. I förhållande
till gökens kroppsstorlek är gökägget ovanligt
litet. Till färgen är det mycket varierande,
och man har ansett sig kunna spåra en viss
överensstämmelse mellan gökäggets färg och färgen
hos fosterföräldrarnas ägg. Detta torde kunna
förklaras endast på så sätt, att bland gökarna
finnas olika raser, som anlita vissa bestämda
småfåglar och ha sina ägg färgade i enlighet
med resp. fosterföräldrars ägg. En gökhona,
som blifvit uppfödd af en viss fågelart, skulle
alltså instinktivt bibehålla en viss förkärlek
för densamma och vid sin äggläggning uppsöka
dess bon. Den utkläckta gökungen uttränger,
ja, enligt gjorda iakttagelser, direkt utkastar
fostersyskonen ur boet och är ytterst glupsk,
hvarför fosterföräldrarna ha fullt arbete att
hålla den med föda, bestående af insekter. Också
tillväxer den raskt. Äfven sedan den lämnat boet,
fortsätta fosterföräldrarna med att skaffa den
föda, ehuru ungen nu betydligt öfverträffar dem
i storlek. Den fullvuxna gökens föda utgöres af
skalbaggar och insektlarver, i synnerhet håriga
fjärillarver, hvarför den räknas till våra från
skogsvårdssynpunkt nyttiga fåglar, då flera af
dessa håriga fjärillarver äro svåra skadedjur på
skogen. Till sitt yttre utseende och äfven i sin
flykt påminner göken rätt mycket om en mindre
roffågel, hvaraf bland allmogen det talesättet
uppkommit, att göken fram på sommaren (då han
upphör att gala) skulle förvandlas till hök.
G. G.

Gökhem, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad. 3,067 har. 992 inv. (1907). G. bildar med
Marka och Sörby ett konsist. pastorat i Skara
stift, Vånga kontrakt.

Gök-lrmak. Se Gök 1.

Gökmat, bot., namn på
Orobus tuberosus.

Göksholm, gods beläget i Stora
Mellösa socken, Askers härad af Örebro län,
har ett särdeles vackert läge på en udde vid
Hjälmarens södra strand. 3 1/4 mtl (tax. till
240,000 kr.) jämte 7 mtl underlydande, tax. till
147,600 kr. (1907). G:s första kända egare var
fru Ingeborg Ulfsdotter, dotter till riddaren
Ulf Karlsson (en tillbakaseende ulf) och konung
Birger Magnussons (1290-1318) fränka. I sitt
första gifte, med Närkes lagman, riddaren Mats
Knutsson (klufven sköld; i högra fältet ett
lejon, i vänstra en bjälke), hade hon en dotter
Birgitta Knutsdotter, som 1307,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free