- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
871-872

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göransson, Göran Fredrik - Göransson, Zacharias - Göransson, Karl jakob Agaton - Göran Turesson - Görbersdorf - Görbitz, Johan - Gördel - Gördelbåge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själf, ehuru ej metallurg, ledningen af experimenten.
Ledd af sitt praktiska förstånd, lyckades han
slutligen genom oförtröttadt arbete och ihärdigt
experimenterande att 18 juli 1858 framställa de
första dugliga bessemergöten. Då G. snart därefter
kom till England med sina goda stålgöt, hade
försöken där för Bessemer gått illa, så att både han
och meddelegarna i hans patent voro ganska
nedslagna; men den lyckliga utgången af G:s försök
vid Edsken upplifvade åter deras mod, och snart
utvecklades metoden vidare. - För den nya
metodens införande i stort bildades 1862 Högbo
stål- och järnverks aktiebolag med G. till disponent, och
för samma ändamål anlades Sandvikens masugn och
bessemerverk. Men just då de storartade
anläggningarna blifvit färdiga och bolaget skulle skörda
vinsten af desamma, inträffade inom affärsvärlden
några stora fallissemang, hvilka 1866 tvingade
bolaget till konkurs. På spillrorna af detta bolag bildades
1868 Sandvikens järnverks aktiebolag, såsom
hvars ledare G. fick se sina långvariga sträfvanden
krönta af framgång, i det Sandviken bragtes upp i
främsta ledet af svenska järn- och stålverk och blef
det förnämsta bessemerverket i riket. 1865 erhöll
G. Järnkontorets stora guldmedalj som ett vedermäle
af hans förtjänster om den svenska stålindustriens
utveckling. Sedan 1898 var G. led. af Vet.
akad., och 1900 kallades han till filos. hedersdoktor
vid Uppsala universitet.
C. A. D.*

illustration placeholder

Göransson, Zacharias, pedagog, f. 10 juni
1823 i Ofvansjö socken, Gästrikland, d. 30 maj 1881
i Stockholm, blef student i Uppsala 1843, filos. doktor
1851, lektor i filosofi och klassiska språk i Uppsala
1859, rektor i Halmstad
1866 samt lektor i
grekiska och latin vid
Stockholms gymnasium
1870. G. erhöll 1865
uppdrag att vara medlem
af språkundervisningskommissionen
och
förordnades 1877 till
led. i den kommitté,
som hade i uppdrag
att utarbeta förslag till
stadga för ämbetsexamen
för elementarlärare.
Från 1873 hade
han i uppdrag att som
föreståndare för den teoretiska profårskursen vid
Stockholmsläroverken föreläsa i teoretisk pedagogik
för lärarkandidater, och 1874 förordnades han
till led. af Högre lärarinneseminariets direktion. - G.
var en man med mångsidig, särskildt filosofisk och
klassisk bildning. För öfversättningar från latinska
skalder vann han 1847 Svenska akad:s andra pris.
På det filosofiska området voro hans ideal dels den
platonske Sokrates, dels och framför alla Sören
Kierkegaard, som i honom fann en af sina första
och djupast gående lärjungar. Betydelsefullast var
dock hans verksamhet som teoretisk pedagog. Han
var en af de förste, som i Sverige förfäktat nyttan
och vikten af teoretisk insikt i uppfostrans och
undervisningens väsen, och han bröt vägen för detta
studium dels genom flera smärre afhandlingar och
uppsatser (flera i "Pedagogisk tidskrift"), dels
genom sina föreläsningar för lärarkandidater. Äfven
gaf han den svenska litteraturen dess första, mera
vetenskapliga lärobok i detta ämne genom sin
öfversättning och bearbetning af H. Kerns "Grunddragen
af pedagogiken" (1875-77). Det system,
hvarpå denna lärobok hvilar, det herbartska, var
han varmt tillgifven och betonade särskildt
riktigheten af den psykologiska grundval, hvarpå denne
tänkare fotade sina pedagogiska teorier. Mest
verkade G. på sina lärjungar genom kraften af sitt
intresse för uppfostrans stora sak och genom sin
strängt sedliga och djupt religiösa världsåskådning.
C. v. F.*

Göransson, Karl Jakob Agaton, läkare,
f. 12 sept. 1840 i Lund, d. 15 aug. 1895 vid Ytteråns
badanstalt i Jämtland, blef student i Lund 1859,
med. kandidat i Uppsala 1868 samt med. licentiat
1871 och med. doktor därstädes 1889. Han
utnämndes 1879 till andre och 1882 till förste
bataljonsläkare vid Kalmar regemente, 1883 till läkare
vid Krigsskolan å Karlberg samt 1889 till förste
bataljonsläkare vid Svea ingenjörbataljon. G.
inlade stora förtjänster om föreningen "Röda korset"
och om de af denna förening anordnade samaritkurserna.
Hans Samaritkurs (1886, flera uppl.;
öfv. till finskan) har i vidsträckta kretsar spridt
kännedomen om, huru den första hjälpen vid
olycksfall bör lämnas. Dessutom utgaf G. flera andra
populärmedicinska skrifter. För Eugeniahemmet,
hvars läkare han var sedan 1884, verkade han
nitiskt.
R. T-dt.

Göran Turesson. Se Tre rosor.

Görbersdorf [gö’r-], kurort i preussiska reg.-omr.
Breslau (Schlesien), 561 m. ö. h., i en dal af
Waldenburgbergen med mildt subalpint läge.
Kallvattenkuranstalten grundades 1852 af d:r H. Brehmer
och var den första kurort, där vattenkuren
användes vid lungsjukdomars behandling.
"Görbersdorfmetoden" anföres inom den terapeutisk-medicinska
litteraturen som mönster för dylik vattenbehandling.
Utom den Brehmerska anstalten finnas
där flera andra lungsotssanatorier, såsom Römplers,
Weickers, Pücklers. Den Brehmerska anstalten är
öppen året om, antalet patienter 700-800.
Behandlingen är i princip kraftigt härdande genom
kalla afrifningar och kalla duscher. Ln.

Görbitz, Johan, norsk målare, f. 1782 i
Bergen, d. 1853 i Kristiania, studerade i Köpenhamn,
uppehöll sig länge i Dresden, Wien och Paris
samt egnade sig hufvudsakligen åt porträttmålning.
Från 1835 var han bosatt i Kristiania. Hans
porträtt visa sund och rättfram uppfattning och
karakteriseringsförmåga. Som landskapsmålare var han
däremot föga märklig. Han är representerad i
norskanational galleriet.
(G-g N.)

Gördel, krigsv., en ring, vanligen af koppar,
som omger en spetsprojektils bakre del. Vid
skottlossningen inskära eldrörets bommar (se Kanon)
i den mjuka gördeln, och dennas gods utfyller
räfflorna, hvarigenom projektilen, då den framgår
genom loppet, tvingas att följa räfflornas vridning,
d. v. s. erhåller den för säker gång genom luften
erforderliga rotationsrörelsen.
G. af. Wdt.

Gördelbåge, förstärkningsbåge i ett tunnhvalf,
buren af från vederlagen framspringande halfkolonner,
pilastrar eller konsoler. Vid en korshvalfs- eller
en kupolanläggning kallas gördelbågar de bågar, som
förbinda två närstående stöd (pelare, kolonner) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free