Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Godhemsbergen i v. äro dock, liksom hufvudmassan
af bergen i denna trakt, af grå gnejs;
vulkaniska bildningar (diorit) äro några af
Slottsskogsbergen samt Galgkrogshöjderna. Allra
största delen af uppsvämningen mellan
bergknallarna utgöres s. om älfven af lera
(marin aflagring), under det nästan hela
Lundbysidan från Lindholmen åt n. ö. utgöres
af gyttja (biogen bildning). Byggnadsgrunden
är därför i regel dålig och fordrar betydande
pålning i dälderna.
G. är till sitt yttre en
modern stad med rätvinkliga byggnadskvarter. De
äldsta byggnaderna äro skansarna Göta lejon och
Kronan samt Kronhuset, numera tyggård. Af de
gamla befästningarna återstår endast en bastion
på Lilla Otterhällan vid den stora elektriska
kraftstationen. (Många af stadens mer betydande
byggnader, utsikter o. s. v. finnas afbildade
på vidstående planscher. Jfr äfven den till
art. hörande kartan öfver G.) Stadens hufvuddel
är ännu området inom vallgrafven med Gustaf
Adolfs torg som hufvudplats; där ligga rådhuset,
f. d. kommendantshuset, stadshuset (brandstation)
och börsen (ståtlig festvåning, sessionslokal
för stadsfullmäktige m. m.); å torget Gustaf
II Adolfs staty (af Fogelberg); midt emot, på
andra sidan stora hamnkanalen, Frimurarlogen och
riksbanksbyggnaden. Västerut från torget utmed
stora hamnkanalen ligga Kristine l. Tyska kyrkan
(urspr, invigd 1648, förstörd af eldsvåda
1669 och 1746; med det år 1681 uppförda
Aschenbergska grafkoret, restaureradt 1899),
Göteborgs museum (se d. o.), Alströmerstatyn
och landshöfdingresidenset (urspr, tillhörigt
Lennart Torstenson), hvarefter hamnen vidtager
vid Skeppsbron med tullhus, postverkets hus och
navigationsskolan samt längst norrut Hisings-bron
och Lilla Bommens hamn (för kanaltrafiken)
samt där invid Skarajärnvägens station och
längre österut, å Gullbergsvass, Bergslagernas
järnvägsstation, österut från Gustaf Adolfs torg
ligga Brunnsparken (med Hasselbergs fontän)
och statens järnvägars stationshus. Vid
Östra hamngatans södra slutpunkt står Karl
IX:s ryttarstaty (af Börjeson), västerut
ligger salutorget (stora saluhallen), österut
Kontoristföreningens ståtliga byggnad. Vid
Västra hamngatan ligga stadens förnämsta banker
samt domkyrkan (ombyggd 1802—15). Inom staden
ligga äfven synagogan och katolska kyrkan. I
stadsdelarna utanför vallgrafven ligga längst
i n. ö. Göta artilleriregementes etablissemang
vid Kviberg, vattenverket vid Alelyckan och den
stora slakthusanläggningen. Där låg på båda
sidor om Säfveån Nya Lödöse, hvarför området
ännu benämnes Gamlestaden, hvarifrån en af G:s
största fabriksanläggningar lånat namn. Där
ligga ock stadens nya begrafningsplats (med
V. Rydbergs mausolé, Fogelbergs, Sven Renströms
och Röhssarnas grafvårdar m. m.), Pauli-kyrkan
och Olskrokens järnvägsstation. Spårvägen
från Kviberg passerar därefter Östra
realläroverket, spårvägsstallarna, den s. k. gamla
begrafningsplatsen (med bl. a. P. Wieselgrens
graf) och Fattighuskyrkan samt följer Fattighusån
(gräfd 1641, förenar Mölndals-[Gullbergs-]ån
med vallgrafven) till slussen, hvarinvid ligger
Trädgårdsföreningens park (anlagd 1842, med stora
växthus och sommarrestaurang). S. om vallgrafven
utbreder sig Kungsparken med den omkr. 2
km. långa promenaden Nya allén. Härutmed ligger
stadens fashionablaste del med Kungsportsavenyn
och Vasagatan; vid den förra Molins Bältespännarna, John Ericssons
staty, Valand samt längst i s. Lorensberg
(restaurang, i parken Vadmans byst), vid
den senare Chalmers’ tekniska läroanstalt,
slöjdföreningens skola, högskolebyggnaden
(i Vasaparken, s. därom den nya romanska
Vasakyrkan), Betlehemskyrkan, högre
realläroverket och stadsbiblioteket (vid en
park, i hvars norra del Hagakyrkan ligger),
ö. om Vasagatan ligger vid den forna exercisheden
konserthuset, som underhålles dels genom en af
P. Fürstenberg skänkt donation, dels genom ett
år 1908 beviljadt årsanslag ur stadskassan
af 25,000 kr. Fortsätter man Nya allén från
Hagakyrkan västerut, passerar man det vackra
folkbiblioteket, Renströmska badinrättningen
och arbetarinstitutet samt når Järntorget,
där spårvägen grenar sig västerut till Majorna
och söderut genom Linnégatan till Slottsskogen,
en storartad parkanläggning (urspr, skänkt till
staden 1624, återköpt 1874), med hjortpark,
sjöfågels- och säldammar, Smålandsstuga och
restauranger. Vid Slottsskogen ligga Säröbanans
stationshus, barnsjukhuset, sjukhemmet (för
obotligt sjuka), Allmänna och Sahlgrenska
sjukhuset samt barnbördshuset och ålderdomshemmet
(för pauvres honteux). Följes spårvägen mot
n. ö., kommer man genom arbetarkvarteret
Annedal (med ett antal arbetarbostäder, se
d. o., sp. 1316 och 1319, uppförda af donationen
Robert Dicksons stiftelse) till arbetarkvarteren
Landala, V. Brantdala och Gibraltar, där den
stora fattigvårdsanstalten ligger. Från
Järntorget västerut passerar spårvägen
Nordhemsgatan (med centralbrandstationen),
Värmlandsgatan (med Oskar Fredriks kyrka),
Masthuggstorget (med sjömanshemmet),
Johanneskyrkan, Stigbergsliden och Karl Johans
kyrka samt genom det gamla Majorna ut till de
f. d. Carnegieska verken, anlagda vid den nu
försvunna äldsta Älfsborgsfästningen. Spårvägen
fortsätter (som järnväg) vidare förbi västra
begrafningsplatsen, stadsgränsen och Nya varfvet
(se d. o.) till Långedrag (se d. o.). Spårvägen
är söderut från Kungsportsavenyn utdragen genom
Getebergsängens villakvarter ända till Mölndal
(se d. o.).
Styrelse och förvaltning. Enligt privilegierna
af 1621 skulle af borgerskapet 25 pers. väljas
till "höga generalstadsråd", men endast 13 vara
svenskar. Af detta råd skulle för konungen
presenteras "trenne invånare utaf adel och
trenne välbesutne förståndige personer", bland
hvilka konungen hade att utse en till burggrefve
(se d. o.). Vidare egde rådet inom sig utvälja
7 eller 5, af hvilka konungen borde förordna 3
till borgmästare (från 1695 blott 2); af rådet
skulle hvartannat år väljas 7 "schöffen" för
att utöfva den nedre domsrätten i både civil-
och kriminalsaker. Enligt k. stadgan af 23
sept. 1904 består magistraten af 1 justitie-
och 1 handels- och politieborgmästare samt
7 rådmän, alla lagfarna. Rådstufvurätten
består af justitieborgmästaren och rådmännen
jämte 1 magistratssekreterare, som tillika
är notarius publicus, samt 9 stadsnotarier,
hvarförutom äro anställda 1 stadsaktuarie och
5 kanslister. Den arbetar dels samfälldt, dels
på fyra afdelningar. Särskildt rådhuskansli
finnes, där magistratssekreteraren och
3 rådhuskanslister tjänstgöra; den förre
för bl. a. protokoll i lagfartsärenden. För
boupptecknings- och arfskiftesförrättningar
finnes en s. k. stärbhuskammare med en
stärbhusnotarie. För kronouppbörden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
