Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnes en särskild kassör, för restuppbörden
3 stadsfogdar och 8 skatteexekutorer,
för mantalsskrifningen ett särskildt
mantalskontor, som förestås af en
mantalskommissarie (staden är indelad i 11
mantalsskrifningsdistrikt). Polisväsendet
handhafves sedan 1850 af en polismästare, som
jämte polisintendenten och polisdomaren utgör
poliskammare; den denna tillkommande rätt att
handlägga och slutföra vissa mål utöfvas af
en polisdomare. Vid polisverket äro anställda
1 polisintendent, 1 sekreterare, 2 notarier,
7 poliskommissarier, 29 öfverkonstaplar,
61 konstaplar, 234 distriktskonstaplar
och 2 kammarskrifvare. Kommuhalstyrelsen
utgöres af 60 i 3 valdistrikt för 4 år valda
stadsfullmäktige, hvilkas ordförande hittills
ha varit: K. F. Wærn (1863—69), J. J. Ekman
(1869—87), Ol. Wijk (1888—97) och Aug. Wijkander
(sedan 1898). Under dem sortera drätselkammaren
(enl. regl. af 8 maj 1899 bestående af
9 medl. och 5 suppl.) samt utom de i lag
föreskrifna byggnads- och hälsovårdsnämnderna
en mängd styrelser för skilda verk och
inrättningar, såsom hamnstyrelsen, gatu- och
vägförvaltningen, vattenverksstyrelsen, allmänna
folkskolestyrelsen, fattigvårdsstyrelsen,
styrelserna för renhållningsverket,
gas- och elektricitetsverken, saluhallar,
spårvägar, slakthus, fiskhall, Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset, för Majornas sjukhus,
för Holtermanska sjukhuset (veneriska
m. fl. sjukdomar), Slottsskogsparken,
Keillers park, barnbördshuset, gymnastik-
och exercishuset, för pensionering
af stadens arbetare och betjäning, för
arbetsförmedlingsanstalten, för Göteborgs museum
samt förvaltningen af Renströmska fonden (1869)
och af Vilhelm Röhss’ donationsfond (1900),
genom hvilkas afkastning staden hvart 7:e—9:e
år har möjlighet att anslå betydande belopp
till institutioner, hvilka väl äro behöfliga, men
icke anses vara direkt kommunala. Dessutom utse
stadsfullmäktige en eller flera ledamöter i en
mängd andra korporationer, bl. a. styrelserna
för uppfostringsanstalten å Stretered
för sinnesslöa barn, räddningsinstitutet
å Hisingen, Rob. Dicksons stiftelse,
högskolan, stadsbiblioteket, sjukhemmet,
barnsjukhuset, slöjdföreningen, G:s och Lundby
arbetarinstitut och sjömanshemmet. Som exempel
på god kommunalanda, hvarför G. åtnjuter rykte,
må anföras bl. a., att beloppet af de donationer,
som förvaltas inom staden, torde uppgå till nära
40 mill. kr. och att omkr. 340 fattigvårdare (män
och kvinnor) kunnat utan svårighet utväljas för
direkt tillsyn i hemmen öfver fattigunderstödda
personer. Utgifts- och inkomsstaten för 1908
slutar på ett belopp af 24,215,271 kr. och den af
kyrkofullmäktige beslutade på 470,451 kr. Utom
den rent kommunala verksamheten lämnar kommunen
understöd åt sociala anordningar: arbetsstugor
för barn, skollofskolonier och barnbespisning,
läsrum, arbetarinstitut, folkkonserter,
friluftsmusik, sjukkassor, jultomtar,
kvinnohem, ungkarlshem, hem för lungsotssjuka,
barnsjukhus, lärlingskola, slöjdföreningens
skola, folkbibliotek, stadsbibliotek, museum och
konstslöjdmuseum m. m. Vid Parisutställningen
1900 erhöll staden tre guldmedaljer och ett
första pris för ett arbete om de sociala och
välgörenhetsanstalter, som dittills förekommit
inom staden. Om det för nykterhetens främjande i
staden tillämpade systemet se Göteborgssystemet
1. — Stadsfullmäktige utse 4 representanter i
Första kammaren, och stadsborna
välja i valkretsar 9 ledamöter i Andra
kammaren.
Kyrkliga förhållanden. Till utgången, af
1907 omfattade G. följande territoriella
församlingar (med inom parentes angifvet
invånarantal 31 dec. 1907): Gustavi församling
l. Domkyrkoförsamlingen (37,338), Kristine
(11,211), Gamlestads (13,252), Haga (16,431),
Masthuggs (46,008). Karl Johans (19,975)
och Lundby (13,632) församlingar. Med
1908 års ingång inträdde en delning,
hvarefter de inom stadsområdet liggande, till
Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt
hörande, territoriella församlingarna (med
angifvande inom parentes af den 1908 beräknade
folkmängden) numera äro följande: Gustavi
församling l. Domkyrkoförsamlingen (13,170),
Kristine (11,211), Gamlestads (13,252), Haga
(14.460), Oskar Fredriks (22,200), Masthuggs
(12,862), Karl Johans (18,760), Annedals
(14,600) och Vasa (23,700) församlingar,
samtliga regalt-privilegierade pastorat,
och Lundby församling (13,632) med annexet
Tufve, ett konsistoriellt pastorat, som dock
ej i ecklesiastikt hänseende införlifvats
med G. (Tufve hör ej i något afseende till
staden.) Enligt k. förordn. 5 maj 1882
utgöra G:s territoriella församlingar (med
undantag af Lundby) i ekonomiskt hänseende
en enhet; församlingarnas beslutanderätt i
gemensamma ärenden utöfvas af kyrkofullmäktige
(5 från hvarje församling) ; verkställande och
medelförvaltande myndighet är kyrkonämnden. Till
den kyrkliga institutionen räknas äfven
styrelsen för stadens begrafningsplatser. Icke
territoriella församlingar äro Kristine
tyska församling (873 medl., kyrka gemensam
med den territoriella församlingen),
garnisonsförsamlingen (857 medl.) samt mosaiska
(synagoga, 606 medl.) och katolska (S:t Josefs
kyrka. 340 medl.) församlingarna. För Carnegieska
verken finnes ett brukskapell, Birgittas
kapell å Klippan, för engelsmänen engelsk
kyrka (S:t Andrews); för medel uppsamlade till
minnesgåfva åt P. Wieselgren har uppbyggts S:t
Johanneskyrkan; evangeliska missionsföreningen
har uppfört den stora Betlehemskyrkan;
metodistförsamlingarna ega 2 kyrkor och 2 kapell,
baptistförsamlingarna 2 kyrkor.
Undervisningsanstalter och andra kulturella
institutioner. Uteslutande genom donationer
(3,3 mill. kr. 1907) underhålles högskolan
(se Göteborgs högskola). Inom G. finnas för
öfrigt följande läroverk: Chalmers’ tekniska
läroanstalt (se Chalmersska slöjdskolan),
Göteborgs handelsinstitut (stiftadt 1826), ett
högre latinläroverk, ett högre realläroverk,
2 realskolor (östra och västra), 8 läroverk
för flickor, högre samskola (1901 med
dimissionsrätt), folkskollärarseminarium,
småskollärarinneseminarium, Eva Rodhes skola,
Willinska fattigfriskolan, flera samskolor
samt navigationsskola. I staden finnas 25
folkskolehus (och en afsöndringsskola), flera
af allra modernaste typ, med skolkök, skolbad
och handarbetssalar. För läsåret 1908—09 beräknas
behofvet af lärarkrafter till 127 lärare och 127
lärarinnor i folkskolorna, 221 småskollärarinnor,
31 slöjdlärare och 31 handarbetslärarinnor;
barnantalet var vid 1907 års slut: i
småskoleklasserna 5,700, folkskoleklasserna
10,400 samt fortsättnings- och ersättningsskolor
500. I skolorna finnas äfven förberedelse-
och skolbibliotek; seminariekurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
