Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anordnas och resestipendier utdelas årligen till
lärarpersonalen. I G. finnes ett vetenskapligt
samfund, K. vetenskaps- och vitterhetssamhället
i Göteborg, stiftadt 1778. Vidare må nämnas
Göteborgs museum (se d. o.), stadsbiblioteket
(se Bibliotek, sp. 289, och Biblioteksbyggnader,
sp. 306) och 3 folkbibliotek (se d. o., där
å sp. 734 afbildning meddelas af Dicksonska
folkbiblioteket). Ett af rikets landsarkiv skall
förläggas till G. - Dagspressen representeras
af 6 tidningar: "Göteborgs handels- och
sjöfartstidning", "Göteborgs aftonblad",
"Göteborgs-tidningen", "Göteborgs morgonpost",
"Göteborgsposten" och "Ny tid". - Staden
har efter Mindre teaterns brand (1892) endast
en teater: Stora teatern, i Kungsparken. Jfr
J. Svanberg, "Anteckningar om Stora teatern i
G. 1859-93" (1894), och V. Berg, "Anteckningar
om G:s äldre teatrar", I-III (1896-1900).
Handel och näringar. Tack vare sitt fördelaktiga
läge vid en under större delen af året
isfri hamn särskildt sedan Trollhätte
och Göta kanaler satt det i förbindelse
med mellersta Sverige, samt en energisk,
insiktsfull och vidsynt handelskår, bland
hvars nuvarande medlemmar släkterna Ekman,
Kjellberg, Dickson, Magnus och Wijk äro de
äldsta, har G. länge varit landets förnämsta
sjöhandelsstad. Värdet af dess varuomsättning
med utlandet utgör 22,9 proc. af rikssiffran
(Stockholms 20,8 proc.). Af införseln gingo 24
proc. öfver G. (28,3 proc. öfver Stockholm);
den låga siffran beroende på de stora, men
lågvärdiga stapelartiklar (bomull, lin,
hudar, oljor, färger, stenkol), som det
inför. Af utförseln gingo 1906 endast 21,5
proc. (1901: 27,5 proc.) öfver G., beroende på
minskningen af den högvärdiga smörexporten och
af järnmalmsexporten, som förr gick öfver G.,
men nu flyttat sig till Oxelösund, Luleå och
Narvik. Hela omsättningen af in- och utförda
varor beräknades 1906 för Stockholm till 239,1,
för G. till 263.5 mill. kr. (införsel 154,9,
utförsel 108,6) mot 1894 resp. 164,6, 89,5 och
75,1. Tulluppbörden var i Stockholm 21,1, men
i G. endast 10,9 mill. kr. Antalet handlande
(inberäknadt bolag m. m.) var 1906 2,172
med en för bevillning uppskattad inkomst af
handelsrörelsen på 12,1 mill. kr. (18 proc. af
nämnda bevillning för alla Sveriges städer);
på hvarje handlande kom, liksom i Stockholm, en
uppskattad inkomst af handelsrörelsen af 5,551
kr. - Antalet fabriker 1906 var 352 med ett
tillverkningsvärde af 75,6 mill. kr., hvartill
kan läggas Örgryteindustrien, 86 fabriker med
ett tillverkningsvärde af 22.5 mill. kr. Främst
i fråga om tillverkningsvärde stå fabrikerna för
närings- och njutningsämnen (40,2 mill. kr.:
bland dem de stora f. d. Carnegieska verken,
porterbryggeri och sockerbruk, vid Gamla
Älfsborg), därefter komma textilfabriker (11,2
mill. kr.; bl. a. Gamlestadens storartade
anläggning för spinneri och väfveri m. m.,
med en tillverkning af omkr. 5 mill. kr.),
trävarufabrikerna (6,7 mill. kr., däribland
aktieb. Strömman och Larssons fabrik för
byggnadssnickerier vid Lindholmen) och
de mekaniska verkstäderna och varfven (4,1
mill. kr.), af hvilka Lindholmens, G:s nya
mekaniska verkstad (Keillers) och Eriksbergs
äro de främsta. Tillsammans med sin omnejd
torde G. ha 10 proc. af samtliga fabrikers i
Sverige tillverkning. Antalet handtverkare var
s. å. 1,057 (hvaraf 42 bolag) med 4,697 arbetare
och en bevillning för inkomst af 2,7
mill. kr.; antalet sysselsatta arbetare måste
dock vara vida större (från stadens 64 mur-
och byggmästare redovisas endast 314 arbetare).
År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med
ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes
sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri
ingår icke den stora trafiken å Göta älf och
Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5
mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största
i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309
fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg
om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr. Hamnområdet
omfattar hela reviret från Tingstads udde (vid
Säfve- och Mölndalsåarnas utlopp) i ö. till Göta
älfs utlopp mellan Billingen och Rya nabbe jämte
stadens hamnkanaler och vallgraf äfvensom den del
af Göta älf, som är belägen mellan Tingstads udde
och stadens gräns mot Lerjeholm. Vattendjupet är
i inseglingsrännan 7 m. (skall fördjupas till
8m.) och ofvanför Hisingsbron (kanaltrafiken)
3,6 m. En storartad plan för utvidgning af
hamnen, med centralhamn (inkl. frihamn), å
Hisingssidan är f. n. (1908) underställd K. M :ts
pröfning. För en massgodshamn vid Sannegårdsviken
och en fiskhamn äro arbeten redan påbörjade,
jämte betydande utläggningar af kajer m. m.
Utom Riksbankens afdelningskontor (sedan
1824) finnas i G. följ. kreditinrättningar:
hufvudkontor af Göteborgs bank och Skandinav.
kredit-aktiebol. - båda tillhörande rikets
största kreditinstitut -, af Göteborgs
handelsbank och Göteborgs folkbank samt
afdelningskontor af Skånes ensk. bank
och Sydsvenska kreditaktiebolaget. För
fastighetskrediten, finnas Göteborgs intecknings
garantiaktiebolag och aktieb. Göteborgs
hypotekskassa. Vidare finnas två sparbanker (G:s
sparbank, den äldsta i Sverige, inr. 1820, och
Göteborgs och Bohus läns sparbank), två ränte-
och kapitalförsäkringsanstalter, hufvudkontor
för ett brand- och lifförsäkringsbolag (Svea),
7 sjöförsäkringsbolag och 2 hypoteksföreningar. -
Staden eger ett spårvägsnät (med elektrisk drift
sedan 1902) af sammanlagdt 37 km. längd, och från
stationer i G. utgå statsbanor till Falköping
(Katrineholm, Västra stambanan), Hälsingborg
(Västkustbanan) och Strömstad samt enskilda
järnvägar till Borås, till Falun (Bergslagernas
järnvägar), till Skara (Västergötland-G:s
järnväg) och till Särö.
G. räknar sin tillvaro på sin nuv. plats
endast från 1619. Stadens föregångare under
medeltiden var Liodhus l. Gamla Lödöse, vid
Göta älf nedanför Lilla Edets fall, hvilken
stad redan på 1400-talet förfallit och ersatts
af det af Sten Sture d. ä. 1473 privilegierade
Nya Lödöse vid Säfveåns utlopp i Göta älf,
hvarjämte ett mindre stadssamhälle uppväxt
omkring fästet Älfsborg i trakten af nuv. Nya
varfvet och Klippan. Detta förde en tynande
tillvaro samt förstördes 1563 af danskarna. Nya
Lödöse erhöll 1572 nya stadsprivilegier, men
gick ej framåt, hvarför hertig Karl beslöt
att anlägga en stad å ön Hisingen, midtemot
Älfsborg. Staden skulle kallas Göteborg. Detta
hisingska G. fick betydande privilegier 14
mars 1603. År 1604 verkställde byggmästaren
Hans Fleming tomternas utstakning, och staden
uppbyggdes raskt nog, mestadels af inkallade
främlingar, hufvudsakligen holländare. Dess
befästning började uppföras 1607 under ledning
af den holländske byggmästaren Peter Nicolaes
de Kempe samt i nära öfverensstämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
