- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
929-930

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haag - Haagenstad, Ole Paalssön - Haagkonferensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingen något högre arkitektoniskt värde. Den
förnämsta är Groote kerk, från 14:e årh.,
i gotisk stil. – H. har många lärda samfund,
såsom det fysikaliska sällskapet Diligentia,
holländska sällskapet för de fria konsterna
och vetenskaperna, geografiska sällskapet
(stiftadt 1851) m. fl. För undervisningen är
sörjdt genom en mängd folkskolor, ett gymnasium,
3 högre borgarskolor, en teknisk, en musik-
och en navigationsskola. N. ö. om staden
ligger en zoologisk-botanisk trädgård. Bland
välgörenhetsinrättningar förtjäna nämnas
flera hem för fader- och moderlösa, änke-
och gubbhus, en idiotanstalt samt åtskilliga
hospital. – Industrien är af mindre vikt
och representeras förnämligast af flera
boktryckerier, en porslinsfabrik (Rozenburg),
några maskinverkstäder och snickerier samt ett
stort kanongjuteri, anlagdt 1668.

Staden var, såsom dess namn antyder,
ursprungligen en hage eller jaktpark, anlagd
1250, hvilken länge tillhörde grefvarna af
Holland och efter hand bebyggdes. Äfven sedan
generalstaterna 1593 tagit sitt säte där, förblef
H. en till det yttre oansenlig ort, "Europas
största by", hvilken först under Ludvig Bonaparte
(1806–10) erhöll stadsrättigheter, ehuru på
samma gång de förnämsta myndigheterna flyttades
till Amsterdam och Utrecht. Dess egentliga
uppblomstring är att räkna från 1813, då huset
Oranien återvann tronen, och i synnerhet under
de sista årtiondena har det ansenligt tilltagit
både i vidd och invånarantal. Särskildt har
staden tillväxt genom de nya kvarteren kring
Willemspark (i norra delen), på vägen till
Scheveningen, och s. om het Bosch. H. har varit
skådeplatsen för många viktiga diplomatiska
förhandlingar. Sålunda afslötos där det tolfåriga
vapenstilleståndet (1609) mellan Spanien och
Nederländska republiken, två förbund mellan
England, Holland och Danmark (1625 och 1666), de
mot Sverige riktade s. k. konserterna i H. (1659)
mellan England, Frankrike och Holland,

illustration placeholder
Fig. 4. Det nya skiljedomstolspalatset i Haag, byggdt 1907 ff.


den s. k. trippelalliansen mellan England,
Holland och Sverige (1668), garantitraktaten
mellan Sverige och Holland (1681), konserten i
H. (1710), kvadruppelalliansen (1718) samt 14
nov. 1896 Haagkonventionen rörande reglering
af frågor på den internationella privaträttens
område. Ö. om H. ligger den berömda parken
het Bosch, med en djurgård och det kungliga
lustslottet ’tHuis ten Bosch, uppfördt 1647,
hvars förnämsta prydnad utgöres af
Oraniensalen, mästerligt dekorerad af Jordaens. I
detta slott hölls 1899 den första
s. k. fredskonferensen mellan europeiska och
flera utomeuropeiska stater, och H. bestämdes
till säte för en permanent skiljedomstol. En
ny sådan konferens hölls i H. 1907. Till
residens för skiljedomstolen har ett palats
(se fig. 4) börjat uppföras n. om het Bosch,
hvartill amerikanen Andrew Carnegie skänkt 1 1/2
mill. doll. S. A. L. (J. F. N.)

Haagenstad [hå-], Ole Paalssön,
norsk storbonde och politiker, f. 17
okt. 1775 på gården Harildstad i Fron,
d. 16 apr. 1866 på Haakonstad, tillhörde de
gamla gudbrandsdalska släkter, som leda sitt
stamträd tillbaka till medeltiden och påstå sig
härstamma från Harald Hårfager. H. kom genom sina
sträfvanden att höja sina landsmäns nivå tidigt
in i politiken och var medlem af alla storting
mellan 1814 och 1842 - med undantag af tingen
1821 och 1830 - och utöfvade ett vidsträckt
inflytande. Uppfattningen af den strängt
konservative dannemannen har varit underkastad
starka växlingar. Under det H. Wergeland
i en hänförd lefnadsskildring framställt
honom som typen af en norsk odalbonde,
har A. O. Vinje karakteriserat honom som en
trångsynt och trångbröstad bygdemagnat. Rättast
bör han betraktas i ljuset af de patriotiska
sällskapssträfvanden, som under tiden före
1814 förberedde den norske bondens oafhängighet.
O. A. Ö.

Haagkonferensen [hāg-], utan närmare
bestämning, kallades på sin tid ofta den första
fredskonferensen, som hölls i Haag 18 maj–29 juli
1899. Under Haagkonferenser innefattas äfven
den andra fredskonferensen, som sammanträdde
15 juni–18 okt. 1907 samt konferenserna för
internationell privaträtt 1893, 1894, 1900
och 1904.

Fredskonferenserna skulle riktigare betecknas
som folkrättskonferenser. Å den första
fredskonferensen utarbetades konventioner
och deklarationer om fredligt biläggande
af internationella tvister, om lagar och
sedvänjor för landtkrig, om tillämpning på
sjökrig af Genèvekonventionens principer, om
förbud mot användande af kulor, som utvidgas
eller tillplattas i människokroppen, om förbud
mot att slunga projektiler och explosiva ämnen
från ballonger, om förbud mot användande af
projektiler med kväfvande verkningar. Dessa
konventioner och deklarationer undertecknades
sedan i de flesta fall af de 26 makter, som varit
representerade i konferensen, och äro ännu i
kraft, med undantag af ballongdeklarationen,
hvilken gällde blott för fem år. Samtliga
konventioner och deklarationer utom den
förstnämnda voro öppna, d. v. s. att de
kunde tillträdas äfven af makter, som ej
varit representerade å konferensen. Genom en
tilläggsöfverenskommelse i Haag 14 juni 1908
öppnades konventionen om fredligt biläggande
af internationella tvister för de makter, som
inbjudits till den andra, men ej deltagit i den
första fredskonferensen, hvarefter de flesta af
dessa makter undertecknade konventionen.

Den andra fredskonferensen omfattade 44
makter eller nästan alla stater med ordnadt
samhällsskick, dock ej Marokko, Liberia,
Abessinien, Afganistan, Korea, Costarica,
Honduras, bland hvilka stater några voro
inbjudna, men ej representerade. Konferensen,
hvilken uttryckte vissa önskningar med afseende
på sammankallandet af en tredje fredskonferens,
utarbetade, jämte en förnyad deklaration om
förbud att från ballonger slunga projektiler
och explosiva ämnen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free