- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
933-934

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haakon Galen - Haakonshallen l. Kongehallen - Haalogaland - Haan - Haanen, Remi van - Haapajärvi - Haapakoski - Haapaniemi - Haaparanta - Haapavesi - Haar, Die - Haar, Bernard ter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fyraårige Guthorm, 1204 utropades till
konung, bestämdes det, att H. under namn af Jarl
skulle styra riket under hans minderårighet; och
då Guthorm s. å. dog, blef det på Öreting fråga
om att välja H. till konung. Hans halfbroder,
Inge Baardssön,blef emellertid i stället
vald, men H. skulle behålla jarlvärdigheten,
anföra hären och uppbära hälften af konungens
inkomster. H. förde kriget mot sverreska
ättens motståndare, baglerna, med stor kraft
och tillfogade dem 1206 ett nederlag utanför
Bergen. Af afund till sin broder skall
H. ha anstiftat uppror mot honom, ja till
och med lönnligen stått efter hans lif. Då
fientligheterna hotade att utbryta, dog H. i
Bergen, strax efter julen 1214. Han var gift
med Erik den heliges dotterdotter Kristina.
O. A. Ö.

Haakonshallen [hå-] 1. Kongehallen ("Kong
Haakons gildehal"), en i midten af 13:e årh. af
konung Håkan Håkansson i Bergen (se d. o.,
kartan, 56) uppförd byggnad. Där firades (11
sept. 1261) konung Magnus Lagabötes bröllop
med Erik Plogpennings dotter Ingeborg. Den
aflångt fyrkantiga byggningen har tjocka murar,
delvis af kvadersten, samt hörn, dörr- och
fönsterinfattningar af täljsten. Hufvudfasaden,
den ut mot Vaagen vettande västra långsidan, har
i öfversta våningen 7 långa spetsbågsfönster,
mellanvåningen 7 mindre spetsbågar, under
det källarvåningen är en sluten stenmassa,
östsidan har nästan inga fönster, öfversta
våningen, som i hela sin längd och bredd (33
m. x 13 m.) upptages af festhallen, har varit
öppen ända upp till takåsen; mellanvåningen
är fördelad i tre rum, med starka korshvalf,
som hvila på ytterväggen. En väldig stentrappa
har ledt upp till festhallens ingångsportal,
öfverallt möter blicken kolonner och rika
stensniderier. Efter reformationen försvunno de
olika omgifvande byggnadsverken, och kungahallen
nyttjades som spannmålsmagasin, tills den
omkr. 1890 restaurerades efter teckningar
af arkitekten Chr. Christie. Fig. till
art. Bergen å sp. 1445-46 kan ge en
föreställning om Haakonshallens läge och form.
O. A. Ö.

Haalogaland [hå-], isl. Hálogaland, kallades
fordom det nordligaste landskapet i det egentliga
Norge. Det omfattade det nuv. Nordlands amt
och en del af Tromsö amt samt bestod af 13
skeppslag. Namnet, förvandladt till Helgeland,
betecknar nu endast södra delen af Nordlands
amt. I de mytiska sagorna säges landet ha
fått sitt namn efter Fornjots son Laage,
som för sin resliga växt kallades Haalaage
("den höga lågan"). S. Bugge tolkade namnet som
"Nordlyslandet", andra som "haalogernes land"
efter inbyggarna, háleygir. Landskapets äldsta
historia är mycket fabelaktig, och det skildras
hufvudsakligen som ett tillhåll för jättar, häxor
och trollkunniga finnar. Om förhållandena här
före år 900 lämnas af konung Alfred af England
upplysningar, inflätade i hans öfversättning
af Orosius, efter haalogalänningen Ottars
utsago, samt i Egils saga. Sedan landet blifvit
underkufvadt af Harald Hårfager, förvaltades
dess styrelse af konungens lendermænd,
som vanligen också hade sig anförtrodt att
uppbära konungens skatt i Finmarken. Flera
af dessa konungens länstagare omtalas i
sagorna som mycket framstående män. Fångst
af fåglar och sälhundar samt ett betydande
fiske synas fordom, liksom i våra dagar, ha
varit landskapets viktigaste förvärfskällor.
Th. W.»

Haan [han], kommun i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Westfalen). 8,115
inv. (1900). Siden- och plyschfabriker.
J. F. N.

Haanen [hän-], Remi van, holländsk målare,
f. 1812, d. 1894, genomreste en stor del af
Europa och bosatte sig 1836 i Wien. Bland
hans arbeten, poetiskt uppfattade skogs- och
vinterlandskap, märkas Vinterlandskap (1835,
Nationalgalleriet i Berlin) och Ekskog på
vintern (Rudolfinum, Prag). Äfven hans etsningar
framställa landskap. J. K-e.*

Haapajärvi [hāp-]. 1. Härad i Uleåborgs
län, Finland, omfattar tillsammans nio
kommuner. Areal 6,880,8 kvkm. 42,033
inv. (1907). – 2. Socken i nämnda härad,
belägen kring Kalajoki älf, inom Piippola
domsaga. Areal 722,1 kvkm. 6,088 inv. (1907),
alla finnar. Socknen utgör ett konsist. pastorat
af 3:e kl., Kalajoki prosteri, Kuopio stift.
O. I. (A. G. F.)

Haapakoski [hāp-], masugn och puddelverk i
Pieksämäki socken, S:t Michels län, Finland,
privilegieradt 1842. Det hade på 1870-talet
för tackjärnstillverkning 1 masugn med 1
form och pipa, rymmande 40 kbm. kol, och
1 turbin samt för stångjärnstillverkning 2
puddlingsugnar, 3 torkugnar, 1 vattenhammare och
2 vattenhjul. Driften har hvilat under flera år;
senast (1906) uppgick bruttotillverkningsvärdet
till blott 270,000 mark. Vid bruket
tillverkades förnämligast gjuterivaror,
13,500 deciton. H. eges af ett bolag.
O. I. (A. G. F.)

Haapaniemi [hāp-], kronohemman i Rantasalmi
socken och härad, S:t Michels län, Finland. På
förslag af öfversten och chefen för Savolaks
brigad, den beryktade G. M. Sprengtporten,
inrättades på H. en krigsskola, som, med
afbrott under kriget 1788–90, var i verksamhet
från 1780 till 1808, då den genom ryska härens
infall upplöstes. Läroanstalten upprättades åter
1812, under benämningen Topografiska kåren på
Haapaniemi
och med den inskränktare bestämmelse,
som af namnet angifves. 1816 utvidgades
emellertid läroplanen i syfte att officerare för
de flesta militärkårer skulle kunna utbildas; men
en vådeld, som 1818 lade kårens byggnader i aska,
afbröt för alltid på denna plats verksamheten
i anstalten, hvilken därefter flyttades till
Fredrikshamns stad och erhöll benämningen
Finska kadettkåren (se d. o.).
O. I.*

Haaparanta [hāp-], finska namnet på Haparanda.

Haapavesi [hāp-], socken, belägen kring
Pyhäjoki älf och Haapavesi sjö inom Haapajärvi
härad, Piippola domsaga, Uleåborgs län,
Finland. Landareal 1,078,5 har. Befolkningen,
finsk, 6,487 pers. (1907). Postexpedition. Finsk
folkhögskola. – H. har i kyrkligt afseende
förut lydt under Pyhäjoki, men utgör numera
ett särskildt konsist. pastorat af 3:e kl.,
hörande till Kalajoki prosteri och Kuopio stift.
O. I. (A. G. F.)

Haar, Die [di här], bergsrygg. Se Haarstrang.

Haar [här], Bernard ter, holländsk skald,
f. 1806, d. 1881, var 1854-75 professor
i kyrkohistoria vid Utrechts universitet,
skref lyrik och versnoveller (Johannes en
Theagenes
, 1838, Huibert en Klaartje, 1843)
samt kyrkohistoriska arbeten. Komplete gedichten
(3 bd," 1878). Se biogr, af Bects 1881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free