Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 943-944 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Habana - Habana, José Gutierrez de la Concha - Habaner - Habanera - Habara - Habberton, John - Habeas-corpus-akten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Habana, sedt från Casa Blanca.

torget Campo de Marte i stadens centrum, från
hvilket gatan Prado leder till inloppet. En
arsenal med skeppsvarf ligger vid den inre
namnen. Staden är säte för Cubas regering, en
biskop, en appellations- och en handelsdomstol
och är en af de lifligaste handelsplatserna
i Nya världen, tack vare stadens hamn,
som är en af de största och tryggaste på
jorden. Den lifligaste handeln drifves med New
York. Införseln steg 1901 till 42,9 mill. dollars
och utförseln till 32,9 mill, doll., bestående
af socker, melass, tobak och cigarrer. I hamnen
inlöpte s. å. 1,361 fartyg om 2 mill. ton från
utlandet och 2,278 fartyg om 302,000 ton i
kustfart. Regelbunden ångbåtstrafik med Europas
och Amerikas stora hamnstäder. Järnvägar utgå
i flera riktningar. En undervattenskabel går
till Cay West i Florida. Industrien omfattar
hufvudsakligen tobaksfabrikation (öfver 100
fabriker, se Cigarr, sp. 310, 313), något
skeppsbyggen samt tillverkning af choklad. -
H. anlades urspr. af Diego Velasquez, 1515, i en
osund trakt nära den nuv. hamnen Baracoa på öns
södra kust, men flyttades till sin nuv. plats
1519. Under loppet af 17:e årh. blef staden
den kommersiella medelpunkten för alla spanska
besittningar i Amerika och mötesplats för de
flottor, som förde Mexicos och Perus guld till
Europa. Ehuru befäst, intogs den flera gånger
af sjöröfvare och 1762 af engelsmännen, men
återgafs 1763 mot Florida. 1771 förklarades
hamnen, som i likhet med de öfriga på ön
varit monopoliserad af Sevilla och Cadiz,
öppen för alla nationer med afseende på vissa
handelsartiklar, och 1818 utsträcktes denna
frihet till alla varor. Staden försvaras af
flera fästen. Norr om inloppet ligga Castillo
del Morro, på en brant klippa vid hafvet, och,
östligare, Castillo de la Cabaña, s. om staden
Castillo de Atares och v. om den Castillo del
Principe samt i stadens nordligaste del, midt
emot Castillo del Morro, Castillo de la Punta.
(J. F. N.)

Habana [ava’na], José Gutierrez de la Concha,
markis af H., spansk general. Se Concha 1.

Habaner, ättlingar af de ur Böhmen och Mähren
fördrifne bömiske bröderna och vederdöparna,
som efter 1547 invandrade i Ungern, där de
under Maria Teresias tid måste öfvergå till
romersk-katolska religionen.

Habanera [avanëra], sp. ("havanesisk"), en art
dansvisa, uppkallad efter staden Habana på
Cuba. Ett bekant exempel finnes i Bizets opera
"Carmen’’.

Habara, arab., ett i Egypten allmänt
öfverplagg för gifta kvinnor af bättre
stånd. Habaran består endast af ett svart, ofta
med fransar och guldbårder prydt sidenstycke,
i hvilket hela gestalten, utom det af slöjan,
burku, delvis skylda ansiktet, inhöljes.
H. A.*


Habberton [hä’boton], John, amerikansk
författare, f. 1842 i Brooklyn (New York),
tjänade under inbördeskriget 1861-65 i hären och
sysselsatte sig efter dess slut med boktryckeri,
bokhandel och tidningsskrifveri. Han har
sedan 1877 varit medredaktör af "New York
herald". 1876 utkom Helen’s babies ("Helens
småttingar", 1877; senaste uppl. 1908),
hvars humoristiska skildringar ur barnens lif
förskaffade författaren världsrykte och som
inom Nord-Amerikas förenta stater utgick i
en fjärdedels mill. exemplar. Andra populära
barnskildringar af H. äro Other people’s
children (1877; "Andras barn", 1878), Grown-up
babies (1877; "Nya småttingar", s. å., senaste
uppl. 1908), Just one day (1879), The worst boy
in town (1880) m. fl. Han har vidare utgifvit
The Barton experiment (1876), The Jericho road
(s. å.)., The scripture club of Valley rest
(1877), Some folks (1877; "Bilder ur lifvet i
Vestern", 1878), The crew of the "Sam Weller"
(1878), The Bowsham puzzle (1884; "Fången
bland dårar", 1885), Brueton’s Bayou (1886),
All he knew (1890), When boys were men (1901)
m. m. och haft framgång med ett dramatiskt verk,
Deacon Crankett (1880).

Habeas-corpus-akten är den öfliga benämningen
på en engelsk lag af 27 maj 1679, den mest
berömda af de många engelska lagar, hvilka
bekräfta och reglera den i England åtminstone
sedan 1200-talet gällande rättsgrundsatsen om
medborgares frihet från godtycklig häktning. Spår
af denna grundsats såsom ingående i common law
märkas redan före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>