- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
947-948

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haberl, Franz Xavier - haberlandt, Friedrich - Haberlandt, Gottlieb - haberlandt, Michael - habermann, Hugo von - Habert, J.M. - Habert, Johannes Evangelista - habesch - Habicht, Ludwig - Habichtsburg - Habichtswald - Habil - Habington, William - Habit - Habitué - Habituell - Habitus - Habitus non facit monachum - Hablingbo - Hablitzia tamnoides

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cäcilien-verein och redigerar dess organ. Han
blef 1889 teol. hedersdoktor i Würzburg.
A. L.*

Haberlandt. 1. Friedrich H., österrikisk
agrikulturkemist och växtfysiolog, f. 1826
i Pressburg, d. 1878 i Wien, studerade vid
högre landtbruksskolan i Ungarisch-Altenburg,
där han 1850-53 var biträdande lärare och
1853-69 professor i landthushållning. 1869
uppdrog regeringen åt honom inrättandet
och ledandet af en försöksanstalt för
silkesmaskodling i Görz. 1872 kallades
han till professor i växtodling vid den
nyinrättade landtbrukshögskolan i Wien samt
till inspektör öfver landtbruksskolorna. Bland
hans skrifter märkas Beiträge zur frage über die
acclimatisation der pflanzen und den samenwechsel

(1864), Zur kenntniss des seidenspinnenden
insects und seiner krankheiten
(1869), Der
seidenspinner des maulbeerbaums
(1871) och
Mittheilungen über wissenschaftlich-praktische
untersuchungen auf dem gebiete des pflanzenbaues

(2 bd, 1875-77) och Die Sojabohne (1878).

2. Gottlieb H., den föregåendes son,
österrikisk botanist, f. 1854, sedan 1888
ord. prof. vid universitetet i Graz och direktör
för botaniska trädgården därstädes, hör till
de mest framstående representanterna för den
Schwendenerska riktningen inom botaniken
och har äfven främjat växtfysiologien
och biologien. Bland hans arbeten må
nämnas Entwickelungsgeschichte des
mechanischen gewebesystems der pflanzen

(1879), Vergleichende anatomie des
assimilatorischen gewebesystems der
pflanzen
(i Pringsheims "Jahrbücher", bd
13, 1881), Physiologische pflanzenanatomie
(1884; 3 :e uppl. 1904), Beiträge zur
anatomie und physiologie der laubmoose
(1886),
Das reizleitende gewebesystem der sinnpflanze
(1890) samt Die lichtsinnesorgane der
laubblätter
(1905). H. är led. af Vet.
akademierna i Berlin och Wien.

3. Michael H., österrikisk etnograf
och sanskritforskare, f. 1860 i
Ungarisch-Altenburg, lärare i etnografi vid Wiens
universitet, har utmärkt sig som direktor för
det till stor del genom honom bildade Museum
für österreichische volkskunde i Wien
(öppnadt 1896) samt som utgifvare af den
1895 uppsatta "Zeitschrift fur österreichische
volkskunde". Bland H:s utgifna arbeten märkas
Völkerkunde (i "Sammlung Goschen", 1898;
2:a uppl. 1906), Etlhology (1899), Cultur
im alltag
(1900) och Die hauptliteraturen
des Orients
(i "Samml. Goschen", 1902) samt
åtskilliga öfversättningar från indiska språk.
1. (H. J. Dft.) 2. (T. K.) 3. N. E. H.

Habermann, Hugo von, tysk målare, f. 1849
.i Dillingen, bosatt i München. H. målade
på 1870-talet figurstudier i mustig färg
(Munken, 1875, Nya pinakoteket i München),
porträtt och landskap, öfvergick sedan till
realistiska genrebilder, gediget genomförda
(Ett sorgebarn - en bröstsjuk gosse undersökes
af en läkare - 1886, Berlins nationalgalleri)
och utställde äfven raskt och karaktärsfullt
gjorda teckningar. Kvinnoporträtt har han utfört
många - ett af de bästa är Min moders porträtt
(1907). En af hans specialiteter är nakna
modellfigurer (Backant, Salome, "Halbakt"),
som han ej tröttnar att variera, i en helt
egenartad stil. Hållningen är dekorativ,
teckningen flyktig i ormlikt svängda linjer,
färgen kraftig, ibland uppenbarande mycken
koloristisk känsla, men ofta nog rå och ibland
rent af vidrig. För god smak kan man icke
berömma honom, han har dock sitt parti, som
finner hos honom ej blott färgens sentiment,
utan äfven konstnärlig förnämhet. H. är
hedersled, af akademien i München och
professor därstädes. Han är ock en af de
ledande männen ibland secessionisterna.
G-g N.

Habert [abär], J. M. Se Herbelin.

Habert, Johannes Evangelista, österrikisk
kyrklig tonsättare, f. 1833 i Oberplan
(Böhmen), d. 1896 som organist och kördirigent
i Gmunden, komponerade gedigna mässor,
offertorier, sånger m. m. (hans samlade
tonverk utg. af Breitkopf & Härtel) samt
skref orgelskolor, en kompositionslära (4 bd,
utg. 1899 ff.) och en pianoskola, hvarjämte han
1868-83 utgaf "Zeitschrift für katholische
kirchenmusik". Biogr, af A. Hartl (1900).
E. F-t.

Habesch. Se Abessinien.

Habicht, Ludwig, tysk författare, f. 1830,
infördes af Gutzkow i litteraturen och har
författat ett stort antal romaner och noveller,
af hvilka Der stadtschreiber von Liegnitz (3 bd,
1865) är bekantast.

Habichtsburg, gammal borg. Se Habsburg.

Habichtswald [-valt], bergsrygg af basalt
i Hessen, v. om Kassel, mellan. Diemels
och nedre Fuldas floddalar, är klädd med
präktiga löf- och barrskogar. Största
höjden, das Hohe Gras, är 595 m. På östra
sluttningen ligger lustslottet Wilhelmshöhe.
(J. F. N.)

Habil (fr. habile, lat. habilis,
eg. "handterlig"), skicklig, duglig,
flink; (i svenskan äfven) medgörlig,
tillmötesgående. - Habilitet, skicklighet,
duglighet; tillmötesgående sätt; behörighet
(jfr Inhabilitet under Inhabil).
- Habilitera sig, visa sig skicklig till
någonting; förvärfva rättighet att vara docent
vid ett tyskt universitet, d. v. s. närmast
att hålla offentliga föreläsningar därstädes,
hvilken rättighet sökanden kan erhålla genom
att offentligen försvara en af honom författad
afhandling (habilitationsskrift).

Habington [hä’biijten], William, engelsk
författare, f. 1605, d. 1654, besjöng sin älskade
(sedermera hans hustru) i en rad vackra sonetter
och visor, samlade i Castara (1634). H:s The
queen of Arragon
(1640) är ett skådespel efter
Calderóns mönster.

Habit [abl; sv. utt. habit], fr., klädnad,
klädedräkt. - Habit habillé [abl abijë],
högtidsdräkt, festdräkt enligt modets
föreskrifter.

Habitué [fr. utt. abityë], fr., hvardagskund,
stamgäst, stamkund, t. ex. teaterhabitué.

Habituell (fr. habituel), sedvanlig, som
öfvergått till vana, ingrodd, inrotad.

Habitus, lat., hållning, sätt att skicka
sig; totalintrycket af ett djur eller en
växt. Inom medicinen användes ordet habitus
för att angifva, att individen gör intryck
af att ha vissa sjukdomsanlag. Man säger
t. ex. apoplektisk h., lungsots-h, o. s. v.
(J. E. J-n.)

Habitus non facit monachum, lat., "dräkten
(kåpan) gör icke munken" (fr. l’habit ne fait
pas le moine
); kläderna göra icke mannen.

Hablingbo, socken i Gottlands län. Södra
häradet. 5,241 har. 554 inv. (1907). H. bildar
med Silte ett konsist. pastorat i Visby stift,
Södra kontraktet.

Hablitzia tamnoides Bieb., bot., en till
fam. Chenopodiaceæ hörande högt klättrande ört,
inhemsk



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free