Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hacka - Hacka - Hackaert l. Hakkert, Jan - Hacka i vinden - Hackbräde l. Cymbal - Hackbult l. Rundhackad bult - Hachelse - Hackelsekista - Hackelsemaskin - Hacken (Haggen) - Hackensack - Hackert, Jakob Philipp - Hackländer, Friedrich Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekanta äro amerikanska hackor af Planet
Juniors fabrikat, hvilka i allmänhet äro
ställbara för olika radafstånd och försedda
med lösa delar, som anbringas alltefter
det sätt, hvarpå jorden skall bearbetas.
H. J. Dft. C. G. D.
Hacka (pl. -or), spelkort af låg valör, samma
ord som no. hakka, massa, eg. hackad massa,
jfr lty. hack, hackmat, och sv. hackelse.
Hackaert [hakkart] 1. Hakkert, Jan,
holländsk landskapsmålare, f. 1629 i Amsterdam,
d. där 1699(?), företog resor i Tyskland,
Schweiz och Italien, där han uppehöll sig
1653-58. H. målade än ideella landskap med
sydländsk lokalfärg, än holländska hembygdsmotiv
i realistisk fattning. Af den senare gruppen må
särskildt erinras om Askallén (i Rijksmuseum i
Amsterdam). Ett Berglandskap med boskapshjord
af H. finnes i Nationalmuseum i Stockholm.
A. L. R.
Hacka i vinden, sjöv., under bidevindssegling
styra för nära vinden, så att seglen ej
stå alldeles fulla, hvarigenom såväl farten
minskas som af driften ökas. Den, som står
till rors, uppmärksammas vanligen härpå genom
befallningen: "håll fullt!" eller "fulla segel!".
R. N.*
</img> Hackbräde. 1. H. l. Cymbal (ty. hackbrett, it. cembalo, fr. tympanon, eng. dulcimer), mus., gammalt stränginstrument (möjligen af tyskt ursprung), bestående af en platt, trapetsformad resonanslåda, försedd med stålsträngar, hvilka slås med två öfverklädda hammare. Klangen är i brist på dämmare oredig och sorlande, men i fortesatser med orkester af god effekt. Numera användes hackbrädet - som var en förelöpare till det moderna pianot - endast i "zigenarkapell". - 2. Skpsb., den del af skarndäcket, som betäcker ändarna af spanten längst akter ut eller ändarna af spegeltimren på träfartyg med akterspegel. 1. A. L.* 2. J. G. B.* Hackbult l. Rundhackad bult, skpsb. Se .Bult 1. Hackelse. Se Fodermedel. Hackelsekista. Se Hackelsemaskin. Hackelsemaskin, mekanisk anordning för skärning af stråfoder till hackelse (se Fodermedel), utgjordes i sin enklaste form, hackelsekistan, af en öppen träränna, genom hvilken stråfodret frammatades för hand mot en vid rännans främre ända fäst knif, som för hand fördes upp och ned. Numera äro hackelsemaskinerna vanligen försedda med dels frammatningsanordningar (vanligen ett par matarvalsar), mellan hvilka stråfodret frampressas genom munstycket, dels ett framför detta vridbart knifhjul försedt med oftast 3 knif blad. Hackelsemaskiner äro anordnade att drifvas antingen med vef eller trampa eller ock med kraft öfverförd från motor. H. J. Dft. Hacken (Haggen), pass i Schwyzalperna (1,417 m.), förbinder Alptal (Einsiedeln) med dalen Schwyz och Vierwaldstättersjön. Passet ligger emellan toppen H. (1,521 m.) och Kleine Mythe (1,815m.). J. F. N. Hackensack [häkinsäk], stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid floden H. 9,443 inv. (1900)..
</img> Hackert, Jakob Philipp, tysk landskapsmålare, f. 1737 i Prenzlau i Uckermark (dåv. svenska Pommern), d. 1807 nära Florens, började sina konststudier 1753 i Berlin och begaf sig 1762 till Stralsund, där han studerade den härliga naturen på ön Rügen, samt 1764 till Stockholm, där han skall ha rönt mycken uppmuntran. 1765 reste han till Paris och 1768 till Italien, där han i Rom hörde till Sergels vänner och umgänge och där han uppehöll sig på olika ställen, sist på ett af honom inköpt gods nära Florens. - H. var en af de tyske målare, som under öfvergångstiden från den maniererade klassiciteten till den antikiserande nyrenässansen sträfvade att förena en afgjord riktning på det ideala med iakttagelse och studium af de naturliga företeelserna. Det finnes i hans och hans själsfränders arbeten något, som påminner om allvaret hos Nicolas Poussin. Hos H. står detta i samband därmed, att han nästan uteslutande målade italiensk natur, där jordformationen gynnade en sträng arkitektonik i linjerna jämte en harmonisk kolorit. Han utvecklade en omfattande verksamhet och hade stort inflytande på utvecklingen af landskapsmåleriet genom taflor och sepiateckmngar, berömda för sina präktiga lointainer och befintliga i de flesta samlingar. Af Goethe finnes en biografisk skiss öfver H:s lif: "Philipp Hackert" (1811). - H. hade fyra bröder, som likaledes idkade målarkonsten: Karl (f. 1740, d. 1800), Johann Gottlieb (f. 1744, d. 1773), Wilhelm (f. 1748, d. 1780) och Georg Abraham (f. 1755, d. 1805). C. R. N.*
</img>
Hackländer, Friedrich Wilhelm, tysk författare,
f. 1 nov. 1816 i Burtscheid nära Aachen, d. 6
juli 1877 vid Starnberger see, ingick 1832
vid preussiska artilleriet, egnade sig någon
tid åt handeln, var 1859-64 trädgårdsdirektör
hos konungen af Württemberg och medverkade då
till Stuttgarts förskönande. H. var en mycket
alsterrik författare af förströelselitteratur,
till större delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
