Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 995-996 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haflide Mårsson (Haflði Másson) - Hafn - Hafnarfjörður - Hafnia - Hafre - Hafregås - Hafrerötter l. Salsifi - Hafreål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

års allting tillsatta utskott, som skulle
låta uppteckna landets lagar och på samma
gång egde frihet att föreslå ändringar i dem
(nýmæli). Arbetet utfördes under den följande
vintern på H:s gård (Breiðibolstaðr i Vestrhoþ,
i norra delen af Island), hvarför denna äldsta
laguppteckning, hvilken omfattade kapitlet
om dråp m. m. och som upplästes och antogs i
lagrättan på 1118 års ting, fick namnet
Hafliðaskrá (skrá = skinnhandskrift). Den
är känd äfven under namnet Bergjþórslog (se
Bergtor Hrafnsson). Sedermera gällde den
som autentisk lagtext i motsats till andra
"skrår". H. är namnkunnig äfven genom sin
strid med bonden Thorgils Oddesson. Stridens
fredliga slut tillskrefs prästernas bemedling.
C. R. (R. N-g.)

Hafn ("hamn"), äldsta namnet på Köpenhamn.

Hafnarfjörður [habbnar-],
da. Havnefjord, Faxe-buktens sydöstligaste vik,
på Islands västra kust. Dess inre bildar en
djup och ganska säker hamn; där ligger en af
Islands viktigare fiske- och handelsplatser;
äfven den bär namnet H. C. R.*

Hafnia, nylatinska namnet på Köpenhamn.


Fig. 1. Plymhafre.
Fig. 2. Styfvippehafre.

Hafre, Avena, landtbr., ett till fam. Gramineæ
(se d. o.) hörande släkte. Af de vildväxande
arterna äro blott knylhafre(A elatior) och
guldhafre (A. flavescens) af något
afsevärdt värde som foderväxter. Den förra
användes ej så litet i landets södra delar som
beståndsdel af beståndet å insådda fodervallar
på torr mark. Som säd odlas hafre, Avena sativa,
i Sverige i större
utsträckning än något annat sädesslag, ända upp i
Lappland, och upptager inemot 1/4 af hela rikets
åkerareal samt ingår dessutom som största
blandningsdelen i blandsäd. Hafreodlingen
är öfvervägande i synnerhet i Smålands och
Västergötlands högländta delar, Skaraborgs,
Göteborgs och Bohus samt Värmlands län. Hela
rikets hafreskörd plägar uppgå till något öfver
20 mill. hl. kärna med en vikt af i medeltal
47 kg. per hl. och användes till ojämförligt
största delen till kreatursfoder. Hafre var förr
en betydande utförselartikel från Sverige, men
sedan 1902 har införseln betydligt öfverstigit
utförseln. Hafreodlingen
är af stor betydelse äfven därför, att dess
halm, som har det största fodervärdet bland
de olika slagen af stråsädeshalm, liksom ock
grönskördad hafre, grönhafre, enbar eller i
blandsäd, intager em mycket framstående plats
bland det till kreaturen, använda stråfodret. I
öfre Norrland hinner hafrens sällan mogna,
utan skördas i regel som grönfoder. Den odlade
hafren företer en mycket stor formväxling. Dess
olika former, som förekomma i Sverige,, indelas
enligt ett af Hj. Nilsson uppställdt, numera
allmänt antaget system sålunda: 1. plymhafre
(A. orientalis; fig. 1) med de kortskaftade
småaxen anordnade i en tämligen tätt sammandragen
ensidig vippa, kornen vanligen långa, smala;
2. styfvippehafre (fig. 2) med småaxen på
styfva skaft i en pyramidlik, allsidig eller
föga ensidig vippa, kornen stora, fylliga;
3. slakvippehafre med småax nedhängande på slaka
skaft i en allsidig vippa, kornen små, fylliga
eller spetiga, vanligen med i en tom spets
utdraget skal; 4. spärrvippehafre med småaxen
på krusiga skaft bildande en allsidig vippa;
kornen små, trinda. Inom hvar och en af dessa
afdelningar finnes en mängd sorter, som afvika
från hvarandra i olika afseenden. Färgen är
mörk- till ljusbrun ("svarthafre"), gul till hvit
("hvithafre") eller mer sällan grå. Afkastningen
af kärna beror till stor del på antalet korn
i småaxet, växlande mellan 2-3-kornigaide
mest rikt gifvande styfvippesorterna, till
öfvervägande 1-korniga hos de litet gifvande
spärrvippesorterna. Äfven finnas skallösa sorter
(A. nuda och A. chinensis), hvilka dock icke
odlas i Sverige. Om sammansättningen af till
fodermedel använd hafre, hafrehalm och hafreagnar
se Fodermedel, sp. 699-702.

Som ogräs förekomma - dock numera långt
mindre än förr - i hafrefälten flyghafre
(se d. o.) l. landhafre (A. fatua), och
purrhafre (A. strigosa), hvilka lämna korsningar
med vanlig hafre; korsningsprodukter af den
senare utgöra stundom i trakter, där föga
omsorg egnas åt utsädet, en betydlig del af
hafreskörden. - Hafren var känd och nyttjad i
Schweiz redan under stenåldern, efter hvad fynd
i därvarande pålbyggnader gifva vid handen. I
Norden synes den ha blifvit bekant tidigast under
den äldre järnåldern. Jfr E. Neuweiler, "Die
præhistorischen pflanzenreste Mitteleuropas mit
besonderer berücksichtigung der schweizerischen
funde" (1905). H.J.Dft. T. J. A,

Hafregås, zool., liktydigt med h v i t k i n d
a d gås (Anser leucopsis). Se A n d f å g l a r,
sp. 966.

Hafrerötter 1. S al si f i, bot., namn på
rötterna af Tragopogon porrifolius L., inhemsk
i södra och mellersta Europa, odlad hos oss
i köksträdgårdar och ej sällan förvildad i
södra Sverige. De likna i smaken svartrötter
(Scorzonera hispanica L.) och ätas stufvade
som dessa. G- L-m.

Hafreål, Heterodera Schachtii, zool.,
ett til! rundmaskarna, Nematodes, hörande
skadedjur, som angriper rötterna af våra vanliga
sädesslag, hufvudsakligen hafre, men äfven råg,
hvete och korn äfvensom andra grässlag, såsom
timotej. Hafre-ålen skall dessutom någon gång
anträffas på betor, ehuru det är tvifvelaktigt,
om man härvid haft att göra med samma art. De
små maskarna bilda hvita bläsor, af ett
knappnålshufvuds storlek, på rötterna,, och hela
rotsystemet antar ett starkt förgrenadt utseende,
med tillplattade, ofta i sicksack löpande rot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>