- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1011-1012

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hafvandeskap, Grossess l. Graviditet - Hafverrot - Haferö - Haferö skans - Haga - Haga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvätta bröstvårtorna med varmt vatten och tvål
samt därefter gnida dem med en grof linnelapp,
fuktad med utspädd sprit eller brännvin,
tillsatt med något litet garfsyra. Hvarje
hafvande kvinna bör systematiskt låta undersöka
urinen på ägghvita, helst af läkare, under de
sex första månaderna en gång i månaden, därefter
hvar fjortonde dag och under sista månaden hvar
åttonde dag (se Eklampsi). Lämpligt är också,
att en läkarundersökning göres 4-8 veckor före
förlossningen dels för utrönande af fosterläget,
dels för upptäckande i tid af eventuella
hinder i mjuka eller hårda förlossningsvägen
(se Bäckenförträngning och Förlossning).

Det extrauterina (utomkveds-)hafvandeskapet kan
aldrig få en naturlig afslutning och innebär,
som ofvan sagts, för kvinnan den största
fara. Oftast afbrytes det under hafvandeskapets
första månader och kan då framkalla lifsfarliga
inre blödningar. Om det undantagsvis når en
längre utveckling, hvilket oftast är förenadt
med betydande, smärtor och besvär, dör fostret
förr eller senare och kan då åratal förblifva
liggande i bukhålan intorkadt eller förkalkadt,
s. k. lithopædion (af grek. lithos, sten, och
paideion, foster). Om en kvinna tror sig vara i
grossess och rubbningar inträda, såsom blödningar
och smärtor med eller utan svimningsanfall,
bör hon låta undersöka sig af läkare. Upptäckes
nämligen en extrauteringraviditet i tid, kan
den numera genom operation aflägsnas, utan
att kvinnan utsattes för någon större fara.
Bvn.

Hafverrot, bot. Se Hafrerötter.

Hafverö. 1. Socken i Västernorrlands län, Torps
tingslag. 1,076 kvkm. 2,611 inv. (1907). H. utgör
ett konsist. pastorat i Härnösands stift,
Medelpads västra kontrakt. Inom socknen ligger
Alby municipalsamhälle, omkr. 1,000 pers.

2. Kronopark i Hafverö socken, Torps tingslag,
Medelpads revir, Västernorrlands län, bildades
enl. k. br. 4 okt. 1864 och skogsstyrelsens
beslut 12 sept. 1881, af öfverloppsmarkerna
Snöberg, Säter, Västra Vassnäs, Örasjö
och By. Enl. k. br. 19 okt. 1886 inköptes
12 mål Säter n:r 1 om 316 har för 5,000
kr. och k. bref. 12 okt. 1889 620 har af By
n:r 2 för 9,000 kr. Totalareal 12,238 har.
2. G. Sch.

Hafverö skans, i Skåne, mellan Hofby och Köpinge,
10 km. s. om Kristianstad, byggdes af Dahlbergh
i juni 1678 under belägringen af nämnda stad.
L. W:son M.

Haga. 1. Församling i Göteborgs stad. Se Göteborg,
sp. 894. – 2. Socken i Stockholms
län, Ärlinghundra härad. 1,886 har. 352
inv. (1907). Annex till Vassunda, Uppsala stift,
Ärlinghundra kontrakt.

Haga, kungl. lustslott med park, i Solna
socken, Danderyds skeppslag, Stockholms län,
vid Brunnsviken, strax n. om Stockholm,
omfattar 1/2 mtl, 122,8 har, hvaraf 6,8 har
trädgård och 14 har park, tax.värde 190,000
kr. Gustaf III inköpte 1771 stället, hvilket då
kallades Prästhagen l. Prosthagen och hörde under
Karlberg. 1785 köpte konungen äfven en del af den
därinvid liggande egendomen Brahelund, hvarigenom
H. fick sin nuvarande utsträckning. Konungen
bebodde långa tider ett litet anspråkslöst,
men mycket naturskönt beläget trähus på en höjd
strax till höger, när man kommit in i parken;
trähuset på platsen, det nu s. k. Gamla
H
., jämte en kiosk (se fig. 1), finns ännu
kvar, fastän flyttadt ett stycke.

illustration placeholder
Fig. 1. Gustaf III:s kiosk vid Gamla Haga.


Snart
började han dock planera uppförandet af ett
praktslott därstädes, och under den italienska
resan beställdes ritningar till detta slott
af den i Rom bosatte, franske arkitekten Léon
Dufourny. Det blef emellertid den under samma
resa anställde Desprez, som uppgjorde ritningarna
till det blifvande slottet – hållet i tidens
klassiska smak, omgifvet af kolonnader och krönt
med en kupol. Grundstenen lades högtidligen 19
aug. 1786. Penningbrist fördröjde emellertid
bygget, och efter konungens död afstannade det
helt och hållet, slottets grundmurar stå ännu
som en ruin, öfverväxt med småskog.

illustration placeholder
Fig. 2. Konungens paviljong på Haga.


En modell till slottet finns i konungens
paviljong, likaså modellen till ett teaterhus,
som ej heller blef byggdt. Under tiden hade
konungen likväl låtit nere vid sjön uppföra en
mindre byggnad, den s. k. "konungens paviljong"
(fig. 2). Ritningarna
uppgjordes af Tempelman 1787, och byggnaden
stod färdig 1790. Parken anlades och ordnades
af hofintendenten Piper i engelsk stil. Gustaf
IV Adolf med familj bodde ofta på Haga.

illustration placeholder
Fig. 3. Drottningens paviljong på Haga.


Från denna tid är "drottningens paviljong" (fig. 3),
i tidens nyktra stil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free