- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1021-1022

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagdahl, Charles Emil - ´s Hage - Hage, Johannes Dam - Hage, Alfred Anton - Hage, Edvard Filip Hother - Hage, Johannes - Hage, Alfred - Hage, Kristofer - Hage, J. van den - Hagebyhöga - Hagedorn, Friedrich von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till hans excellens herr justitiestatsministern om fängelserna i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Belgien och England (1845).
Han egnade sig på äldre dagar åt ekonomiska studier
och utgaf
Mejerierna i hertigdömena Schleswig och Holstein etc. (1855; 2:a uppl. 1856; prisbelönt af Landtbruksakad.) samt
Kokkonsten som vetenskap och konst med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar (1878–79; 2:a omarb. uppl. 1889–91,
nytryck 1896; ett sammandrag häraf, "Mindre kokbok" 1895),
ett arbete, som förtjänar att kallas klassiskt
på sitt område. Led. af Landtbruksakad. 1856.

A. F.*

’s Hage. Se Haag.

Hage. 1. Johannes Dam H., dansk publicist,
f. 3 apr. 1800, d. 16 sept. 1837, aflade
1824 teol. och 1830 filologisk examen samt
blef 1827 adjunkt och var 1830–36 lektor vid
Roskilde katedralskola. Från 1834 var H. en
flitig medarbetare i veckobladet "Fædrelandet"
och redigerade detsamma sept. 1835–juni
1837. Han skref just den artikel, som ådrog
"Fædrelandet" dess första åtal (nov. 1834) och
medförde professor Davids afsättning. H. var en
kunskapsrik och fosterlandsälskande man. Hans
framträdande som publicist sammanföll med
frihetskänslans uppvaknande i Danmark efter 1830,
och han var i Danmark den förste kämpen för
pressens frihet. Litt.: H. Hage, "J. H., hans
liv og karakter, og enkelte af hans skrifter"
(1854). – 2. Alfred Anton H., den föregåendes
broder, affärsman och politiker, f. 31 dec. 1803,
d. 6 mars 1872, deltog under flera år i vården af
faderns affärsrörelse i Stege och blef 1832
svensk-norsk vicekonsul. Som delegare i handelshuset
Puggaard i Köpenhamn (från 1842) förvärfvade H. en
efter danska förhållanden utomordentligt stor
förmögenhet. Från 1852 till sin död var H. nästan
ständigt medlem af folketinget och 1856–66 därjämte
led. af riksrådet. Till sina åsikter var han afgjordt
nationell och tämligen radikal samt en ifrig frihandelsvän.

– 3. Edvard Filip Hother H., de föregåendes
broder, politiker, f. 9 jan. 1816, d. 9 febr.
1873, blef juris kandidat 1838 samt var
1841–49 flitig medarbetare i "Fædrelandet"
och 1843–47 "fullmäktig" hos Orla Lehmann.
1847–48 redigerade han Trykkefrihedsselskabets
organ "Dansk folkeblad" samt blef på
våren 1848 ständerdeputerad och på hösten
s. å. kungavald medlem af den grundlagstiftande
riksförsamlingen. Han insattes i
grundlagsutskottet och var upphofsmannen till
den landstingsordning, som var gällande till
1866. Som medlem af folketinget 1852–64 och af
riksrådet 1856–66 visade H. sig som en utpräglad
anhängare af det nationalliberala partiet,
med stor förkärlek för engelska institutioner.
I synnerhet verkade han för införande af muntligt
rättegångsförfarande med nämnd
– en fråga, som han förut behandlat i två
skrifter (1847 och 1851). 1860 blef han
borgmästare i sin födelsestad Stege.

4. Johannes H., son af H. 2, mecenat, f. 26 juni
1842, blef student 1860 och godsegare på norra
Själland och i Skåne 1872 samt var 1876–1901
högerledamot af folketinget. På sin egendom
Nivaagaard har han bildat en tafvelsamling (150
målningar), som han öppnat för allmänheten och
1908 jämte byggnad och ett kapital på 60,000
kr. till underhåll skänkte till staten att
tillträdas
efter hans död. Förut hade han skänkt
Frederiksborgs amt ett hospital och 100,000 kr. till
att uppehålla verksamheten där.

5. Alfred H., den föregåendes broder,
politiker, f. 1843, statsvetenskaplig
kandidat 1866 och sedan 1871 godsegare, var
1892–95 folketingsman, blef 1895 kungavald
led. af landstinget och var 1897–1900
landtbruksminister. 1906–08 var han ordf.
för landstingets höger och är sedan
1900 kammarherre.

6. Kristofer H., den föregåendes kusin,
dansk politiker, f. 28 nov. 1848 nära Nakskov,
blef 1867 student och 1871 statsvetenskaplig
kandidat, bosatte sig 1875 i Nakskov som
köpman, men flyttade 1879 till Köpenhamn.
1880 reste han till Sibirien för att
med anledning af Nordenskiölds resa längs
Sibiriens nordkust utforska möjligheterna för
knytande af handelsförbindelser. 1881 blef
han folketingsman och visade sig snart vara en
utmärkt talare med stora insikter i politiska
spörsmål, men skilde sig 1882 från sitt förra
parti, den ministeriella högern, och uppträdde
mycket själfständigt som målsman för ett
nytt, oafhängigt högerparti. Han tog del i
stiftandet af den liberala valmansföreningen
1883 och var sedermera en af oppositionens
ledare i hufvudstaden (hvilket medförde
hans uteslutning ur grosshandelssocietetens
styrelse). 1887 blef han ej återvald
till led. af folketinget, men valdes
ånyo 1890 och har slutit sig allt närmare
vänstern. H. var 1891 referent för utskottet
rörande lagen om anläggande af en frihamn och
1895–1901 tillsammans med J. K. Christensen
referent för finansutskottet. Juli 1901
blef han finansminister i den första
vänsterministären och febr. 1902 efter
Hörups död dessutom minister för de offentliga
arbetena. Antagandet af lagarna om inkomst-
och förmögenhets- samt egendomsskatt och
förberedelsen till Kristiansborgs återuppförande
och till uppförandet af Köpenhamns nya bangård
inföllo under hans ämbetsförvaltning; men under
ministeriets omdaning jan. 1905 utträdde
han ur regeringen, och då han 1906 i en ny
krets framträdde som anhängare af den radikala
vänstern, föll han igenom vid valen till
folketinget. Han har utgifvit
Haandbog i handelsvidenskab (1890, ny uppl. 1904).

1–6. E. Ebg.

Hage [hache], J. van den H., pseudonym för
holländske författaren J. F. Oltmans.

Hagebyhöga, socken i Östergötlands län, Aska
härad. 1,951 har. 596 inv. (1907). H. bildar med
Fifvelstad och Orlunda ett konsist. pastorat i
Linköpings stift, Aska kontrakt.

illustration placeholder

Hagedorn, Friedrich von, tysk skald,
son af danska stats- och konferensrådet
H. S. v. Hagedorn, f. 1708 i Hamburg, d. där
1754, studerade 1726–29 i Jena, var 1729–31
sekreterare hos danske ambassadören i London
och blef 1733 sekreterare vid ett engelskt
handelssällskap i Hamburg, hvarigenom han fick
en indräktig och behaglig plats, som tillät

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free