Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagelberg - Hagelberg, Niklas - Hagelby - Hagelmalm - Hagelsatt - Hagelskadeförsäkring - Hagelskjutning - Hagelskott - Hagelsrum - Hagelstam, Otto Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hagelberg, ort i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), 30 km. n. om Wittenberg. 27
aug. 1813 blef där franska divisionen Girard
slagen af preussiska divisionen Hirschfeld
i förening med 600 kosacker under general
Tjernitjev. C. O. N.
Hagelberg, Niklas, målare, f. 1767, d. 5
nov. 1818 i Hvittaryds prästgård, besökte
konstakademien i Stockholm, men kom sedan
till Köpenhamn och blef där elev af akademien
1794. Återkommen hem var han en flitig utställare
i konstakademien 1800-04. H. uppträdde med
historiemålningar, genrer, landskap och porträtt,
de senare i både olja och miniatyr. I synnerhet
i egenskap af porträttmålare i miniatyr
synes han ha ådragit sig uppmärksamhet och
vunnit ett visst anseende. 1807-15 vistades
han ånyo i Köpenhamn. Hans arbeten äro
i öfre Sverige tämligen sällsynta. Några
miniatyrer, af en fast och god teckning,
men något tunga i färgen, torde utgöra det
förnämsta af hans konstnärliga kvarlåtenskap.
-rn.*
Hagelby. Se By, sjöv.
Hagelmalm, geol., en art sjömalm, hos hvilken
de särskilda små kornen (gul och brun järnockra)
äro af hagels form och storlek. Se Sjömalm.
E. E.
Hagelsatt, metall., kallas ett tackjärn,
hvars brottyta utvisar en hufvudmassa
af hvitt tackjärn med insprängda
korn eller hagel af grått. Se Järn.
C. A. D. (G.H-rj
Hagelskadeförsäkring, en försäkringsform, som har
till ändamål att ersätta de genom hageloväder
vållade skadorna å växande gröda. I utlandet,
särskildt Tyskland, har denna försäkring
varit länge praktiserad, men i Sverige, där
risken för hagelskada är mindre än i sydligare
länder, har hagelskadeförsäkringen ännu icke
fått någon afsevärd utbredning. Det första
svenska försäkringsbolaget mot hagelskada
bildades 1862 och gällde endast landskapen
Skåne och Halland. 1873 bildades Västmanlands
läns hagelskadeförsäkringsbolag, och sedan
följde flera länsbolag, så att 1906 sex svenska
lokala bolag arbetade i hagelförsäkring. 1900
bildades ett för hela Sverige gällande bolag,
Allmänna hagelskadeförsäkringsbolaget, hvilket
enligt statistik, hämtad från Meteorologiska
centralanstaltens erfarenhet, indelade
riket i zoner med olika premietariffer. Men
ej heller detta bolag har fått någon stark
anslutning. I de 7 svenska bolagen, samtliga
ömsesidiga med rätt till uttaxering, ifall
något år skador och förvaltningskostnader
skulle of verstiga premieinkomsten,
uppgingo 1906 premierna till 134,270
kr. och skadeersättningarna till 110,884 kr.
N. V. E. N.
Hagelskjutning. Redan under 1500-talet lär man
i Italien och kanske andra länder ha försökt
att genom skjutning med gevär skydda sig
mot hagelskada, hvarvid man synes ha trott,
att detta skulle liindra haglens bildande. På
1700-talet skrefvo meteorologerna åtskilligt
härom, och i Österrike förbjöd regeringen mot
århundradets slut denna skjutning såsom skadlig
eller onyttig. Men mot slutet af 1800-talet
började åter i Österrike, Italien och andra
länder försök att genom skjutning med särskildt
konstruerade kanoner hindra hagelbildning. I de
två förstnämnda länderna ha med statsunderstöd
gjorts omfattande försök att utröna, i hvad
mån syftet härmed uppnåddes. Men då ingen nytta
kunnat vinnas, ha försöken uppgifves. En utförlig
och sakkunnig
redogörelse för denna fråga och andra därmed
sammanhängande har utgifvits af föreståndaren
för meteorologiska centralanstalten i
Wien J. M. Pernter i "Jahrbücher der
k. k. centralanstalt für meteorologie
und erdmagnetismus" (Anhang: "Bericht über
die Internationale experten-conferenz fur
wetterschiessen in Graz", 1902). Äfven i
"Meteorologische zeitschrift" finner man frågan
dryftad. N. E-m.
Hagelskott, krigsv., var under 1600-talet den
vanliga benämningen på karteschen. Hagelskott
skötos ur "stenbyssor" och "mörsare" samt
bestodo af kiselstenar (af ett äggs eller
en knytnäfves storlek), järnskrot eller
spikhufvud. Genom en träspegel skildes
de från krutladdningen och inlades mellan
hvarf af lera ända till pjäsens mynning. Som
laddandet gick ytterst långsamt, nyttjades
hagelskott endast i fästningskriget.
H. W. W.*
Hagelsrum, gods i Målilla socken, Kalmar
län, nära H. station å Nässjö-Oskarshamns
järnväg. 2 1/2 mtl, jämte kvarn, såg och tegelbruk
tax. till 114,100 kr. (1907). Fältöfversten
Knut Håkansson (Hand), som stupade vid
Axtorna 1565, erhöll af Erik XIV H. till
evärdlig ego, men ifrån hans släkt, som
upptagit namnet Drake (se d. o., sp. 822),
indrogs det vid reduktionen till kronan. 1748
fick dåv. egaren af H., majoren V. M. Pauli,
privilegium att anlägga en masugn till understöd
för Sjundevads bruk i Vimmerby socken, och
1771 fick frih. K. F. Pechlin privilegium att
vid H. anlägga ett järnmanufakturverk, äfven
kalladt "ammunitions-gjuteri". H. tillhörde 1907
L. F. Berglunds stärbhus. B. S.»
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
