- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1037-1038

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagström, Erik - Hagström, Klas Alfred - hagström, Karl leonard - Hagström, Georg Teodor - Hagströmer - Hagströmer, Anders Johan - Hagströmer, Johan Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1793 erhöll H. geschworners n. h. o. v. 1811
antogs han till undermekanikus och 1815 till
öfvermekanikus vid Göta kanalbyggnad, hvarest
han bl. a. uppförde kaj-dammsbyggnader. 1820
kallades H. till styresman öfver Avesta bruk
och uppgjorde 1823 plan för en kanalbyggnad
vid Grådafallen i Dalarna, öfver hvilken
kanalbyggnad han sedan hade öfverinseende. H. var
så godt som autodidakt, men jämbördig med
sin samtids bästa mekaniker.
illustration placeholder


Hagström,
Klas Alfred, präst, f. 13 aug. 1846 i
Blacksta, Södermanland, d. 9 dec. 1902,
kyrkoherde i Mariefred 1880 och i Botkyrka
och Salem 1893, författade bl. a. Strängnäs
stifts herdaminne
(4 bd, 1897-1901).
E. M. R.

Hagström, Karl Leonard, fysiker och
meteorolog, f. 8 jan. 1855 i Norrköping, filos.
doktor och docent i fysik i Uppsala 1891,
lektor i fysik och matematik vid Linköpings
högre allm. läroverk 1893, har författat
bl. a. Jemförelse mellan Ångströms ocli
Neumanns metoder för bestämning af kroppars
ledningsförmåga för värme
(akad. afh. 1891),
flera afh. om mätning af molnens höjd och
hastighet (tills. med N. Ekholm, A. Falk
och H. H. Hildebrandsson) och en elementär
framställning af magnetinduktion (i "Pedag,
tidskr.", 1893). N. E-m.

Hagström, Georg
Teodor
, arkitekt, f. 18 dec. 1865 i Älghult
(Småland), studerade vid Tekniska högskolan och
konstakademien 1887-94. Han har uppfört flera
nybyggnader i Stockholm, sedan 1899 i samarbete
med F. Ekman (se denne). Bland deras 1907 och
1908 daterade arbeten märkas ritningar till kyrka
i Nässjö
(i gotik), palatslik nybyggnad på norska
ministerhotellets förra tomt
på Blasieholmen och
affärshus Skeppsbron n:r 18. G-g N.

Hagströmer,
svensk adlig ätt, härstammar från fältskären
Per Hagström (d. 1733). En son till honom var
läkaren J. O. H. (se denne); en annan son,
inspektören Jakob H., blef fader till
Anders Johan H. (se H. 1), hvilken adlades 1812 med
namnet Hagströmer.

1. Anders Johan H. (före adlandet Hagström),
läkare, f. 8 sept. 1753 på Länna bruk i
Södermanland, d. 8 mars 1830 i Stockholm, blef
1764 student i Uppsala, men måste 1769, på grund
af faderns iråkade medellöshet, afbryta sina
akademiska studier och inskrefs som lärling hos
regementsfältskären Lilljenwald. 1772 placerades
han som kompanifältskär vid Närkes och Värmlands
regemente samt fick 1773 en dylik anställning
vid k. Lifgardet. 1775 blef han underkirurg vid
Serafimerlasarettet i Stockholm. Redan året
förut hade H. vunnit Vet. akad:s andra pris
för besvarandet af dess fråga om rötfebrars
förekommande och botande (Hvilka äro de bästa
förvarings- och botemedel för maligna sjukdomar,
fläckfebrar och rötfebrar?
, 1774). Vid samma
tid började H. att studera botanik och biträdde
prof. Bergius vid förarbetena till dennes
"Materia medica" (1778). 1776 undergick han
kirurgie magisterexamen och blef sedan själf
examinator vid de kirurgiska examina. Ehuru
han förvärfvade anseende som praktisk läkare,
vinnlade han sig oförtröttadt om vetenskapliga
forskningar; ett bevis därpå var "Veckoskrift
för läkare och naturforskare", som han jämte
Kraak 1781 började utgifva. 1781 kreerades
H. af universitetet i Åbo till med. doktor,
blef s. å. läkare vid Danviken, 1782 därjämte
prosektor vid läroverket i Stockholm, 1785
e. o. och 1793 ord. anatomie och kirurgie
professor därstädes, 1788 led. af Vet. akad.,
1795 öfverdirektör öfver kirurgien i riket,
1796 medlem af Collegium medicum, 1808
generaldirektör öfver lasaretten samt 1816
medicinalråd och inspektor vid Karolinska
institutet.
illustration placeholder

- Vid finska krigets utbrott 1788
erhöll H. befattning att undervisa den läkarkår,
som armén behöfde, och inom kort utgingo öfver
sjuttio unga fältskärer från hans skola. Vid 1808
års krig anförtroddes honom samma uppdrag. H. var
en af Svenska läkarsällskapets stiftare (1808)
och skänkte till detsamma 2,000 riksdaler. 1812
upphöjdes han i adligt stånd. 1823 tog H. afsked
från sin professur. - H. var en mycket anlitad
läkare. Mot fattiga var han hjälpsam både
med råd och dåd. För obemedlade unga män
af hans yrke stodo hans bord och hans kassa
öppna. Hans föreläsningssätt var klart och
bestämdt, aldrig höglärdt. Resultaten af sin
praktiska verksamhet nedlade han i en mängd
uppsatser, hvilka återfinnas i Vet. akad:s
handl., Sv. läkarsällskapets handlingar och
årsberättelser o. s. v. Därjämte verkade han
på åtskilliga sätt, såsom genom memorial hos
ständerna, genom tidningsartiklar o. s. v.,
för åstadkommande af en förbättrad hälsovård,
inrättandet af Karolinska institutet och af
Allmänna garnisonssjukhuset, länslasarettens
förbättring, veneriska smittans hämmande
m. m. 1821 lät läkarkåren utföra hans byst
i marmor och uppställa den i Karolinska
institutet. Se minnesteckning af A. Retzius i
Vet. akad:s handlingar 1830.

2. Johan Vilhelm H., den föregåendes sonsons son,
universitetslärare, f. 4 dec. 1845 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1865, juris kandidat
1870 samt docent i svensk allmän lagfarenhet
och romersk rätt vid Uppsala universitet
1872. Efter att ha inom dess juridiska
fakultet bestridt åtskilliga lärarförordnanden
utnämndes han därstädes 1877 till e. o. och
1888 till ord. professor i straffrätt. 1877
blef han juris hedersdoktor och 1893 filos.
hedersdoktor. 1886-87 var han led. af Nya
lagberedningen. H. har utgifvit Om aktiebolag
enligt svensk rätt
(1872), Om frihetsstraffen
(i Upps. univ:s årsskrift 1875), Granskning af
förslaget till strafflag för storfurstendömet
Finland
(1879), Om rätten till nödvärn (i
nordiska juristmötets förh.), Granskning af
und. förslag till strafflag för storfurstendömet
Finland, förordning om verkställighet af straff
samt förordning om strafflagens införande


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free