Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haiti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ön har två torra perioder, en större nov.–mars,
en mindre (jämförelsevis torr) juni–juli;
den större regntiden är april–maj, den mindre
aug.–okt. Under sommaren förekomma ofta oväder,
i synnerhet södra kusten är då utsatt för
orkaner. I de högre liggande trakterna råder en
evig vår. Med afseende på växtlighet liknar ön i
allmänhet de öfriga Antillerna, särskildt Cuba
(se dessa ord). Skogar, rika på tropiska former,
kläda bergen ända till deras spetsar. På de mer
bevattnade ställena växa bl. a. bomullsträdet
(Ceiba pentandra), kungspalmen (Oreodoxa
regia), solfjäderspalmen (Sabal umbraculifera),
mahogny (Swietenia mahagoni) och många arter
af lager- och oleandertyp blandade med lianer
och epifyter. De torra, af passadvinden
icke vattnade bergsluttningarna klädas af
aromatiska Crotonarter, kakteer, mimosor och
guavebuskar. Bergskogarna på öfver 1,200
m. karakteriseras af trädlika ormbunkar samt
af stora bestånd af antilliska barrträdet
(Pinus occidentalis). Högbergsfloran (öfver
2,300 m.) har erikacéer och fleråriga örter,
som återfinnas på Amerikas fastland.
Djurvärlden liknar Cubas. Af inhemska
däggdjur finnas endast flädermöss och
gnagare, den äfven på Cuba förefintliga
insektätaren Solenodon. Bland ödlor märkes en
för H. egendomlig, med Iguana besläktad form
(Metopoceros cornutus). I sjöar och floder
finnas kaimaner, vid kusterna sköldpaddor och
krabbor. Moskiter äro talrika.
Befolkning. Vid spanjorernas ankomst beboddes
västra kusten af cibuneyes-indianer, som
hade sitt egentliga hem på Cuba, och öns
inre samt östra del af arovaker, hvilka
sannolikt voro en gren af den sydamerikanska
nu-aruak-gruppen. Columbus anslog befolkningen
på H. till 1 mill., Las Casas till 3 mill.,
men det hårda arbetet i guldgrufvorna och annat
förtryck samt europeiska sjukdomar decimerade
den raskt. Efter 50 år funnos knappast några
infödingar kvar (några hundratal kvarlefde in på
1700-talet i en fristad nära Samanábukten). Redan
1505 började negrer importeras som slafvar. Deras
antal öfversteg till sist de hvites, och
slutligen var omkr. år 1800, då fransmännen
utvandrade, hela västra delen af ön alltigenom
befolkad af negrer, hvilka där bildat en
egen stat, medan i östra delen majoriteten af
folket blef en blandningsras. Hur hastigt denna
omhvälfning gick, framgår däraf, att 1687 i
västra H. funnos blott 3,582 negrer vid sidan
af 4,411 hvita. Öns hela invånarantal uppgifves
f. n. till omkr. 1,9 mill.
I politiskt hänseende delas H. i två republiker:
Dominikanska republiken (se d. o.) och
republiken H.
2. Republik, som omfattar den västra, mindre
delen af ön jämte de närliggande öarna Tortuga,
Gonave, Cayemite och La Vache. Den östra gränsen
är mycket oregelbunden, och båda republikerna
göra anspråk på Artibonites öfre bassäng, men
enligt ett 1876 afslutadt fördrag erkännes det
omtvistade området såsom dominikansk provins,
ehuru H. tillgodogör sig detsamma mot en
ersättning af 150,000 piaster. Gränskrig äro
mycket vanliga. Hela arealen är 28,676 kvkm. 1,5
mill. inv. (1906), nio tiondedelar negrer, resten
mulatter. De hvite äro blott ett fåtal. Negrerna,
ehuru mycket mörka, ega sällan afrikanska drag;
en annan omgifning har modifierat dem till större
likhet med den europeiska typen.
Språket är en fördärfvad franska, statsreligionen
den katolska; dock råder religionsfrihet. En
hemlig kult, kallad "vaudou", drifves af ett
stort antal till hedendom återfallna negrer;
den är en blandning af fetischdyrkan och
katolsk kristendom, har egna präster (papa
loi), nattliga orgier, ormdyrkan, djur-, ja
ibland äfven människooffer. Skolväsendet står
lågt, ehuru obligatorisk skolgång är stadgad;
af högre läroanstalter finnas 5 lycéer,
en medicinsk och en juridisk skola. Men hur
okunniga och vidskepliga negrerna än äro,
ega de en anmärkningsvärd andlig vakenhet, god
fattningsförmåga och skarpt omdöme; de ha stor
aktning för kunskaper, och i aflägsna trakter
utan skolor inhämta barnen af de gamle kunskap
i innanläsning. Många barn skickas till franska
skolor, och H. tager större andel i spridningen
af fransk litteratur än många franska distrikt
af samma storlek. – I ekonomiskt afseende
är H. nu i djupaste förfall: slätterna kring
Port-au-Prince ha förvandlats till en öken,
emedan bevattningsanläggningarna från den franska
tiden fått förfalla; men som H. alltigenom
är ett kustland och dess jord fruktbar, så
äro dess produktion och handel alltjämt af
betydelse. Sockerodlingen, som var källan till
landets välstånd under den franska tiden, har
fått förfalla; däremot är kaffeodlingen betydlig:
1901 skördades på 50,000 har 29 mill. kg. kaffe,
dock af mindre värde, enär det icke tillräckligt
rensas. (1789 var kaffeskörden 43 mill. kg., och
1791 var sockerproduktionen 73,5 mill. kg.) För
öfrigt utföras kakao, bomull, orangeskal,
ricinusfrön, majs samt flera värdefulla
träslag (bl. a. mahogny) och hudar, honung, vax,
sköldpadd, rom, stärkelse och för omkr. 300,000
kr. cigarrer i månaden. Importen steg 1905
till 3,9 mill. dollars, exporten till nära 9
mill. (mot 32 mill. doll. 1789). l den viktigaste
hamnen, Port-au-Prince, inlöpte 1905 201 ångare
om 311,000 ton och 5 segelfartyg om 1,449
ton. Andra för utländsk handel öppnade hamnar
äro Jacmel, Cap Haïti, Gonaives, Petit-Goave,
S:t Marc, Aux Cayes, Jérémie, Port-de-Paix,
Miragoane och Aquin. H:s egen flotta räknade 5
ångare om 908 ton och 13 segelfartyg om 2,280
ton. 1906 funnos 45 km. järnväg. Vid sidan af
metersystemet begagnas äfven gammalfranska och
engelska mått och vikter. Myntenheten är gourde
l. dollar à 100 centimes (= 5 francs). Enligt
nu gällande författning af 9 okt. 1889 väljes
presidenten för 7 år af båda kamrarna, samlade
till en nationalförsamling; vid hans sida stå 6
ministrar. Senaten består af 39 ledamöter, valda
för 6 år af representantkammaren inom en lista,
som till hälften uppsatts af presidenten, till
hälften af valberättigade. Den förnyas till en
tredjedel hvart annat år. Representantkammaren
(Chambre des communes) består af 95 deputerade
1 från hvarje kommun), valda för 3 år; valrätt
har hvarje man, som är 21 år. För valbarhet
fordras 25 år till representantkammaren och 30
år till senaten samt minst 40 år för att kunna
väljas till president. Landets hvita invånare få
icke besitta fastighet, de betala högre skatter
och äro underkastade andra godtyckligheter. För
rättskipningen finnes en kassationsdomstol
i Port-au-Prince, 6 kretsdomstolar och 5
handelsdomstolar. För förvaltningen är landet
deladt i 5 departement. Enligt budgeten för
1906–07 steg statsskulden till 12,4 mill. dollars
i papper och 26,1 mill. dollars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
