Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1069-1070 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halation l. Ljusgårdsbildning - Hala upp - Hala ut - Halawe - Halbe, Max - Halberstadt - Halbertsma, Justus Hiddes - halbertsma, Eeljte - Halbig, Johann - Hald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de kemiskt verksamma ljusstrålarna
(antihaloplåtar), kan man af hjälpa detta fel i
hög grad. J. Htzg. ’

Hala upp, sjöv. Se Hala.

Hala ut, sjöv. Se Hala.

Halawe, astron., en af
småplaneterna.


Halbe, Max, tysk författare,
f. 4 okt. 1865 i Guettland nära Danzig,
son af en godsegare, studerade i Heidelberg,
Berlin, München 1883-88, blef filos. doktor,
framträdde 1889 som författare af skådespel,
af hvilka dock de första icke hunno fram till
scenen. Till en början närmast en lärjunge af
Ibsen och Hauptmann, vann H. emellertid en själf
ständig ställning genom sitt drama Jugend (1893,
14:e uppl. 1904; "Ungdom"), som vann utomordentlig
framgång vid sitt första uppförande och som snart
gjorde runden öfver hela Tyskland och Norden;
särskildt tilltalade styckets äkta, naturvarma
framställning af den första uppvaknande kärlekens
fröjder och sorger och den väl funna lokaltonen
från författarens västpreussiska hembygd, liksom
en viss omedelbar poesi skilde stycket från den
eljest något dystra naturalismens verk. Bland
hans följande arbeten märkes Mutter erde (1897;
5:e uppl. 1903), törhända H:s bästa alster,
ett skådespel, i hvilket motsatsen mellan
hufvudstadslifvets bildning och det landtliga
fädernehemmets traditioner för till en tragisk
utgång. Likartade konflikter mellan det lugna,
fredliga hemlifvet och den passionerade längtan
efter en friare, obunden värld framträda
i tragedien Die heimatlosen (1899) med en
egendomlig stämning af hemlösheten i en storstads
pensionatslif; Hans Rosenhagen (1901) ger en
skildring af en gammal godsegarfamiljs bittra
strid mot traktens själfegande bönder, utmynnande
i de två sista representanternas strid på lif
och död, just då försoning yppats. Flera af H:s
senare dramer, särskildt de, i hvilka han lämnar
den realistiska nutidsskildringen, ha gjort föga
lycka, hvaremot Der strom (1904; "Floden"),
en familjehistoria om tre bröders kärlek till
samma kvinna med dess något symboliska stämning,
vann mycken framgång å scenen. H. har äfven
författat en naturalistisk novell af mycken
kraft, Frau Meseck (1897). H. grundade 1895
en "intim teater" för dramatiska experiment i
München och var 1899 medgrundare af Volksbühne
i München, där han är bosatt. Jfr Ad. Stern,
"Studien zur literatur der gegenwart" (II,
1904). K. W-g.

Halberstadt, stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (Sachsen), vid Holzemme,
ett tillflöde till Saales biflod Bode. 45,529
inv. (1905). Staden har ett ålderdomligt
utseende, och i många af dess byggnader är
medeltidens arkitektur bibehållen. Märkligaste
byggnaderna äro den gotiska domen (från
13:e-15:e årh., restaurerad 1850-71; se fig.),
Liebfraukirche, en pelarbasilika (byggd 1135-
1248, restaurerad 1848) samt rådhuset (byggdt
1360-81). Staden har ett gymnasium (sedan
1675, med ett bibliotek af 40,000 bd), ett
realgymnasium, en
högre realskola, två seminarier, döfstumanstalt
och teknisk skola samt drifver åtskillig
industri. - H:s ursprung är samtfdigt med
grundandet af biskopsstiftet H. (i början af
800-talet), hvars hufvudort
staden var. Genom westfaliska freden (1648)
kom stiftet som furstendöme till Brandenburg
och omfattade, sedan grefskapet Regenstein
1671 blifvit förenadt därmed, 1,820 kvkm. Vid
freden i Tilsit 1807 lades furstendömet till
Westfalen, men återgick 1813 till Preussen
och bildar nu ungefär de fyra kretsarna
Aschersleben, Oschersleben, H. och Osterwieck
i reg.-omr. Magdeburg. I H. afled J. Baner 1641.
(J. F. N.)


Domen i Halberstadt.

Halbertsma. 1. Justus Hiddes H., holländsk
språkforskare, f. 1789, d. 1869 som mennonitisk
predikant, var verksam som filolog och
litteraturhistoriker (Aanteekeningen 1851,
Letterkundige naoogst, 2 bd, 1840-43, Hulde aan
Gijsbert Japiks, 2 bd, 1824-27), öfversatte
Matteusevangeliet på nyfrisiska och samlade
material till en ordbok, af hvilken hans son,
professorn i Groningen Th. H. 1872 utgaf första
delen. Se biogr, af Eckhoff 1869.

2. Eeltje H., den förres broder, holländsk
författare, f. 1797, d. 1858, läkare i Friesland,
skref en populär diktsamling, De lapekoer fen
Gabe scroar (1822, flera uppl.), Twigen uw ien
alde stamme (1849), Minne Jorrits Reis (1851),
Ee Quikborn (1857) m. fl. arbeten.

Halbig, Johann, tysk skulptör, f. 1814, d. 1882,
studerade i München och tillhörde Schwanthalers
skola. Hans första arbeten voro af dekorativ
art: Lejonen utanför gamla pinakoteket i
München (1835), Roma och Minerva för Hofgarten
därstädes (1840) och 12 kolossalstoder för
Museum i Petersburg. 1845 blef han professor
vid polytekniska skolan i München, utförde
1847 lejonen för kvadrigan på Siegestor och
1850 ett par mästerliga krucifix för Münchens
kyrkogårdar m. m. Dessutom modellerade han
byster och bildstoder, bland dessa en ryttarsted
af konung Vilhelm af Württemberg i Kannstatt,
Emancipationsgruppen i New York, Passionsgruppen
i Oberammergau (1875). C. R. N.*

Hald [hall], dansk herrgård i Jylland, omkr. 7,5
km. från Vi borg, vid Haldsjön (340 har). Niels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>