- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1087-1088

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfslag - Halfslanga - Halfslut - Halfslutet verk - Halfsläkting - Halfslätfil - Halfspant - Halfspäckhuggarsläktet - Halfspänn - Halfs rekkar - Hálfs saga - Halfstackato - Half stång - Halfsuverän - Halfsyskon - Halfsyster - Halftandljud - Halft bevis - Halft bol - Halftimmer - Halfton - Halftropp - Halfträde - Halftyg - Halfvakans - Halfvallonsmide - Halfvarm bänk - Halfva stämmor - Halfvattengas - Halfveradt - Halfvers - Half vind - Halfvingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. stjärten af ett
stjärtblock, äfvensom fånglinor m. m.
H. W-l.

Halfslanga, artill., detsamma som falkon
(se d. o.).

Halfslut, mus., afslutning af en harmoniföljd
eller musikalisk period genom fortskridning
till dominantackordet från toniska treklangen
eller från något annat ackord. Jfr Helslut.
E. F-t.

Halfslutet verk, befästningsk., ett fältverk,
som å front och flanker är försedt med bröstvärn
af jord, men i rygglinjen är slutet af endast ett
stormhinder: järntrådsnät, palissad, förhuggning
e. d. Det användes, när från ryggsidan icke ett
formligt anfall, utan endast en öfverrumpling
är att befara. O. A. B.*

Halfsläkt, jur., en persons halfsläktingar eller
halfskylda anförvanter.

Halfsläkting. Se Halfskyld.

Halfslätfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 189.

Halfspant, skpsb. Se Spant.

Halfspäckhuggarsläktet, Pseudorca, zool., hör
till delfinernas familj bland hvaldjuren. Kroppen
är tämligen smärt, hufvudet framtill afrundadt,
starkt hoptryckt och utan framstående öfverläpp;
ögonen äro belägna högre än munvinklarna;
bröstfenorna äro små och spetsiga; ryggfenan
är medelmåttig och fäst midt på kroppen;
tandkronorna äro koniska; tandraderna upptaga
större delen af öfre och hälften af undre käkens
längd; skallens nos är bred, trubbig och föga
kortare än skallens öfriga del; mellankäksbenen
äro i gommen synliga till nära nosens halfva
längd och plogbenet ett litet stycke. - Vid
svensk kust äro några få exemplar anträffade af
halfspäckhuggaren, P. crassidens, som har stora
tänder, 8-10 i hvarje rad, blir nära 6 m. lång
och är svart, med en knappt märkbar hvit fläck
på sidorna. Troligen lefver denna delfin ute på
öppna hafvet och närmar sig blott tillfälligtvis
kusterna. C. R. S.*

Halfspänn, krigsv. Se Helspänn.

Halfs rekkar. Se Half.

Hálfs saga. Se Half.

Halfstackato, mus. Se Anslag, 3.

Half stång, sjöv. Se Hissa. - Flagga på half
stång. Se Flagga, sp. 528.

Halfsuverän, Halfsuveränitet. Se Suveränitet.

Halfsyskon. Se Syskon.

Halfsyster. Se Syskon.

Halftandljud, språkv. Se Dentilabialer.

Halft bevis, jur. Se Bevis 2.

Halft bol. Se Attungsbol.

Halftimmer, skpsb. Se Spant.

Halfton. 1. Mus., den minsta, praktiskt
använda intervall i vårt musiksystem (då
nämligen de blott enharmoniskt skilda tonerna
tänkas såsom identiska). Diatoniskt kallas
halftonsteget mellan två toner, stående på olika
grader af linjesystemet, t. ex. c-dess samt
grundskalans e-f och h-c; kromatiskt kallas
halftonsteget mellan två toner på samma grad,
t. ex. c-ciss. Jfr Apotome och Limma. -
2. Se Chiaroscurotryck. 1. A. L.*

Halftropp, krigsv. Se Tropp.

Halfträde, landtbr. Se Träde.

Halftyg. Se Papper.

Halfvakans, krigsv. Se Vakans.

Halfvallonsmide, metall., en numera ej
begagnad färskningsmetod (se
Färskning), som bestod i en förbättring af det
gamla tysksmidet. Halfvallonsmidet, tyskarnas
warmfrischen, karakteriserades egentligen däraf,
att färskningen sköttes omsorgsfullare än i
tysksmidet, hvarför färskjärnet ej, såsom i
detta, behöfde afsvalas. Detta förbigående af
afsvalningen är förmodligen anledningen till
namnet "halfvallonsmide", då i vallonsmidet ej
heller förekommer någon afsvalning. Järnets
vällning verkställdes vid halfvallonsmidet
vanligen i samma härd som färskningen, men kunde
äfven utföras i en särskild räckhärd, såsom
förhållandet var vid ankarsmidet vid Söderfors.
C. A. D.*

Halfvarm bänk, trädg. Se Drifbänk.

Halfva stämmor, mus., kallas i orgeln
sådana register, som sträcka sig
blott genom öfre eller nedre hälften af
klaviaturen, t. ex. "oboe" och "fagott".
A. L.*

Halfvattengas. Se Gas, sp. 774, och Generatorgas.

Halfveradt, metall., mindre bruklig benämning
i st. f. halfhvitt (se d. o.).

Halfvers, metr., genom cesur bildad
vershalfva. Se Hemistik.

Half vind, sjöv. Ett fartyg säges segla
med half vind l. med vind tvärs, när
vinden blåser vinkelrätt mot skeppssidan.
R. N.*

illustration placeholder

Fig. 1.
Mundelar af Pyrrhocoris. a öfverläppen,
b sugsnabeln (underläppen)
c stickborst. (Förstor.)

Halfvingar, Hemiptera l. Rhynchota, zool.,
insektordning, hvars viktigaste kännetecken
äro ofullständig förvandling, sugande och
stickande mundelar i form af en ledad snabel
(se fig. 1) och i regel två par vingar af
för de olika grupperna växlande beskaffenhet
och ställning. Hufvudet är mycket olika formadt
hos hufvudgrupperna. Den i hvila under hufvudet
tillbakaböjda sugsnabeln bildas till största
delen af underläppen i form af en lång och smal
i 3-4 tvärleder afdelad ränna, hvars vid roten
bredare öppning täckes af den jämförelsevis korta
öfverläppen. Denna ränna omsluter liksom en slida
de öfriga mundelarna, som utgöras af två par
mycket fina stickborst, i hvilka man velat finna
motsvarigheter till öfriga insekters
öfver- och underkäkar (rnandibler
och maxiller). Palper saknas, men
spetsen af den rännformiga underläppen
torde i deras ställe spela rollen af
känselorgan. - Af mellankroppens
tre leder är den främsta, prothorax,
vanligen större än de öfriga och
fritt rörlig. Af vingarna, som dock ej sällan
alldeles saknas, äro antingen båda paren ungefär
lika till storlek och form, mer eller mindre
hinnaktiga och under hvilan takformigt hoplagda
öfver bakkroppen (underordn. Homoptera),
eller ock äro framvingarna i sin främre
del läderartade, medan bakre delen i likhet
med bakvingarna vanligen är hinnaktig. Det är
denna egendomlighet, som gifvit anledning till
benämningen halfvingar, ett namn, som, ehuru
allmänt brukadt för hela ordningen, med rätta
borde åsyfta endast underordn. Heteroptera. Äfven
vingarnas ställning är så till vida olika, som
hos den senare underordningen vingarna i hvila
äro platt hoplagda



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free