- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1089-1090

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfvingar - Halfvokaler - Halfvärlden - Halfylle - Halfås - Halfädelstenar - Halfö - Halgan - Halha - Haliaëtus - Haliakmon - Halianthus - Haliartos - Halibacterium - Haliburton, Thomas Chandler - Halichoerus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver ryggen. - Bakkroppen är i hela sin bredd
fastvuxen vid mellankroppen. I dess främre del
befinna sig hos många halfvingar ett par på
bakbröstet utmynnande körtlar, som afsöndra en
ofta vedervärdigt stinkande vätska, t. ex. hos
de ökända bärfisarna. - Halfvingarna
föröka sig i regel genom ägg, och larverna
likna de fullbildade utom däri, att de sakna
vingar. Förvandlingen eger rum småningom, under
upprepade hudömsningar, hvarvid vinganlagen börja
framträda som korta stumpar. Hvilande puppstadium
saknas. Hos en del, såsom hos bladlössen,
förekommer ett slags generationsväxling, i
det släktled af hannar och äggläggande honor
omväxla med släktled af uteslutande honor,
som utan befruktning föda lefvande ungar. -
Några halfvingar äro rofdjur, som döda och
utsuga smärre djur. Andra äro parasiter,
som nära sig af varmblodiga djurs blod,
såsom de bekanta vägglössen. Flertalet lefver
dock af växtsafter, och många kunna därigenom
blifva svåra skadedjur för kulturväxterna. -
Halfvingarnas grupp står mycket isolerad bland
nutidens insektordningar. Den är också mycket
gammal, då medlemmar af densamma uppträdde
redan under paleozoiska tiden. Omkr. 33,000
arter torde vara beskrifna. -
Ordningen indelas i tre underordningar (jfr
fig. 2-4): Heteroptera l.
skinnbaggar (se d. o.), Homoptera, stritar
(se d. o.), samt Phytophthires, växtlöss
(se d. o.). Som en fjärde underordning har man
också hit räknat en grupp Aptera, till hvilken
hänfördes fam. löss (Pediculidæ) och
pälsätare (Mallophaga). Den förra af dessa familjer
anses dock numera böra bilda en särskild
ordning under namn af Anoplura (se Löss), medan
pälsätarna föras till ordn. gnagarinsekter.
G. A-z.

illustration placeholder

Typer för underordningarna af ordn. Halfvingar:
Fig. 2.
Pentatoma nigricorna, en skinnbagge. (Nat.
storl.) -
Fig. 3. Aphrophora spumaria, en strit. (2 ggr
nat. storl.)
- Fig. 4. Aphis rosæ, en växtlus. (3 ggr
nat. storl.)

Halfvokaler kallas i den antika
(grekisk-latinska) grammatiken l, m, n, r,
s
, såsom varande ett mellanting (hemifona)
mellan vokalerna (foneenta) och de öfriga
konsonanterna (afona). I nyare grammatiker
upptagas som halfvokaler än alla frikativor, än
blott likvidorna l, m, n, r, dessa så till vida
med rätta, som de oftare än andra konsonanter
förekomma som "sonanter" med vokalisk funktion
(bilda stafvelse). I den indiska grammatiken
anses j, r, l, w som halfvokaler. För den moderna
fonetiken är begreppet "halfvokal" egentligen
främmande. Närmast uppfattas "halfvokal" som
vokal i konsonantisk funktion, företrädesvis den
tonviktslösa delen (glidevowel, coalescent) af en
diftong, således senare elementet i en fallande
diftong, t. ex. i (e) uti ty. o. sydsv. bein,
u uti August, det förra elementet i en stigande,
t. ex. o i fr. soi, i uti fr. bien samt de i
finnl., vissa nordsv. och sydsv. mål vanliga
för-slagen, t. ex. ien, en, hyö, hö, guå, gå,
trodde förr, att endast i och u kunde på detta
sätt tjänstgöra, hvarför de företrädesvis
anses som "halfvokaler". Detta är emellertid
oriktigt: hvilken vokal som helst kan uppträda
som halfvokal. Stundom inskränkes (i den
historiska grammatiken) begreppet diftong till
fallande sådana, hvaremot stiganda diftonger
särskildt betecknas som halfvokal + vokal.
Lll.

Halfvärlden, en stundom nyttjad öfversättning
af franska ordet demimonde (se d. o.).

Halfylle, text., väfnad af ull i förening med
bomull (vanligen bomullsvarp med inslag af
kamgarn, kardullsgarn eller shoddygarn). G. A. W.

Halfås, f. d. socken, har till alla delar
uppgått i Ryda, Skaraborgs län.

Halfädelstenar. Se Ädelstenar.

Halfö, en från ett större land (fastland eller
ö) i hafvet utskjutande del, som på tre sidor
omgifves af vatten. Små halföar kallas näs. Är en
halfö mycket smal i förhållande till sin längd,
får den namn af landtunga. Halföar uppstå
antingen genom afsöndring, i det att hafvet
trängt in och öfversvämmat det kringliggande
landet, eller genom anslutning, då hafvet
dragit sig tillbaka, hvarigenom från början
fritt liggande öar förenats med fastlandet. Den
förra gruppen halföar har samma geologiska
skapnad som kontinenten (t. ex. Bortre Indien,
Kaliforniska halfön, Jylland, Arabien), de senare
äro geologiskt alldeles själfständiga och hänga
vanligen endast genom ett ungt lågland ihop med
kontinenten (t. ex. Deccan, Krim, Peloponnesos,
Spanska halfön, Skandofenniska platån).
’J. F. N.

Halgan. en af Loyaltyöarna.

Halha, namn på en kaukasisk stam. Se Inguscher.

Haliaëtus, zool. Se Hafsörnen.

Haliakmon. Se Vistrica.

Halianthus Fr., bot., ett AIsine mycket
närstående växtsläkte af fam. Caryophyllaceæ,
afd. Alsinoideæ med 1 art, H. peploides
Fr. (Ammodenia peploides), saltarv, som är
en på sandiga hafsstränder tämligen allmänt
växande glatt, köttig ört med tätt sittande,
platta, elliptiska blad, hvita vaxluktande
blommor och stora frön. G. L-m.

Haliartos, i forntiden stad i Beotien, vid
södra stranden af sjön Kopais. Den förstördes af
perserna under Xerxes, men uppblomstrade åter,
tills den ånyo lades i ruiner af romarna (171
f. Kr.). Framför dess murar förlorade spartanske
fältherren Lysandros slag och lif mot tebanerna
(395 f. Kr.).

Halibacterium, bot., ett artificiellt
(fysiologiskt) bakteriesläkte omfattande i hafvet
lefvande former af Bacillus.

Haliburton [hä’libätn], Thomas Chandler,
amerikansk skriftställare, f. 1796 i Windsor
i Nova Scotia, d. 1865 i England, blef 1840
domare vid högsta domstolen i Halifax, bosatte
sig sedermera i England och blef 1859 medlem af
engelska underhuset. Skrifter: The clockmaker,
or the sayings and doings of Samuel Slick of
Slickville
(1837-40), den första genomförda
satiren öfver yankeens karaktär, Historical and
statistical account of Nova Scotia
(1839),
The attaché, or Sam Slick in England (1843),
Sam Slick’s traits of american humour (1852;
ny uppl. 1866) m. fl. Biogr, af Crofton (1889).

Halichoerus [-körus], zool. Se Säldjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free