- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1097-1098

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halfsläkt - Hall, Peter Adolf - Hall, Birger Martin - Hall, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Magdalena, lämnade han i maj 1766 fäderneslandet,
som han aldrig skulle återse, och ställde färden
till Paris. H:s teknik rönte emellertid aldrig
något omedelbart inflytande af den samtida
franska miniatyrmålningen, utan utbildades
på fullkomligt själfständig grund och med
den kraft, som snillet förlänar.
illustration placeholder

P. A. Hall. (Efter ett sj älfporträtt.)
H. väckte
genast betydande uppseende: 1769 kallades han
af målarakademien till agré och utnämndes
till kungl. hofmålare. På 1769 års salong
uppträdde H. först inför en större allmänhet med
porträtt af alla tre prinsarna, hvilka bilder
hälsades med stort bifall, äfven af franska
pressen. 1773 kallades han till hedersled.
af svenska Målar- och bildhuggarakademien. Då
hans inkomster genom franska revolutionen hotade
att alldeles utsina, beslöt han, på inrådan af
baron Staël, att uppsöka Gustaf III i Aachen
(1791), som vid sitt besök i Paris 1784 visat
H. mycken nåd och ifrigt inbjudit honom till
hemlandet. Han vistades sedan omväxlande i
Spa, Maastricht och, sedan hösten 1792, Liège,
under tilltagande ohälsa. Hans efterlefvande
fortforo att vara bosatta i Frankrike. En af
hans döttrar, Adélaide, var en utmärkt
målarinna och kallades 1792 till medlem af
svenska Målarakademien, säkerligen på Sergels
förord. - H., som redan tidigt af fransmännen
erhöll namnet "le van Dyck de la miniature",
intager enligt allas omdöme kanske den förnämsta
platsen bland 1700-talets mångfaldiga
miniatyrister, åtminstone i Frankrike. Han gör det icke
blott genom den snillrika uppfattningen och den,
enligt samtidas vitsord, slående likheten i
de porträttbilder han utfört, utan kanske lika
mycket genom den oöfverträffligt lediga och
säkra, honom personligen tillhörande teknik han
i sina flesta arbeten utvecklat. Ingen af hans
föregångare miniatyrmåleriet har så som han
förstått använda elfenbenets genomskinliga yta
till grundval för karnationen: knappt någon, ens
af efterföljarna, har uppnått hans breda, säkra
penselföring, där punktering och streckning
endast helt undantagsvis förekomma, eller hans af
elegans och lif strålande färggifning. Det är i
synnerhet de senare egenskaperna, som gjort honom
beundrad; men hans solida artistiska bildning
och rika konstnärsfantasi förtjäna ej mindre
erkännande. H. var för öfrigt ej inskränkt
till miniatyrmåleriet, ehuru han är mest känd
genom arbeten af denna art. Han målade i pastell
och emalj samt äfven i olja och akvarell. Utom
porträtt utförde han förtjusande fantasihufvud,
mest af unga flickor, hela familjegrupper,
blomsterstycken m. m. Af hans hand förvara
det svenska nationalmuseets samlingar
Själfporträtt, bilder af hans dotter Adélaide,
Sergel
och en okänd samt kopior af Gustaf II
Adolf
och Oxenstierna) efter van Dyck och
Miereveld. Några få porträtt finnas ock i
privata större samlingar. I Louvregalleriet är
H. representerad genom två
bilder. För öfrigt äro naturligtvis hans arbeten
mycket spridda i Frankrike. Jfr Fr. Villot,
"Hall, celèbre miniaturiste du 18:e siècle,
sa vie, ses œuvres, sa correspondance" (1867),
och O. Levertin, "Niclas Lafrensen d. y." (1899).

2. Birger Martin H., den föregåendes broder,
läkare, f. 26 aug. 1741 i Borås, d. 10
aug. 1814 i Västerås, studerade i Uppsala,
Greifswald och Berlin. 1766 undergick han
kirurgisk examen i Stockholm och blef 1768
med. doktor i Uppsala. En tid verkade han
som praktiserande läkare i Stockholm och var
1773-93 provinsialläkare i Västmanland. H. var en
värderad och omtyckt läkare; sina lediga stunder
egnade han åt naturalhistorien. Han hade en
stor insektsamling och ett rikt herbarium samt
efterlämnade, utom en stor mängd anteckningar i
medicinska och naturhistoriska ämnen, en stor
foliovolym, innehållande samlingar till en
systematisk, af teckningar åtföljd beskrifning
öfver svamparna. I Vet. akad:s handlingar
finnas af H. två uppsatser; därjämte utgaf han
Underrättelse om rödsotens botande i Westmanland
(1773). 1. -m.* 2. (R.T-dt.;

Hall [uttalas eg. hå’l], John, köpman,
original, f. 23 dec. 1771 i Göteborg, son af
den från Skottland inflyttade rike köpmannen
John Hall och Kristina Gothén. Hans uppfostran
var förvänd; i tron att sonen aldrig kunde
blifva fattig lät fadern honom tillfredsställa
alla nycker; han utvecklade sig till en envis,
själfrådig, i praktiska ting ganska oduglig man,
som dessutom saknade förstånd på pengars värde; i
sitt yttre uppträdande var H. cynisk, oaktadt han
egde estetiska intressen och bildning och äfven
själf var en smula artist, såsom tecknare och
etsare. Han var f. ö. i mycket en svärmare med
en del intressanta drag. I sin affärsverksamhet
kom han i beroende af sina närmaste män
och af kompanjoner, som missbrukade hans
godtrogenhet. 1807 råkade affären på obestånd,
men då utredningsmännen af boet tydligen
tillgodosett sig på hans bekostnad, uppstod en
långvarig process, hvarvid kunniga jurister stodo
H. bi. H. lät emellertid, just då processen var
på väg att i högsta instans afgöras till hans
förmån, narra sig att ingå en förlikning, men de
medel han erhöll af motparten åtgingo att betala
rättegångskostnader och åtagna förbindelser. Han
försjönk snart i elände och vandrade de senare
årtiondena af sitt lif som tiggare på Stockholms
gator samt afled 29 dec. 1830 i ett hybble å
en af malmarna där, ett egendomligt exempel på
lyckans omskiftelser. Hans öden blefvo föremål
för skildringar i olika skillingstryck; redan
under hans lefnåd sjöngs en visa om honom,
kort efter hans död utgaf Fr. Cederborgh en
liten bjärt färglagd folkskrift "Berättelse om
den först rike och ansedde sedermera fattige
och föraktade John Hall, dess lefnadsöden och
ömkansvärda död. Sannfärdig sannsaga", och
1833 utkom en litografi (af Blackstadius) med
16 bilder ur H:s lefnad och några moraliska
verser under titeln "Högmod går för fall"; 1852
tecknade en finsk man, som sammanträffat med
H. 1801, då han rest i Finland och Ryssland,
honom i helt annan dager såsom en synnerligen
behaglig och kunskapsrik person med ovanligt
intresse för naturens och konstens skönhet,
liksom för naturvetenskaperna, särskildt kemi
och mineralogi, flärdfri, vänlig, i sitt yttre
högst ovårdad; P. A. Bergstrand tecknade 1878 i
"Sverige. Fosterländska bilder" (bilaga till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:27:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free