- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1103-1104

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hall, Charles Francis - Hall, Asaph - Hall, Anton Kristian - Hall, Sydney - Hall, Maxwell - Hall, Granville Stanley

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hampshire, var först klensmed, sedan gravör och
slutligen tidningsredaktör i Cincinnati. För att
inhämta upplysningar om Franklinska expeditionens
öde gjorde han 1860 och 1864 två expeditioner
till Ishafvet och vistades flera år bland
eskimåerna (Life with the esquimaux, 1864;
3:e uppl. 1871), utan att dock finna något af
hvad han sökte. 1871 utsändes han af amerikanska
regeringen på en ny expedition till Smith sound,
men dog 8 nov. s. å. i Robesons kanal.

illustration placeholder

Hall [hå’l], Asaph, nordamerikansk astronom,
f. 15 okt. 1829 i Goshen, Connecticut, d. 22
nov. 1907 i Annapolis, Maryland, var i sin
ungdom handtverkare och började sina egentliga
studier först vid omkr. 25 års ålder. 1857 blef
han assistent vid Harvard college observatory,
var 1862-91 anställd vid Förenta staternas
Naval observatory i Washington och utnämndes
1863 till professor. 1895-1901 var han led. af
fakulteten vid Harvard-universitetet, där
han föreläste celest mekanik. H. utförde en
mängd betydelsefulla arbeten inom den praktiska
astronomien. Under de första åren observerade han
hufvudsakligen planeter och kometer, men sedan
han 1875 fått till sitt förfogande den stora
refraktorn, utförde han observationer förnämligast å
de stora planeternas månar samt å dubbelstjärnor,
hvarjämte han verkställde undersökningar öfver
dessa himlakroppars banor. Äfven må nämnas
hans bestämningar af fixstjärnparallaxer
och uppmätningar af stjärngrupper. H:s
ryktbara upptäckt af Mars-månarna 1877, som
1879 förskaffade honom Royal astronomical
societys stora guldmedalj, gjordes icke af en
tillfällighet, utan var frukten af systematiska
efterforskningar. H. offentliggjorde i
facktidskrifterna många värdefulla bidrag
äfven till den teoretiska astronomien,
undersökningar öfver planetstöringar,
banbestämningar o. d. Efter B. A. Goulds (se
d. o.) död var han medutgifvare af tidskr. "The
astronomical journal". H. var 5 gånger ledare
af eller deltagare i astronomiska expeditioner
för iakttagelser af solförmörkelser eller
Venus-passager. Bland hans större arbeten,
hvilka i allmänhet äro publicerade som bihang
till Washingtonobservatoriets annaler, märkas
Observations of double stars made at the United
States Naval observatory
(2 bd, 1881, 1892),
Orbit of the satellite of Neptune (1885),
The orbits of Oberon and Titania, the outer
satellites of Uranus
(s. å.), The orbit of
Japetus, the outer satellite of Saturn
(s. å.),
Observations for stellar parallax (1887), The
six inner satellites of Saturn
(s. å.) och
Saturn and its ring 1875-1889 (1891).
B-d.

Hall, Anton Kristian, norsk präst, f. 10
aug. 1840 på Tromsö, blef teol. kandidat 1867,
var därefter präst på olika ställen, blef 1882
domprost i Tromsö, 1890 hofpredikant och 1898
garnisonspräst i Kristiania. Tidigt påverkad af
P. L. Hærem (se denne), egnade han de kristliga
föreningarna för unga män det varmaste
intresse och stiftade 1880 Norges kristelige
ungdomsförbund. Som förbundets generalsekreterare
och som redaktör af dess organ "Den unges ven"
har han nedlagt ett stort och omfattande arbete
i sakens tjänst. - Hans broder, Birger Anneus H.,
f. 10 sept. 1858 i Vefsen, Helgeland, sedan 1902
tredjepräst vid Trefaldighetskyrkan i Kristiania,
har som populär religiös författare och
sjömanspräst utvecklat en betydlig verksamhet,
och hans skrifter höra till de på den norska
uppbyggelselitteraturens område mest lästa.
O. A. Ö.

Hall [hå’l], Sydney, engelsk tecknare och
målare, f. 1842, elev af akademien i London
och prerafaeliten Arthur Hughes, blef bekant
som tecknare af skisser ur fransk-tyska kriget
1870-71 för tidningen "The graphic". Han åtföljde
såsom specialartist prinsen af Wales till Indien.
J. K-e.*

Hall [hå’l], Maxwell, engelsk astronom, f. 23
febr. 1845 i Cheltenham, inrättade åt sig
ett astronomiskt observatorium å Jamaica samt
grundlade en meteorologisk centralanstalt för
Jamaica i Kingston. Bland hans astronomiska
skrifter märkas The sidereal system (1877)
och Determination of the solar parallax from
the opposition of Mars
, 1877 (1879). I det
förra arbetet, som kompletterades genom en
serie afh. i "Monthly notices of the Royal
astronomical society" 1878-98, upptog han
till behandling den af flera andra astronomer,
t. ex. Mädler, studerade frågan om en gemensam
rörelse af fixstjärnsystemet kring ett centrum.
B-d.

illustration placeholder

Hall [hå’l], Granville Stanley, amerikansk
psykolog och pedagog, den förnämste grundläggaren
af den amerikanska barnpsykologien, f. 1
febr. 1846 i Ashfield, West-Massachusetts. Efter
ett års studier vid teologiska seminariet i New
York, dit ej någon afsikt att blifva präst,
utan den filosofiska undervisningen lockat
honom, anträdde han 1868 en studieresa till
Europa. I Berlin åhörde han Domers teologiska
föreläsningar och deltog i de af Trendelenburg
ledda filosofiska seminarieöfningarna, och
1869 studerade han i Heidelberg, där E. Zeller
och K. Fischer blefvo hans lärare. I hvilken
riktning hans filosofiska intressen vid denna
tid gingo, därom vittnar, att han öfversatte till
engelska Rosenkranz’ bekanta arbete om Hegel som
tysk nationalfilosof (1874). 1870 återvände han
till seminariet i New York och förvärfvade där
teol. baccalaureus-grad 1871. 1872-76 verkade han
som professor i filosofi vid högskolan i Antioch,
Ohio. Studier af Stuart Mill, Darwin, Spencer
och Comte förde honom småningom öfver till en
mera empirisk riktning inom filosofien. 1876
mottog han kallelse till en lärarbefattning i
filosofiens historia vid Harvard-universitetet
i Cambridge, Massachusetts. Redan förut hade
han studerat Wundts fysiologiska psykologi; de
därigenom hos honom väckta intressena fördjupades
under inflytelsen af hans medlärare vid



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free