- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1143-1144

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallstahammar - Hallstatt - Hallstatt-tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Västmanlands län, med bruken belägna vid Kolbäcksån
och Strömsholms kanal samt vid linjen Kolbäck–Ramnäs
af Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg.
Jordegendomen var 1905 taxerad till 736,400
kr. och järnbruken H., 1 martinugn, i Svedvi
socken, och Trångfors, 4 lancashirehärdar, i Kolbäcks
socken, jämte kvarn och såg till 430,200 kr. Bruken
använda som drifkraft betydande vattenfall af omkr.
40 m. höjd, förmedlad genom 6 turbiner om 230
hkr vid H. och 3 turbiner om 70 hkr vid Trångfors.
Tillverkningen uppgick 1907 till 3,870 ton
basisk martingöt, 2,650 t. lancashiresmältstycken,
omkr. 40 t. axlar af götmetall, 1,400 t. härdfärskade
smältstycken, 2,000 t. götmetall samt omkr. 400 t.
band-, söm- och annat finjärn af välljärn, 600 t. d:o
af götmetall och 130 t. stångjärnsafhugg. Antal
arb. var 96 vid H. och 23 vid Trångfors. Egendomen
eges af Hallstahammars aktiebolag, stadfäst
1872. Vid H. har ett annat bolag,
Bultfabriksaktiebolaget, stadfäst 1873, verkstäder för
tillverkning af rälsspik, nitnaglar, bult och muttrar
(1907 till ett värde af 1,4 mill. kr.). Detta bolag
arrenderar vattenkraft af det förra bolaget.

illustration placeholder

Hallstahammars vals- och martinverk.

Hallstatt, köping i öfre Österrike, i det s. k.
Salzkammergut, vid västra stranden af Hallstattsjön
(8,6 kvkm.). 741 inv. (1900; som kommun 1,758).
H. är bekant genom sitt saltbergverk, som 1902
lämnade 8,3 mill. kg. salt, och sin salin, hvars
saltlösning (2,7 mill. hl.) delvis ledes till Ischl
och Ebensee. Om betydelsen af det ofvanför H.
1846 anträffade stora graffältet se Hallstatt-tiden.
J. F. N.

Hallstatt-tiden, arkeol., öfvergångstiden mellan
brons- och järnåldern samt den äldsta delen af
järnåldern i mellersta Europa. Namnet har efter
H. Hildebrands (1872) om ifrågavarande tids kultur
använda uttryck ”Hallstatt-gruppen” antagits af
fornforskarna, emedan ett af de tidigast kända och
mest betydande fynden från denna tid gjordes på
det 1846 upptäckta stora och i följd af de
närbelägna saltgrufvorna mycket rika graffältet vid
Hallstatt i Salzkammergut i Öfre Österrike. Där
ha upptäckts flera tusen grafvar, af hvilka dock
endast något öfver tusen blifvit noggrant undersökta.
Ungefär hälften af dem innehöll rester af brända
lik, den andra hälften obrända lik. Jämte ben
hittades vapen, redskap, smycken, ler- och bronskärl,
pärlor och andra föremål af guld, bärnsten
och glas, sländtrissor, slipstenar m. m. Af de funna
vapnen voro mer än 100 af brons, men öfver 500
af järn. I allmänhet voro brandgrafvarna rikare
utrustade med vapen, brons- och lerkärl, under det
att skelettgrafvarna innehöllo mera bärnsten. De
äldsta svärden (fig. 1) äro af brons, därefter komma
liknande af järn och slutligen kortsvärd eller dolkar
(fig. 2) med järnklinga och bronsskaftets öfverdel i
form af en hästsko. De äldre svärden äro långa med
vågformiga eggar och ofta en hög elfenbensknopp.
Vidare förekomma skaft- och hålcelter (fig. 3) samt,
ehuru sällan, hjälmar (fig. 4) af brons. Bland
verktygen märkas eneggade knifvar af brons eller järn,
smala och buktiga, vidare filar och städ. Smyckena
äro synnerligen talrika och mest af brons. Dit höra
bälten, klädda med drifvet bronsbleck (fig. 5), nålar,
spännen och ringar. Spännena (fibulorna), som
tjänade till dräktens hopfästande, voro ett slags
säkerhetsnålar, som uppträda i en mångfald af former.
Jämte olika slag af bågformiga fibulor äro för
Hallstatt de s. k. glasögonfibulorna (fig. 6 a och b)
synnerligen karakteristiska. Dessa bildas af 2 med
hvarandra förbundna spiralskifvor, i hvilkas
midtpunkter äro anbragta nål och nålhylsa. Vidare
finnas armringar af brons (fig. 7, 8) samt små
bronsbleck, som hängda vid kedjor smycka många slags
föremål (fig. 9). Bronskärlen äro hopnitade af
bronsbleck, ofta sirade med drifna koncentriska cirklar
med ingraverade geometriska ornament och med
påfästa gjutna djurfigurer. De äldre bronskärlen äro
säkert importerade söderifrån, särskildt från
Nord-Italien. Bland kärlen märkas halfklotformiga
sådana och cylinderformiga ”cistor” med repliknande
upphöjningar rundt om (ciste a cordone; fig. 10).
Bland lerkärlen märkas målade fat och skålar med
påsatta djurfigurer af lera.

Hallstatt-tidens kultur är väsentligen en
mellaneuropeisk kultur, som emellertid sträcker sina
utlöpare i ö. ända till Kaukasus, i v. till Atlanten
och i n. till Östersjöområdet. Hvad som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free