Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1163-1164 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halmstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under stadens jurisdiktion. Den mest framstående
byggnaden utom slottet (fig. 3), som nyligen grundligt
restaurerats, är den gamla kyrkan (under den
katolska tiden helgad åt S:t Nikolaus), som ock i
nyare tid undergått en grundlig restaurering (fig. 4).

Fig. 4. Kyrkan (S:t Nikolai) i Halmstad.

Under de senaste åren har staden uppfört nybyggnad
för allmänna läroverket, två folkskolebyggnader samt
byggnader för stadens fattigvård, alla mycket stora
och prydliga. Då den gamla, öfver Nissan ledande
träbron ansågs vara i mindre godt skick, ersattes den
1906–08 af en storartad, mycket bred bro af järn (fig. 5).

Fig. 5. Nya bron i Halmstad.

I staden finnes vattenledningsverk, byggdt
1884–86 för en kostnad af 434,000 kr. Vattnet
ledes från en sjö, belägen 10 km. från staden å
Skedala gårds egor i Snöstorps socken, och föres
genom sjäftryck upp till en å det s. k. ”Galgberget”
n. om staden uppförd, 60 m. ö. h. liggande bassäng,
hvarifrån det genom rörledningar fördelas i staden.
Men då vattenåtgången blef större än vid anläggningen
beräknats, har vid foten af berget anlagts
en brunn, hvarifrån vatten medelst dieselmotorer
uppumpas till bassängen. 1889–90 anlades
elektricitetsverk, som till följd af stadens hastiga
utveckling 1897 och 1904 måst utvidgas. Det är försedt
med underjordiska ledningar. Sydsvenska
kraftaktiebolaget kommer att till staden leverera en del
af den erforderliga elektriska energien. Kostnaderna
för elektricitetsverket uppgå till 291,850 kr. Genom
dessa och andra anläggningar samt aktieteckning i
järnvägar äro kommunalutskylderna mycket höga, 7
kr. pr bevillningskrona (afgifterna till kyrka, skola
och prästerskap inberäknade). Stadens samtliga
tillgångar voro vid 1907 års slut upptagna till
4,988,360 kr. och dess skulder till 3,097,082 kr. –
Stadens hufvudsakliga näringsfång äro handel och
sjöfart. Dess med stor kostnad anlagda hamn är
3–3,5 m. djup och besökes numera 3 ggr i veckan
under seglationstiden af de i linjen Göteborg–Köpenhamn–Lybeck
gående ångfartygen och har jämväl
regelbunden förbindelse med Grimsby, London och
Hamburg. Själf egde staden 1906 56 segelfartyg
om 7,018 ton och 10 ångfartyg om 3,579 ton.
Hamnen besöktes s. å. af 4,872 ankommande och
afgående fartyg om tills. 708,923 ton (däraf 2,941
om 318,265 ton i utrikes fart), hvilka erlade i
afgifter 53,800 kr. Uppburna tullafgifter för
införda varor voro nära 1 mill. kr. Staden hade
s. å. 246 handlande (med 490 biträden), med en till
720,000 kr. uppskattad inkomst af handelsrörelse,
176 handtverkare med 880 arbetare och en för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften af
243,000 kr. samt 72 fabriker med 1,435 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 8,7 mill. kr. Största
tillverkningsvärdet hade 2 kvarnar (2 mill.), 2
ullspinnerier och 3 ylleväfverier (nära 3 mill. kr.,
däraf den en fjärdingsväg norrut belägna
Slottsmöllans klädesfabrik nära 2 mill.), 1 svinslakteri
(890,000 kr.) och 2 mek. verkstäder (350,000 kr.).
1877 öppnades järnvägsförbindelse med Värnamo
(medelst H.–Nässjö järnväg), 1885 tillkom
Skåne–Hallands järnväg (till Hälsingborg) och 1886
Mellersta Hallands järnväg (till Varberg), numera
under namnet Västkustbanan inlösta af staten, och
1889 öppnades den smalspåriga H.–Bolmens järnväg
(64 km.). – Bland undervisningsanstalter må
nämnas högre allmänt läroverk (med både real- och
latingymnasium), högre elementarläroverk för kvinnlig
ungdom och småskoleseminarium. Staden har ett
länslasarett, en kallvattenkuranstalt och en kemisk
station för jordbruket och näringarna. I staden
utgifvas två dagliga tidningar, ”Halland” och
”Hallandsposten” och finnas följande bankinrättningar:
H:s sparbank, Halmstads bankaktiebolag,
H:s folkbank samt afdelningskontor för Riksbanken,
Skånes enskilda bank och aktiebolaget Göteborgs
bank, som i sig upptagit den i H. förut befintliga
Hallands enskilda bank. – I kyrkligt afseende
bildar H. jämte Öfraby och Holm ett regalt pastorat i
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. För
riksdagsmannaval utgör staden egen valkrets. Sedan 1902
är dit förlagdt det nybildade Hallands regemente.

H. låg ursprungligen längre upp vid Nissan, vid
det nuv. Öfraby. Det omnämnes redan på 1200-talet
och fick 31 maj 1307 sina privilegier bekräftade
af hertig Kristofer, men flyttades strax före
1322 till Braktorp, nära Nissans utlopp, där det nu
ligger. Den nya staden bar namnet H. åtminstone
redan 1327. Den blef efter hand den förnämsta på
västkusten och utsågs därför ofta till mötesplats för
de skandinaviska rikenas råd (t. ex. 1435, 1450,
1468, 1483 och 1512). Enligt både 1436 års
unionsförslag och 1450 års traktat i H. skulle det
unionella konungavalet förrättas i H.; så skedde
emellertid aldrig. Staden hade två klosterstiftelser,
den ena af dominikanorden, helgad åt S:t Katarina
(fanns redan vid midten af 1200-talet), den andra
af franciskanorden, helgad S:t Anna (enl. Styffe
stift. 1484). 1434 och 1436 intogs det
muromgifna H. af Engelbrekt. 1534 gaf sig H. åt en
svensk här under Johan Turesson (Tre rosor), och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>