Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grosse allee och Besenbinderhof. Utanför Dammtor
(v. om Lombardsbrücke) ligga botaniska trädgården
och den med djur rikt försedda zoologiska
trädgården. I de yttre stadsdelarna finnas
flera allmänna anläggningar (af tillhopa öfver
300 har), och nya sådana äro planerade. Det
som likväl mest bidrager att gifva H. en
egendomlig karaktär äro de båda Alster-dammarna
(se ofvan), de många kanalerna (fleete) och
Elbe med dess storartade hamnanläggningar. De
vackraste gatorna ligga vid Binnenalster
(Alter och Neuer Jungfernstieg och Alsterdamm)
eller utgå från den (Neuer wall, Alter wall,
Grosse bleichen). Vid kanalerna ligga många
ålderdomliga magasin, hvilka alltmer få vika för
moderna byggnader liksom de smala spetsgaflade
köpmanshusen från äldre tider. De kvarter,
som omgifva Aussenalster, såsom Harvestehude,
Rotherbaum, Uhlenhorst o. a., äro rika på villor
med praktfulla trädgårdsanläggningar. På södra
stranden af Elbe, i frihamnsområdet, på öarna
Kleiner Grasbrook, Steinwärder och Kuhwärder,
ligga varfven och en mängd stora fabriker;
äfven i Hammerbrook (Syd-S:t Georg) och kring
Alsterflodens öfre del finnas många fabriker. Vid
S:t Paulis hufvudgata är nästan hvarje hus
en teater eller annat förlustelseställe. I
frihamnsområdet har uppstått en hel stadsdel
af nya, väldiga magasin. - Af H :s kyrkor
äro S:t Jakobikyrkan (från 14:e årh.) och
S:t Katharinen-kyrkan (1426) de enda, som
kvarstå från medeltiden. S:t Petrikyrkan var
ursprungligen äldst, men nedbrann 1842 och
har sedan återuppbyggts. Äfven den gotiska
Nikolaikyrkan (med ett 147 m. högt torn), är
nybyggd efter en äldre kyrka, som förstördes
i den stora branden 1842. Den största af H:s
kyrkor, S:t Mikaelskyrkan (1757-62), ödelades
alldeles af en eldsvåda 3 juli 1906. 12 maj
1907 invigdes en svensk Gustaf-Adolfskyrka
(fig. 1; för den svenska kolonien i H.),
belägen vid Ditmar-Koel-strasse, i omedelbar
närhet af Hafentor vid Deutsche seewarte. (I
H. har Evangeliska fosterlandsstiftelsen en
sjömanspräst anställd.) Bland öfriga byggnader
märkas rådhuset (byggdt 1886-97) med ett 111
m. högt torn, stadens förnämsta profanbyggnad
(fig. 2), innehållande samlingsrum för senaten
och borgerskapet samt en stor festsal m. m.;
börsen vid Adolfsplatz, midt emot rådhuset, byggd
1836-41, utvidgad 1879-84; justitiepalatset,
Deutsche seewarte på Stintfang vid Elbe,
tullhuset, posthuset, många ståtliga bank-,
skol- och sjukhus samt de storartade
sandfiltervattenverken på Kaltehofe- och Billwärderön
(1890-93); dessutom många enskilda palats och
villor. - H. har öfver 100 broar, däribland många
vackra, såsom Lombardsbrücke öfver Alstern,
Reesendammsbrücke, den stora bron öfver Elbe
med dess gotiska portalbyggnader (fig. 3),
Kersten-Miles-bron med statyer öfver hamburgska
sjöhjältar m. fl. Staden är ock prydd med en
massa bildstoder af framstående män och med
vackra brunnsanläggningar. Det mest storartade
H. har att visa är likväl dess hamn. 25 maj
1881 ingick H:s senat med riksregeringen ett
fördrag (stadfäst af borgerskapet 15 juni),
enligt hvilket H. 15 okt. 1888 skulle inträda i
tullföreningen, men behålla ett frihamnsområde
och för nya hamn- och magasinsbyggnader erhålla
af riket ett bidrag af 40 mill. mk. Rifningen af
de gamla husen i det blifvande frihamnsområdet
började snart, icke mindre än 24,000 människor
måste lämna sina
gamla bostäder. 1884 började hamnarmar, kajer och
magasin byggas. Till de redan förut befintliga 4
hamnarna kommo 3 nya på högra Elbestranden och
4 på den vänstra samt snart därpå ännu 3. 1903
öppnades ytterligare 3 hamnar på Kuhwärder,
och f. n. pågå stora utvidgningsarbeten. Före
sistnämnda utvidgning hade frihamnen en
areal af 1,027 har, hvaraf omkr. 700 har
landområde. Området är på land inhägnadt med 3
m. höga järnstaket och på vattnet med förankrade
flytande stängsel. Inom frihamnen drifves en
stor mängd industrier. Järnvägsspårens längd i
frihamnen är 163 km.; magasinen täcka en yta af
50,000 kvm.; alla äro försedda med hydrauliska
eller elektriska elevatorer och innehålla äfven
kontorsrum. Utom i dessa hamnanläggningar finnas
liggplatser för fartyg på flera andra ställen
vid Elbes stränder.
Industri, sjöfart och handel. Den viktigaste
industrien är skeppsbyggeri; bland de sju
skeppsvarfven är Blohm och Voss’ det största;
vid det byggas äfven pansarskepp. Äfven järn-,
maskin- och metallindustrierna äro af betydelse,
liksom tillverkningen af skeppsartiklar,
hvaribland särskildt skeppsbröd. Ris- och
mjölkvarnar, 6 sockerraffinaderier, choklad-,
sprit- och gummifabriker, jutespinnerier och
kemiska fabriker finnas i H.; tobaks- och
bryggeriindustrierna äro af stor omfattning,
möbelindustrien är af gammalt berömd,
hvarjämte en mångfald andra verk förekomma. De
större fabrikerna utgjorde 1903 2,294 med
41,531 arbetare och 10,794 arbeterskor. Som
sjöstad står H. endast efter London och New
York. Dess egen handelsflotta utgjorde 1907 480
segelfartyg om 271,751 ton och 686 ångfartyg
om 1,2 mill. ton med inalles omkr. 29,000
mans besättning. Dess största rederifirma är
Hamburg-Amerika-linie, det största ångbåtsbolag
i världen. Det eger (enl. Lloyd’s register
1908-09) en flotta af 204 fartyg (däraf flertalet
oceanångare) om tillhopa 523,261 registerton
(netto). (Firmans affärshus vid Alster är
afbildadt i fig. 4.) Hamburg-Südamerikanische
linie har s. å. 52 ångfartyg om 130,739 ton,
Sjöfartsbolaget Kosmos 37 ångfartyg om 115,056
ton och Deutsch-Australische linie 31 ångfartyg
om 85,825 ton; dessutom finnas många andra
stora sjöfartsbolag.
Medan H :s hamn 1870 besöktes af 5,100 fartyg om
1,3 mill. ton, var antalet från hafvet ankommande
fartyg 1907 16,473 om 12 mill. ton, hvaraf 11,777
fartyg om 10,94 mill. ton med last. Bland dessa
voro 11,244 om 11 mill. ton ångare, och 619 om
198,960 ton kommo från Sverige. Sjöfarten på öfre
Elbe omfattade 26,127 ankommande fartyg om 9,12
mill. ton. Den direkta flodtrafiken går ända till
Böhmen; i synnerhet med Berlin är godstrafiken på
floden mycket liflig. Från H. utgingo 1906 126
reguljära ångbåtslinjer, som använde inalles
1,057 fartyg om 7 mill. ton, och antalet
passagerare, till största delen emigranter,
som befordrades öfver H., var 173,483.
Importen öfver hafvet steg 1907 till 3,577,3
mill. mk och exporten till 2,802,2 mill. mk;
därtill kom med järnvägar och på öfre Elbe en
import af 2,261,9 mill. mk och en export af 2,380
mill. mk. Lägges därtill in- och utförseln af
myntade penningar, så steg hela importen till
5,882,3 mill. mk och hela exporten till 5,238,2
mill. mk. Omkr. 18 proc. af importen och exporten
till sjöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
