Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föllo på Storbritannien. Importen från Sverige
beräknades 1906 till 51,8 mill. mk och exporten
dit till 111,3 mill. mk, hvilka siffror afse endast
sjöledes ankomna och afgångna varor. – H:s
speditionsaffärer ha på senare tiden fått allt större
utsträckning, på bekostnad af platsaffärerna. Medan
ännu för några årtionden sedan köpmannen i det
inre af landet sällan eller alls icke stod i direkt
förbindelse med transmarina platser, utan erhöll
sina behof genom hansestädernas förmedling, ha nu
inlandets direkta varuförskrifningar så tagit öfverhand,
att många varor blifvit för H. endast transitogods.
Till handelns befordrande finnas flera banker:
ett riksbankens hufvudkontor (som 1876 efterträdde
den gamla, 1619 grundade Hamburgbanken),
Nordtyska banken (1856), Föreningsbanken (s. å.),
Kommers- och diskontobanken (1870) m. fl. En viktig
gren af H:s affärsverksamhet är sjöförsäkringsväsendet.
Det första tyska assekuranskompaniet
bildades i H. 1765; nu finnas 11 sjöförsäkringsbolag,
och försäkringssumman uppgick 1903 till öfver 5
milliarder mark. – H. drifver äfven ett betydande
hafsfiske, i hvilket 1903 voro sysselsatta 10 ångare
och 130 segelfartyg.
H. har två gymnasier: det af Bugenhagen 1529
inrättade Johanneum, med hvilket är förenadt ett
realgymnasium, samt Wilhelmsgymnasium (1881),
ett realgymnasium, 3 högre realskolor, 5 statens,
3 på stiftelser grundade och 3 privata realskolor,
1 katolsk högre goss-skola (realskola och progymnasium).
Folkskolorna stå högt; de äro omkr. 134
(däraf 5 katolska församlingsskolor). H. har äfven
2 lärar- och 2 lärarinneseminarier, döfstum- och
blindanstalt samt flera handels- och tekniska skolor,
en navigationsskola m. fl. undervisningsanstalter.
Af staten anordnas afgiftsfria föreläsningskurser,
som omfatta alla vetenskapliga fack; ett observatorium
finnes, som nu skall flyttas till Bergedorf.
1907 bildades en "Hamb. wissenschaftliche stiftung",
som förfogar öfver 4,2 mill. mk i donationer
(dessutom 1 mill. mk byggnadsfond), hvaraf
räntorna skola användas till aflöning af docenter, tills
fonderna så vuxit, att en högskola kan upprättas.
Till H. är ock förlagdt riksinstitutet Deutsche
seewarte (1875), som har till uppgift att främja
kännedomen om hafvens meteorologiska och fysikaliska
förhållanden, för så vidt de äro af nytta för sjöfarten.
H. har flera museer, såsom Kunsthalle (fig. 5),
Museum für kunst und gewerbe, naturhistoriskt
museum, botaniskt museum, museum för folkkunskap
o. a. Om den stora zoologiska trädgården är förr
taladt. Stadsbiblioteket innehåller omkr. 360,000
bd med 7,000 handskrifter, kommersbiblioteket
(omkr. 110,000 bd, företrädesvis arbeten i stats- och
handelsvetenskaper, sjöväsen, nyare historia);
dessutom ega många föreningar och sällskap stora
boksamlingar. Flera folkbibliotek ha under senare år
inrättats. – H. har 7 teatrar (jfr fig. 6) samt flera
musikföreningar och många vetenskapliga och
tekniska föreningar. – De förnämsta tidningarna äro
"Neue Hamburger börsenhalle" (för handel och
sjöfart, uppsatt 1805), "Hamburgischer korrespondent"
(uppsatt 1730), "Hamburger nachrichten"
(se d. o.), "Hamburger fremdenblatt" (aftontidning)
och "Hamburger neueste nachrichten".
H. var den första tyska stad, som införde elektrisk
spårvägstrafik. Sina järnvägsförhållanden har H.
under senare år h. o. h. omreglerat för en kostnad
af omkr. 90 mill. mark. Den nya centralbangården
är den största i Tyskland; dit har järnvägstrafiken
koncentrerats, under det att öfriga bangårdar
antingen inskränkts till gods- och lokaltrafik eller
slopats. Från H. utgå järnvägar till Berlin, Hannover,
Bremen, Kuxhaven, Lybeck, Kiel (öfver
Altona) och Kaltenkirchen. J. F. N.
Historia. H. skall ha grundlagts af Karl den
store i början af 800-talet och gjordes af Ludvig
den fromme 831 till säte för en biskop öfver de
nordalbingiska länderna. 834 upphöjdes det nya
biskopsdömet till ärkebiskopsdöme, men sedan H.
845 förstörts af danska vikingar, flyttades
ärkebiskopssätet till Bremen (847) och uppkallades med
tiden efter denna stad. H:s förste biskop och
ärkebiskop var Nordens apostel Ansgarius, och de
skandinaviska länderna lydde under H:s, sedermera
Bremens, ärkestift till 1104, då ärkebiskopen i Lund
blef primas för dessa länders kyrkor. (Om H:s
ärkebiskopsstift jfr Ansgarius, sp.
1100, och Bremen, sp. 92.) Omkr. 1110 kom
staden under de holsteinske grefvarnas (af huset
Schauenburg) öfverhöghet, och från denna tid
utvecklade H. sig till en viktig handelsstad. Af kejsar
Fredrik I erhöll H. 1189 bl. a. egen rättskipning
och tullfrihet; sedan 1190 styrdes staden af ett råd.
Genom handelsfördragen 1241 och 1255 med Lybeck
lade H. grunden till hansan, och som medlem af
detta stora handelsförbund uppnådde det en hög
grad af blomstring. 1292 erhöll H. af de
holsteinske grefvarna full frihet i inre angelägenheter,
och 1410 genomdrefvo de i gillen organiserade
handtverkarna, att vid det gamla köpmannarådets
sida ställdes ett fyrtioåttamannautskott af
borgerskapet. För riksstad förklarades H. 1510 af
Maximilian I och erkändes som sådan af rikskammarrätten
1618. Genom den s. k. långa recessen 19
febr. 1529 infördes reformationen. De danske
konungarna gjorde som hertigar af Holstein anspråk
på öfverhöghet öfver H., och först genom gottorpska
fördraget 1768 blef stadens oafhängighet erkänd;
1770 erhöll H. säte och stämma på tyska riksdagen.
H:s handel vann ökadt omfång under senare hälften
af 1500-talet och början af 1600-talet - härtill
bidrog, att nederländare, särskildt från Antwerpen,
samt spanska och portugisiska judar flydde dit, och
ett starkt engelskt inflytande gjorde sig länge
gällande, sedan bl. a. Londons "Merchant
adventurers" 1567 flyttat sin stapel från Antwerpen
till H. –; den led af trettioåriga krigets följder,
men uppblomstrade åter under 1700-talet,
utbredde sig öfver hela Europa och antog under
nordamerikanska frihetskriget (1775–83) karaktär
af världshandel. Under de franska revolutionskrigen
(1792–1815) drabbades H:s välstånd af hårda slag.
I synnerhet olycksbringande voro åren 1806, då
staden 19 nov. besattes af fransmännen; 1810,
då H. genom dekret 13 dec. införlifvades med
Frankrike; 1813, då ryske öfversten Tettenborn 18
mars besatte staden, som dock redan 30 maj efter
10 dagars beskjutning återtogs af fransmännen under
Davoust, hvilken bestraffade affallet med dryga
kontributioner, hvarjämte han utdref 30,000 människor
och lät nedbränna många byggnader; och 1814, då
H. alltifrån jan. belägrades af ryssarna, men enär
hvarken Wallmoden eller efter honom Bennigsen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
