- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1209-1210

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamerling, Robert - Hamerton, Philip Gilbert - Hami (Komul) - Hamidije-banan - Hamilkar - Hamilton - Hamilton, Mount - Hamilton, Port - Hamilton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väsentligen som efterföljare af Schopenhauer, men med
ej ringa originalitet. Inom kunskapsteorien
ansluter han sig till Kant med betonande af
den realistiska sidan i dennes ståndpunkt och
under polemik mot all konsekvent idealism. Han
utgår från känslan af det egna jagets
verklighet. Jaget är en utsträckningslös atom,
och denna är "tinget i sig", ett viljande väsen
med substantialitet. Individen bär därjämte inom
sig en känsla af det stora hela, som han tillhör,
och af sambandet, hvarpå hans sedlighet grundar
sig. Detta allmänna har dock sin verklighet
endast i det enskilda. – För dessa åsikter har
H. funnit en entusiastisk anhängare i Vincenz
Knauer
, som i sitt arbete "Hauptprobleme
der philosophie" betecknar H:s världsåskådning
såsom den hittills högsta ståndpunkten inom
filosofien. Se biogr. och öfriga arbeten
om H. af Kleinert (1889), Polzer (1890),
Möser (s. å.), Gnad (s. å.), Knauer (1892),
Rosegger (1893) och Rabenlechner (1896; två
mindre verk 1901), R. M. Meyer i "Die deutsche
litt." och A. Jensen i "Finsk tidskrift", 1890.
R-n B. S-e.

Hamerton [hämötön], Philip Gilbert,
engelsk etsare och författare, f. 1834,
d. 1894, uppsatte den för raderingskonsten
viktiga tidskriften "The portfolio", i hvilken
många af hans bästa litterära arbeten blifvit
införda. Han utgaf bl. a. A painter’s camp in
the highlands
(1862), Etching and etchers (1868;
ny uppl. 1876), Contemporary french painters
(1865) och Painting in France (1869), The graphic
arts
(1882). H. var jämväl landskapsmålare.
(G-g N.)

Hami (Komul), stad i västra Mongoliet, på
södra sluttningen af Tian-schan och vid norra
kanten af Gobi-öknen, 860 m. ö. h. Omkr. 10,000
inv. H. har bördiga omgifningar och är genom
sitt läge af stor vikt för handeln mellan Kina
och västern. Richthofen anser, att vägen mellan
Singanfu, H. och Kuldscha är den lämpligaste
linjen för anläggning af en järnväg från Kina
till Europa. (J. F. N.)

Hamidije-banan. Se Hedjasbanan.

Hamilkar, namn på flera kartager. Namnkunnigast
af dem är H. Barkas l. Barak (blixten), fader
till Hannibal. När första puniska kriget
(264-241 f. Kr.) hade rasat i sjutton år,
återstod för kartagerna blott en obetydlig del af
Sicilien. Då sändes H. (247 f. Kr.) dit. Ehuru
föga understödd från hemmet, förstod han genom
sin personliga öfverlägsenhet att bibehålla
sin ställning och med framgång kämpa mot
romarna. Han besatte berget Eirkte (nu Monte
Pellegrino vid Palermo) och Eryx. Från dessa
fasta punkter förde han med stor skicklighet
det lilla kriget och fäste småningom trupperna
vid sig. Hans kapare ströfvade kring haf och
kuster, och själf underhöll han sjöförbindelse
med Kartago. Slutligen blef dock Kartago, efter
nederlaget vid Egatiska öarna, tvunget att sluta
fred. – Efter återkomsten till Kartago fick
H. en svår uppgift att lösa. Ett fruktansvärdt
uppror utbröt nämligen bland legokrigarna,
hvilka ryckte libyerna med sig och hotade
Kartago med undergång, till dess slutligen H. med
stor skicklighet, slughet och kraft kufvade de
affällige. Därefter vände han sina tankar åt annat
håll. Det var uppenbart för de klarsynte, att den
senaste freden med Rom var blott en vapenhvila
och Kartagos fall endast en tidsfråga, om man ej
i tid rustade sig till att ånyo upptaga striden med
Rom. I staden funnos ett krigs- och ett fredsparti.
I spetsen för det förra, som väl var starkare, stod H.
Fredspartiet säges däremot ha egt ett visst stöd hos rådet
och hundramännen. Härens öfverbefälhafvare åter
hade en nästan oinskränkt makt öfver denna, dock
under medverkan af de kartagiske medborgarna i
krigshären, och som sådan kunde H. verka för sin
krigspolitik. Utnämnd till öfverbefälhafvare i
Afrika för obestämd tid och ställd omedelbart
under folkförsamlingen, lät han sig angeläget
vara att skaffa Kartago nya krafter. I denna
afsikt öfvergick han till Spanien, begagnade
där med sin vanliga skicklighet splittringen
mellan stammarna och eröfrade en stor del
af landet. 229 föll han i en strid. H. hade
ej nöjt sig med att underkufva folken, utan
med verklig statsmannaklokhet sökt att gifva
fasthet och stadga åt Kartagos välde genom
en ändamålsenlig organisation af det eröfrade
landet. Också uträttade han där så stora ting,
att efter åtskilliga tiotal af år den bekante
Cato kunde säga, att ingen konung var värd att
nämnas vid sidan af H. R. Tdh.

Hamilton [hämilton]. 1. Stad i
skotska grefsk. Lanark, vid Avon,
nära dess förening med Clyde. 32,775
inv. (1901). Musslinsväfverier. Stora
stenkolsgrufvor i omgifningen. Strax ö. om
staden ligger hertigarnas af Hamilton
praktfulla slott, Hamilton palace,
hvars värdefulla konstsamlingar 1882
skingrades genom försäljning. – 2. Stad
i Canada, prov. Ontario, vid västligaste
viken af sjön Ontario, hvilken bildar en
af de bästa hamnarna vid denna sjö. 52,634
inv. (1901). Säte för en anglikansk och en
romersk-katolsk biskop. Stora järnvägsverkstäder
och betydande järn- och maskin- samt bomulls-
och ylleindustri. – 3. Stad i nordamerikanska
staten Ohio, vid Miami (en biflod till Ohio) och
Ohio–Eriekanalen. 23,914 inv. (1900). Pappers-,
läder-, maskin- och klädestillverkning. –
4. Hufvudstad på Berrnudasöarna, med god
hamn. 2,246 inv. (1901). – 5. Stad i Victoria,
Australien, vid järnvägen Ararat–Portland. 4,026
inv. (1901). Stora konservfabriker. – 6. Stad
i Nya Syd-Wales, Australien, vid stora
nordbanan. 6,127 inv. (1901). – 7. H. river
l. Grand river, flod i Labrador, kommer under
namnet Ashuanipi från sjöarna Ashuanipi,
Petitsikapow och Sandgirt, genomflyter
Melville-sjön och faller ut i Eskimåviken
(H. inlet). Ett stycke nedanför Sandgirtsjön
bildar floden de storartade Grand falls
(96 m.). Floden är där sammanträngd i en 20
km. lång cañon, som vid fallet har endast 60
m. bredd och hvars väggar nedanför fallet ha
120–150 m. höjd. Såväl ofvanför som nedanför
fallet finnas forsar med resp. 60 och 90
m. fall. Från den nedre forsen faller floden
ytterligare 360 m. till sin mynning. Grand
falls upptäcktes 1839 af McLean, en skotte i
Hudson-bay-kompaniets tjänst, återupptäcktes 1891
af två skilda expeditioner och besöktes 1894 af
A. P. Low i spetsen för en geologisk expedition.
1-6. J. F. N. 7. Wbg.

Hamilton, Mount [mau’nt hä’milton], berg i
Kaliforniens kustkedja, 1,354 m. högt, med
det bekanta, universitetet i Berkeley (se
d. o.) tillhörande Lickobservatoriet.

Hamilton, Port [på’t ha’milton]. Se Port
Hamilton
.

Hamilton, svensk adlig ätt, är en gren af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free