- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1219-1220

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamilton, Hugo Erik Gustaf - Hamilton, Raoul Gustaf - Hamilton - Hamilton, James - Hamilton, Patrick - Hamilton, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till de af Föreningen mot lifsmedelstullar
utgifna publikationerna samt från trycket
utgifvit berättelser ang. Patentbyråns verksamhet
och lageditioner.

15. Raoul Gustaf H., grefve, brorson till
H. 8, f. 17 okt. 1850 i Paris, politiker,
eger Ovesholm i Kristianstads län och har
representerat länet i Första kammaren från
1892 till 1908, då han, som i kammaren intog en
bemärkt frisinnad och demokratisk ståndpunkt,
afgick och på liberala samlingspartiets
program invaldes i Andra kammaren för Gärds
och Albo domsaga i Kristianstads län. H.,
som är moderat protektionist, har alltid varit
motståndare till majstullen och motsatte sig
1895 rågtullens höjning; han har alltid varit
anhängare af rösträttens utsträckning, men
mot proportionella val. H. har varit medlem af
bankoutskottet 1895-1901 och af tillfälliga
utskott 1904 och 1906 samt af särskilda
utskotten 1897 ang. riksbankslagstiftningen, 1902
ang. lagstiftning rör. elektriska anläggningar,
1905 ang. väglagen, 1907 ang. lag rör. stadsplan
och tomtindelning, 1908 ang. uppförande
af tuberkulossjukvårdsanstalter och fick
1909 plats i lagutskottet. Som led. af
kommittén ang. Sveriges fasta försvar
(1897-98) var han ensam reservant mot
Bodenfästningen. Han har många år varit vice
ordf. i Kristianstads läns landsting (1908
ordf.) och hushållningssällskap samt dessutom
varit lifligt intresserad i en mängd allmänna
och enskilda företag i Skåne och är ordf. i
Skånska betodlarcentralföreningens styrelse och
i skånska hypoteksföreningen. Därjämte har han
varit ledamot i kommittén för omorganisation
af Sveriges allmänna hypoteksbank och är
ledamot af dennas styrelse. 5-6. L. S. 8,
14, 15. T-s. 9. M.Sdn. 10. (V.S-g.) n,
13. C. O. N. 12. A. E-g.

Hamilton [hä’miltan], gammal berömd skotsk
adelsätt, som spelat en mycket framträdande roll
i Skottlands och Englands historia samt utgrenats
till flera andra länder, bl. a. Sverige och Nord-
Amerikas förenta stater. Som släktens stamfader
räknas Walter de H. l. Walter Fitzgilbert,
hvilken var en trogen anhängare till skotske
konungen Robert Bruce och i början af 1300-talet
af denne erhöll i förläning gården Cadzow. Från
dennes yngre son härstamma earlerna af
Melrose och Haddington; till denna gren hör
äfven filosofen sir William H. (se H. 12). Den
äldre ättgrenens historiska betydelse daterar
sig från sir James H., 1:e lord H. (d. 1479),
hvilken genom sitt första gifte blef nära
förbunden med den mäktiga släkten Douglas, 1445
upphöjdes till lord H. of Cadzow och 1474 i sitt
andra gifte förmäldes med Mary Stuart, konung
Jakob II :s dotter och änka efter Thomas Boyd,
earl af Arran. Detta senare gifte gaf släktens
hufvudman genom flera generationer den politiskt
inflytelserika platsen som närmaste arfvinge till
skotska tronen efter det fåtaliga konungahusets
egna medlemmar. James H :s son James (se H. 1)
blef 1503 earl af Arran; dennes son James (se
H. 3) erhöll 1548 den franska titeln hertig af
Châtellerault. Från hans andre son, John (se
H. 6), härstammar en ättgren, som 1599 erhöll
titeln markis och 1643 hertig af H., men 1651
utgick på svärdssidan; från den yngste,
Claud (se H. 7), härstammar den ännu fortlefvande
ättgren, som 1606 fick titeln (skotsk) earl,
1790 (brittisk) markis och 1868 (irländsk)
hertig af Abercorn.
Titlarna hertig af H. och earl af Ärran öfvergingo
genom gifte till släkten Douglas (se Douglas
16 och 17). Till denna släkt och endast på
mödernet till släkten H. hörde den bekante
diplomaten sir William H. (se sp. 1224). De
svenska ättgrenarna härstamma från Malcolm
H
. (d. 1629), ärkebiskop af Cashel på Irland,
hvilken var besläktad med ättens Abercorn-gren,
men hvars släktledning ej med bestämdhet kunnat
utredas. Från en yngre ättgren, H. of Grange,
härstammade nordamerikanske statsmannen
Alexander H. (se sp. 1226-28), Den franska
hertigtiteln af Châtellerault föres numera såväl
af hertigen af H. (till följd af ny förläning
från Napoleon III 1864) som af hertigen af
Abercorn (såsom släkten H:s nuv. hufvudman). -
Om släkten H:s genealogi se Burnet,. "Lives of
the Hamiltons" (1677), Anderson, "Genealogicai
history of the Hamiltons" (1825) och "Hamilton
papers" (i "Maitland club miscellany", d. 4).

1. James H., 2:e lord H. och l:e earl
af Arran, f. omkr. 1477, d. 1529, var en af
sin tids mest lysande riddare, men visade
föga duglighet som befälhafvare för en skotsk
hjälpsändning till Frankrike under dess krig
mot England 1513. Han tillhörde under Jakob V :s
minderårighet förmyndarstyrelsen och rivaliserade
tidtals häftigt om makten med änkedrottningen och
hennes andre man, earlen af Angus (se Douglas 13)
samt med hertigen af Albany.

2. Patrick H., son till den föregåendes
halfbror, en af den skotska reformationens
första martyrer, f. 1504, studerade i Paris,
där han vann magistergraden 1520, och måhända
äfven i Louvain, fortsatte sedan sina studier
i Edinburgh vid S:t Andrews-universitetet (från
1523), men blef snart misstänkt för kätteri
och flydde våren 1527 till Tyskland.
Där besökte han Luther och Melanchthon i
Wittenberg samt vistades en tid i Marburg som
lärjunge till teologen Lambert. Han nedskref
där sina Loci communes, hvilka framhöllo
Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron
som evangeliets kärnpunkt. Efter hemkomsten
s. å. egnade sig H. oförskräckt åt evangelisk
predikoverksamhet och ingick efter Luthers
föredöme äktenskap; han instämdes 1528 af
ärkebiskop Beaton inför en andlig domstol,
vidhöll där sina lärosatser, dömdes som kättare
till döden och besteg oförskräckt bålet, i
Stirling 29 febr. s. å. Jfr biografier af
P. Lorimer (1857) och T. P. Johnston (1881).

3. James H., 2:e earl af Arran och hertig
af Châtellerault, son till H. 1, d.
1575. blef efter Jakob V:s död (dec. 1542),
som dennes syssling och närmaste tronarfvinge
efter den späda Maria Stuart, utsedd till
rikets regent under drottningens minderårighet.
Som sådan vacklade han mellan det engelska
och det franska partiet, gynnade en tid
reformationen och tänkte sig ett gifte mellan
sin son och Maria, men medgaf omsider den unga
drottningens öfversändande till Frankrike för
att där uppfostras till ifrig katolik och maka
åt dauphin Frans. I gengäld upphöjdes han
1548 af franske konungen Henrik II till hertig
af Châtellerault. Han nödgades 1554 nedlägga
regentskapet till förmån för änkedrottningen,
Maria af Guise. I de inre striderna under Maria
Stuarts regering stod H., som i motsats mot
släktens flesta öfriga medlemmar var katolik,
jämte hela sin släkt på drottningens sida.
Han var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free