- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1251-1252

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld, Karl Gustaf - Hammarskjöld, Åke Hugo - Hammarskjöld, Karl Hilarion Agaton - Hammarskjöld, Knut Hjalmar Leonard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för lärarna vid allmänna läroverken.
Propositionen, hvarmed var förenadt förslag
om väsentlig höjning af skolafgifterna,
föll emellertid på grund af Andra kammarens
bestämda föresats att endast i sammanhang med
en genomgripande läroverksreform gå in på en
lönereglering. I gemensam votering beviljades
emellertid på extra stat ett afsevärdt belopp
till tillfällig löneförbättring. Bland de af
H. som ecklesiastikminister kontrasignerade
författningarna äro att märka ny stadga
ang. folkundervisningen i riket (1882) och
förordningarna ang. prästval (1883), sinnessjuka
(s. å.), prästexamen. (1884), pastoralexamens
upphörande (s. å.) m. fl.

H. var 1879–81 led. af Andra kammaren för
Uppsala och 1895–97 af Första kammaren för
Stockholm. Vid 1895 års riksdag inlade H. en
kraftig gensaga mot förslaget om mellanrikslagens
upphäfvande, som enligt hans uppfattning hade
smak af en knytnäfspolitik. Af kyrkomötet var han
medlem 1873, 1878, 1888 och 1893. I styrelsen för
Stockholms högskola fungerade han 1889–93 som
ordförande samt var led. af Vet. akad. (1885)
och Landtbruksakad. (1890) samt hedersled.
af Vitt. hist. o. ant. akad. (1897). H. var
äfven, sedan 1890, vice ordf. i svenska
kyrkans missionsstyrelse samt 1889–95
vice ordf. och sedermera ordf. i Svenska
bibelsällskapet. Vidtomfattande insikter
och erfarenhet, stor duglighet som ämbetsman,
eminent begåfning som debattör och ett lefvande
intresse för allmänt väl samt en af alla aktad
rättrådighet och renhet i afsikter och val af
medel ställde H. i främsta ledet af vårt lands
offentliga män. Utom åtskilliga uppsatser i
"Svensk litteraturtidskrift", "Nord. tidskrift",
"Teol. tidskrift" och Nordisk familjebok
författade han bl. a. Om lösdrifvare och deras
behandling
(1866), Om grundskatternas upphäfvande
eller aflösen
(s. å.), Om falsk angifvelse
och ärekränkning
(1875), Bidrag till tolkning
af kommunallagarna
(1888) samt utgaf 1873 en
omarbetad uppl. af J. E. Fants "Vägledning för
prester i äktenskapsmål".

5. Åke Hugo H., den föregåendes broder,
politiker, statsråd, f. 20 jan. 1845 på
Väderum i Kalmar län, aflade studentexamen i
Uppsala 1863 och blef s. å. elev vid Akademien
för de fria konsternas arkitekturafdelning,
hvarefter han var verksam dels som arkitekt,
dels som jordbrukare. 1894–96 representerade
han i Andra kammaren Sevede-Tunaläns domsaga af
Kalmar län och var därunder 1895 och 1896 led. af
tillfälligt utskott. Fastän protektionist och
konservativ, blef han i följd af sin obenägenhet
mot fläsktull vid periodens slut icke omvald och
återkom först vid riksdagen 1903 till kammaren,
där han sedan satt kvar till och med 1908. Men
det dröjde då icke länge, innan H., som är
en slagfärdig och van debattör, intog en mera
framskjuten ställning. Han var 1905 medlem af
konstitutions- och 1906 af statsutskottet. Vid
Nationella framstegspartiets utbrytning 1906
ur Landtmannapartiet blef han en af det nya
partiets ledare. Mera betydande bland hans
riksdagsmotioner ha varit de ang. anslagen
under fjärde hufvudtiteln till aflöning och
rekrytering (1904), om revision af kyrkolagen
(1905), om registrering af fackföreningar
etc. (1906) samt den 1906 af frih. T. Adelsvärd
och H. framlagda motionen i rösträttsfrågan,
afseende proportionella val äfven till Första
kammaren. Vid Lindmanska ministärens
bildande 29 maj 1906 öfvertog han
ecklesiastikministerportföljen. Bland märkligare
af honom kontrasignerade författningar eller
riksdagspropositioner äro nya stadgar (1907)
ang. medicinska och filosofiska examina,
de 6 juli s. å. utfärdade, i visst samband
med en uppseendeväckande biskopspetition
stående kungörelserna ang. bestämmande af
läroböcker i kristendom och tillsättande
af kristendomslärarbefattningarna vid de
allm. läroverken samt förslagen till 1908 års
riksdag ang. lönereglering för universiteten,
lindring i främmande trosbekäniiares
skattskyldighet till statskyrkan, öfverflyttande
till stadsfullmäktige af folkskoleärendena
i vissa städer, statsunderstöd åt kommunala
mellanskolor äfvensom ang. ecklesiastik
boställsordning och reglering af prästerskapets
aflöning. Statsutskottet medhann ej någon saklig
pröfning af förslaget om kommunala mellanskolor,
och förslagen ang. folkskoleärendenas
öfverflyttning och ang. prästerskapets
lönereglering etc. föllo på grund af kamrarnas
skiljaktiga beslut. Icke valbar i sin forna
valkrets vid omvalen 1908, insattes han i
jan. 1909 i Första kammaren som representant
för Kalmar län, norra delen. H. har varit
lekmannaombud vid kyrkomötena 1893, 1898,
1903 och 1908 samt medlem af kommittéerna
ang. ändring i bevillningslagstiftningen (1895)
och ang. utsträckning af jordegares rätt öfver
vattnet på hans grund (1897–98). Han är sedan
1902 led. af Landtbruksakad.

6. Karl Hilarion Agaton H., den föregåendes
syssling, historiker, f. 13 sept. 1848 i
Stockholm, d. där 27 nov. 1908, student
i Uppsala 1870, filos. kandidat 1880,
blef 1888 e. o. och 1899 ord. amanuens i
Riksarkivet. Han gjorde sig känd som föreläsare
och författade bl. a. de i "Hist. tidskr."
införda uppsatserna Bidrag till Livlands
historia under Karl XI:s regering
(1888–89),
Om Tordenskjold och svenskarne (1890–91) och
Generalen Grefve Gustaf Wachtmeister, hans
släkt och hans fälttåg
(1893–95, 1897) samt den
i "Nord. tidskr." publicerade essayen Carl
August Ehrensvärd
(1893).

illustration placeholder

7. Knut Hjalmar Leonard H., kusin
till H. 4 och 5, universitetslärare, juridisk
författare och ämbetsman, diplomat, statsråd,
f. 4 febr. 1862 på Väderum, Tuna socken, Kalmar län,
blef student i Uppsala 1878, filos. kandidat 1880,
juris kandidat 1884, docent i allmän och speciell
privaträtt 1886, vice häradshöfding 1888,
e. o. professor i speciell privaträtt 1891,
led. af Nya lagberedningen 1893 och af Lagbyrån
1895 samt konst. revisionssekreterare och t. f. byråchef
för lagärenden s. å. Han utnämndes 1896 till
revisionssekreterare. H. inkallades 25 sept. 1901
som konsultativt statsråd i von Otters ministär och
blef 5 dec. s. å. chef för Justitiedepartementet,
men afgick med hela ministären 5 juli 1902,
sedan riksdagen förkastat den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbj/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free