Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammershus - Hammershöj, Vilhelm - Hammershöj, Svend - Hammarsmith - Hammers museum - Hammersodde - Hammerstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehade på Bornholm. Den låg på öns nordvästra
udde, nära Hammeren. Under stridigheterna
mellan ärkebiskoparna och konungarna intogs
H. flera gånger af de senare, t. ex. 1259, 1265,
1319 och 1325, men kom hvar gång tillbaka till
ärkebiskopen. 1521 innehades det af Kristian
II, och den fynske biskopen Jens Andersen
Beldenak hölls då där fången, men s. å. intogs
det af lybeckarna och förblef i deras våld
till 1575. 1645 intogs det af svenskarna under
K. G. Wrangel. Efter Bornholms afträdande till
Sverige 1658 låg en svensk besättning i H., men
öns invånare gjorde dec. s. å. uppror och tvang
densamma att gifva sig. 1660-61 sutto Korfitz
Ulfeld och hans hustru fängslade på H., och
äfven senare begagnades det till statsfängelse,
men var förfallet redan 1735 och blef sedan
ytterligare förstördt af inbyggarna, som förde
bort sten därifrån. Först 1822 fridlystes de ännu
betydliga ruinerna, och på senaste tiden ha de
blifvit utgräfda och reparerade, hvaribland
ett 6 våningar högt torn, manteltornet.
E. Ebg.
Hammershöj. 1. Vilhelm H., dansk målare, f. 15
maj 1864 i Köpenhamn, studerade på konstakademien
där 1879-84 och sedan för Kröyer. Med Porträtt
af en ung flicka (i Hirschsprungska samlingen)
täflade han 1885 om Neuhausenska priset, men
erhöll det icke, hvilket föranledde en af flera
konstnärer afgifven protest. Det missnöje, som
då tog sig uttryck, utmynnade i bildandet af
"den fria utställningen", bland hvars grundare
H. var en. Det genreartade porträttet En ung
flicka som syr följde 1887. 1888 utställde
H. sin mycket debatterade Job - framställd
naken, sittande kapprak, liksom förstenad,
i ett ganska dunkelt rum. H. har skapat sig
ett eget område i små interiörer med figurer,
oftast en ensam kvinna i ett stilla rum, där
den diskreta, dämpade färgskalan - mest svart
och hvitt med en försynt isättning af ett par
andra färger - ger en vek stämning af poesi
och drömmeri. H. har beröringspunkter med
gamla nederländska målare (t. ex. van der Meer
från Delft) och äfven med moderna målare som
Whistler och Carrière. Ibland låter han miljön
ensam tala, såsom i Den gamla ugnen (1888), Den
hvita dörren, Den röda salen (Göteborgs museum),
kyrkan S. Stefano rotondo i Rom (1903) eller i
de olika motiven af gamla gårdar i Köpenhamn,
i exteriörerna Kronborg, Kristiansborg,
Amalienborgsplads i månsken (Köpenhamns
konstmuseum). H. har äfven målat porträtt med
känslig och djup uppfattning och samma ytterst
dämpade färgskala, däribland violoncellisten
Henry Bramsen, Själfporträtt (1890), H. Madsen
(1905, Konstmuseet). Inom detta område faller
hans största målning, Fem män, porträttgrupp
af danska konstnärer, sittande tysta omkring
ett bord (1902, Thiels galleri). Han har äfven
målat landskapsstämningar. H:s målarlynne är
melankoliskt och musikaliskt, hans konst
är förnäm, diskret och subjektiv. Han
är väl representerad i Hirschsprungska
samlingen och i doktor A. Bramsens samling i
Köpenhamn. Göteborgs museum eger fyra typiska
interiörer, tre af dem ur Fürstenbergska
galleriet. Sol i rummet finns i Berlins
nationalgalleri. - 2. Svend H., den
föregåendes broder, målare, f. 10 aug. 1873,
elev af konstakademien och af Zahrtmann, målar
landskap och stämningar i dämpad och känslig ton
(Parken vid prinsens palats,
1906, Konstmuseet) och är äfven verksam på
konstindustriella områden (representerad
i Köpenhamns konstindustrimuseum).
G-g N.
Hammersmith [hä’mosmith],
förvaltningsområde (metropolitan borough)
i västra London, på norra sidan om Thames,
genom en 1884-87 byggd hängbro förenad med
villakolonien Castelnau på andra sidan floden,
4 km. från Hyde park. 112,239 inv. (1901). Där
ligga bl. a. West-London hospital, skolorna
Godolphin och S:t Paul (hitflyttad 1884 från
S:t Paul’s churchyard), flera barnhus och en rad
romersk-katolska anstalter, såsom prästseminarium
(S:t Thomas), lärarinneseminarium (S:t Mary),
Magdalenahem och ett par nunnekloster. (J. F. N.)
Hammers museum har blifvit benämningen på en
af juveleraren Kristian Hammer (se denne) i
Stockholm bildad samling af konstföremål och
fornsaker af alla slag, den största enskilda
i Norden. Bildandet begynte omkr. 1848, och
samlandet fortsattes alltjämt under egarens
lifstid (d. 1905). Enligt tryckta uppgifter
utgjorde samlingen 1874, då den hembjöds till
inlösen af staten, mer än 120,000 nummer,
fördelade på åtta hufvudafdelningar, men detta
antal ökades sedermera betydligt. De nämnda
afdelningarna voro: fornsaker och jordfynd
(mest svenska föremål); skulpturföremål, bland
dem åtskilliga af Byströms arbeten; vapen och
pinoredskap; målningar, handteckningar och
gravyrer, bland dem mer än 900 oljemålningar;
konstindustriafdelningen, inom hvilken
handtverksskrånas tillhörigheter bilda
en särdeles viktig grupp; föremål för
andaktsbruk; handskrifter och tryckta böcker
(se Hammers bibliotek) samt föremål af blandad
art. Öfver samlingen, som länge förvarades dels i
Adelsvärdska huset vid Rosenbad, dels i Hammers
(f. d. Byströms) villa å Djurgården, finnas
utförliga beskrifningar och kortare öfversikter
utgifna på svenska, franska, tyska och engelska
(1870-76). Den innehöll en stor mängd dyrbara,
intressanta och för konsthistorien viktiga
föremål, synnerligast inom den egentliga
konstafdelningen och den för konstindustri,
samt erbjöd på flera områden serier af prof,
hvilka endast sällan träffas i sådan talrikhet
och fullständighet. I okt. 1871 hembjöd egaren
samlingen i dess helhet till inlösen af svenska
staten, men detta anbud ledde icke till någon
åtgärd från K. M :ts sida. Lika liten framgång
hade en vid riksdagen 1874 väckt motion om
samlingens inlösen för en summa af 120,000
pund sterling (1 pd st. ungefär = 18 kr.),
hvilken lösesumma betingades däraf, att egaren
då sålt det hela till en engelsman. Denne brast
emellertid i fullgörandet af likviden, och
köpet återgick. Sedermera såldes samlingarna
på auktioner i Köln 1892 och följ. år,
hvarvid Nordiska museet lyckades åt vårt land
återbörda ett större antal värderika föremål. Den
litteratur, som förhandlingarna om samlingarnas
försäljande till utlandet framkallade
("Handlingar rörande Hammers museum", 7 häften,
"Ifrågasatt konstindustrimuseum", 3 häften,
m. m.), riktade inom Sverige uppmärksamheten
på vikten af, att samlingar för slöjdens och
kulturhistoriens behof uppstode, och därigenom
förmedlades otvifvelaktigt uppkomsten af såväl
Svenska slöjdföreningens museum som nuv. Nordiska
museet. Jfr Hammers bibliotek. -rn.*
Hammersodde, fyr. Se Hammeren.
Hammerstein [-stajn], friherrlig släkt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
