- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris /
1277-1278

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eventuellt enklare bearbetning af
varor. Magasinen förses äfven med lastperronger
och lämpliga järnvägs- och körförbindelser. För
järnvägsdriften i hamnen anordnas en bangård,
som bör innehålla ankomst- och afgångsspår,
passagespår samt grupper

illustration placeholder

Fig. 5 Kolhamn.

af spår för rangering af vagnar till eller
från särskilda hamnpirer eller kajer
inom hamnen. Bangårdens läge bör vara
sådant, att vagnrörelserna till och från de
resp. lastplatserna blifva de kortast möjliga
och sålunda för driften de billigaste. Bangårdens
vanligen stora utsträckning tvingar dock oftast
till dess förläggande å plats, som ej är för
driften den allra lämpligaste. I en upplagshamn
förses vanligen äfven kajerna med järnvägsspår,
afsedda för lossning och lastning till de
bakom liggande privata upplagsplatserna och
dessutom för medgifvande af för hamnens art
i öfrigt oberoende omlastningsrörelse direkt
mellan järnvägsvagn och fartyg. Varuskjul
eller upplagsplatser för den allmänna handeln
finnas här icke. De privata upplagsplatserna
förses med järnvägs- och gatuförbindelser. I
kolhamnarna utläggas järnvägsspår utefter
kajerna. De privata kolupplagsplatserna förses
med skjul, magasin, transportanordningar,
kolkrossar och öfriga anordningar för kolets
transport och behandling. Industrihamnar
anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
upplagshamnarna, med eller utan järnvägsspår
intill stränderna. Sådana indragas åter oftast
i form af stickspår in på industritomterna. Då
fartyg, som besöka industrihamnarna, ha sina
bestämda tilläggsplatser, förses stränderna
icke med så dyrbara kajanläggningar som i en
allmän hamn, utan beläggas blott med enklare
släntskoningar
och förses i öfrigt med tilläggsbryggor af
trä. Alla kajer i en hamn utrustas med moringar
och förtöjningspållare för fartygens fastgöring,
i kajerna inbyggda stegar, elektriska spel,
vattenledning, dräneringsanordningar, belysning
m. m. I eller i närheten af en hamn böra dessutom
finnas varf och dockor (se dessa ord) för fartygs
reparation och nybyggnader. I hamnbassängerna
anordnas dykdalber (se d. o.) eller flytande
bojar för förtöjning m. m. af fartyg, som lossa
eller lasta till eller från smärre fartyg eller
pråmar eller af annan anledning icke lägga till
vid kajerna. F. ö. böra finnas byggnader för
hamnförvaltning, tullpersonal m. fl. Större
handelshamnar stå vanligen under en särskild
styrelse (hamndirektion l. hamnstyrelse) samt
betjänas af hamnkapten, hamnkontor, hamnlotsar,
tull- och stufvarpersonal m. fl. En handelshamns
betydelse står i direkt förhållande till hamnens
sjöfart. Denna åter mätes genom hamntrafiken,
hvilken angifves dels uti antalet ankommande och
afgående fartyg, dels uti dessas tontal. Såsom
varande af särskildt intresse meddelas här några
uppgifter dels från de förnämsta utländska
handelshamnarna, dels från de större svenska
sjöstäderna.

Sammanlagda antalet ankomna och afgångna fartyg
1906 utgjorde öfver 20,000 i hvarje af följande
hamnar:

Hongkong 116,192 (1904), Stockholm 73,938,
Shanghai 55,645, London 55,041, Cowes 46,007,
Liverpool 39,081, Köpenhamn 36,726, Portsmouth
30,809, Cardiff 29,176, Buenos Aires 27,440,
Hamburg 27,386, Southampton 26,292, Newcastle
o. Shields 25,922, Bristol 23,634, Belfast
23,459, Glasgow 23,135, Bordeaux 22,350, Greenock
21,135. Det stora antalet fartyg i Hongkong
förklaras delvis däraf, att dit ankomna och
därifrån afgångna djonker medräknats.

Uppgifter från Nord-Amerikas förenta stater
saknas. Såsom jämförelse härmed må anföras
följande uppgifter på antalet ankomna och
afgångna fartyg 1905 i en del svenska hamnar:

Göteborg 17,809, Malmö 12,229, Hälsingborg
12,007, Gäfle 3,807, Oxelösund 3,629,
Trelleborg 2,679, Luleå 2,179. I Sveriges
samtliga hamnar och lastageplatser (några mindre
betydande oräknade, såsom ock den s. k. lokala
hamntrafiken) utgjorde sammanlagda antalet
ankomna och afgångna fartyg öfver 10 ton
1905 301,299. Stockholms och Göteborgs höga
siffror bero till stor del af den lifliga
skärgårdstrafiken, Malmös och Hälsingborgs af
ångfärjetrafiken.

Den egentliga mätaren på en hamns sjöfart
utgöres emellertid af det dit ankomna och
därifrån afgångna tonnaget. Här meddelas en
förteckning å samtliga hamnar (med undantag af
vissa i Förenta staterna), hvilkas sammanlagda
tonnage 1906 öfverstigit 10 mill. registerton:
London 34,124, Hongkong (1904) 24,754, Liverpool
22,242, Hamburg 21,752, Antwerpen1) 21,676,
New York1) 20,391 Cardiff 19,914, Newcastle
o. Shields 17,797, Shanghai 17,289, Rotterdam1)
16,90-, Marseille 15,917, Montevideo 15,576,
Singapore 13,334, Port Said (genom Sues-kanalen)
13,222, Genua 12,813, Buenos Aires 12,643,
Neapel 11,421, Lissabon 10,230.

[1]
1) Endast till och från utlandet. Uppgifter på
totaltrafiken saknas. New York står sannolikt
endast föga efter London, och Antwerpen är icke
obetydligt före Hamburg.


[1]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free